VAD ÄR EN PSYKOS ?
illustration DANIEL OLAUSSON
källa rsmh.se psykologi.ifokus.se
NR 5/2009
En psykos kan beskrivas som ett allvarligt tillstånd då man upplever verkligheten på ett annat sätt än andra.
Vid en psykos är det svårt att uppfatta och förstå händelser och information, vilket kan leda till olika vanföreställningar. De allra flesta av oss kan skilja på egna tankar och när andra talar till oss. Vi har en klar uppfattning om vår person och kan skilja den från andra. En person med en psykotisk sjukdom vet också mestadels vem och var hon är. Däremot blir gränsen mellan den sjuke och omgivningen oklar. Hos en ung människa kan en psykos sätta spår för livet, speciellt om det går för lång tid mellan insjuknande och behandling.
De flesta som drabbas av psykos är mellan 18 och 40 år. Några får psykos bara en gång i livet och andra kommer att behöva långvarig behandling för att minska risken att återfå psykos. Det finns inte någon enskild förklaring till en psykos. Det kan finnas många orsaker bakom. Både ärftliga och miljömässiga faktorer kan leda till ökad sårbarhet för psykos och ofta sker ett samspel mellan dessa båda faktorer. Alla kan i princip utveckla en psykos om belastningen blir tillräckligt stor.
Man kan se tillståndet efter långvarig sömnbrist i kombination med annan belastning, hög stress på arbetet, vid livskriser, chockartade upplevelser eller som en följd av alkohol- och narkotika missbruk.
Vanföreställningar kan för den närmaste omgivningen vara mer eller mindre förståeliga. Det kan vara en verklig händelse i botten men som fått orimliga proportioner och delvis nytt innehåll. Det kan också vara en vanföreställning vars ursprung är omöjlig att spåra. Det finns olika typer av vanföreställningar. Det kan t ex handla om att ens egna tankar, känslor uppfattas som styrda av personer utifrån. Det kan handla om känslan och övertygelsen om att vara övervakad, förföljd, lurad och trakasserad. Den psykotiska personen kan också uppfyllas av insikten att vara utvald eller känslan av att vara värdelös eller syndig.
Man brukar tala om två sorters symtom vid psykos.
Positiva respektive negativa symtom. De positiva symtomen innebär att någonting läggs till i personens upplevelsevärld, t ex hallucinationer. De negativa symtomen innebär det motsatta, nämligen en förlust av egenskaper som fanns före psykosgenombrottet, t ex intresse och engagemang.
Det finns olika typer av hallucinationer som berör olika sinnen, t ex hörsel, syn, smak och känsel. Hörselhallucinationer kan uppfattas av den sjuke som talande röster, knäppningar, brusande ljud, musik med mera. Rösterna som kan vara en eller flera kan upplevas vara inne i huvudet eller komma från omgivningen. I båda fallen är rösterna verkliga för den sjuke och helt skilda från personen själv. Rösterna är ofta uppmanande eller kommenderande. De kan t ex förbjuda den sjuke att berätta för andra om deras existens.
Negativa symtom innebär en förlust av sociala och intellektuella färdigheter. Det tar sig uttryck i att personen drar sig tillbaka och isolerar sig allt mer. Intresset för omgivningen avtar. Exempel på negativa symtom är: självförsjunkenhet, ambivalens, apati, glädjelöshet, brist på intresse och engagemang samt koncentrationssvårigheter.
Depression och mani är exempel på andra sjukdomstillstånd där t ex vanföreställningar av psykotisk karaktär förekommer. Vid depression är det vanligast med vanföreställningar om ens egen värdelöshet. Vid mani däremot dominerar tankar om storhet. Patienten är hyperaktiv, trots detta blir ofta väldigt lite gjort. Under manin saknar personen för det mesta någon som helst sjukdomsinsikt.
En psykos kan ha mycket olika förlopp, allt ifrån korta överhängande till mycket långvariga ibland livslånga tillstånd. Korta psykoser får patienten en gång, sällan fler. Om psykosen är svår kan den sjuke behöva sjukhusvård. Om behovet av sjukhusvård är uppenbart och individen inte vill eller kan medverka frivilligt kan tvångsvård bli nödvändig.
Läkemedel mot psykos lindrar symtomen och gör att personen kan fungera bättre. Medicinen är särskilt effektiv mot oro, hallucinationer och vanföreställningar. Medicinerna dämpar symtomen men botar inte själva sjukdomen. Ibland kan även ångestlindrande läkemedel och sömnmedel behövas under en kort tid.
Utöver omvårdnad och läkemedelsbehandling innebär modern vård av psykoser också att personen får stöd att klara det dagliga livet. Det finns också andra behandlingar som kan ges för att underlätta det dagliga livet. Kognitiv beteendeterapi, social färdighetsträning och familjestöd hör dit.källa rsmh.se psykologi.ifokus.se
NR 5/2009
En psykos kan beskrivas som ett allvarligt tillstånd då man upplever verkligheten på ett annat sätt än andra.
Vid en psykos är det svårt att uppfatta och förstå händelser och information, vilket kan leda till olika vanföreställningar. De allra flesta av oss kan skilja på egna tankar och när andra talar till oss. Vi har en klar uppfattning om vår person och kan skilja den från andra. En person med en psykotisk sjukdom vet också mestadels vem och var hon är. Däremot blir gränsen mellan den sjuke och omgivningen oklar. Hos en ung människa kan en psykos sätta spår för livet, speciellt om det går för lång tid mellan insjuknande och behandling.
De flesta som drabbas av psykos är mellan 18 och 40 år. Några får psykos bara en gång i livet och andra kommer att behöva långvarig behandling för att minska risken att återfå psykos. Det finns inte någon enskild förklaring till en psykos. Det kan finnas många orsaker bakom. Både ärftliga och miljömässiga faktorer kan leda till ökad sårbarhet för psykos och ofta sker ett samspel mellan dessa båda faktorer. Alla kan i princip utveckla en psykos om belastningen blir tillräckligt stor.
Man kan se tillståndet efter långvarig sömnbrist i kombination med annan belastning, hög stress på arbetet, vid livskriser, chockartade upplevelser eller som en följd av alkohol- och narkotika missbruk.
Vanföreställningar kan för den närmaste omgivningen vara mer eller mindre förståeliga. Det kan vara en verklig händelse i botten men som fått orimliga proportioner och delvis nytt innehåll. Det kan också vara en vanföreställning vars ursprung är omöjlig att spåra. Det finns olika typer av vanföreställningar. Det kan t ex handla om att ens egna tankar, känslor uppfattas som styrda av personer utifrån. Det kan handla om känslan och övertygelsen om att vara övervakad, förföljd, lurad och trakasserad. Den psykotiska personen kan också uppfyllas av insikten att vara utvald eller känslan av att vara värdelös eller syndig.
Man brukar tala om två sorters symtom vid psykos.
Positiva respektive negativa symtom. De positiva symtomen innebär att någonting läggs till i personens upplevelsevärld, t ex hallucinationer. De negativa symtomen innebär det motsatta, nämligen en förlust av egenskaper som fanns före psykosgenombrottet, t ex intresse och engagemang.
Det finns olika typer av hallucinationer som berör olika sinnen, t ex hörsel, syn, smak och känsel. Hörselhallucinationer kan uppfattas av den sjuke som talande röster, knäppningar, brusande ljud, musik med mera. Rösterna som kan vara en eller flera kan upplevas vara inne i huvudet eller komma från omgivningen. I båda fallen är rösterna verkliga för den sjuke och helt skilda från personen själv. Rösterna är ofta uppmanande eller kommenderande. De kan t ex förbjuda den sjuke att berätta för andra om deras existens.
Negativa symtom innebär en förlust av sociala och intellektuella färdigheter. Det tar sig uttryck i att personen drar sig tillbaka och isolerar sig allt mer. Intresset för omgivningen avtar. Exempel på negativa symtom är: självförsjunkenhet, ambivalens, apati, glädjelöshet, brist på intresse och engagemang samt koncentrationssvårigheter.
Depression och mani är exempel på andra sjukdomstillstånd där t ex vanföreställningar av psykotisk karaktär förekommer. Vid depression är det vanligast med vanföreställningar om ens egen värdelöshet. Vid mani däremot dominerar tankar om storhet. Patienten är hyperaktiv, trots detta blir ofta väldigt lite gjort. Under manin saknar personen för det mesta någon som helst sjukdomsinsikt.
En psykos kan ha mycket olika förlopp, allt ifrån korta överhängande till mycket långvariga ibland livslånga tillstånd. Korta psykoser får patienten en gång, sällan fler. Om psykosen är svår kan den sjuke behöva sjukhusvård. Om behovet av sjukhusvård är uppenbart och individen inte vill eller kan medverka frivilligt kan tvångsvård bli nödvändig.
Läkemedel mot psykos lindrar symtomen och gör att personen kan fungera bättre. Medicinen är särskilt effektiv mot oro, hallucinationer och vanföreställningar. Medicinerna dämpar symtomen men botar inte själva sjukdomen. Ibland kan även ångestlindrande läkemedel och sömnmedel behövas under en kort tid.
Fördomarna och okunskapen om psykiska sjukdomar leder många gånger till en total social isolering, både för den sjuke och dennes familj. Den långa och många gånger svåra vägen tillbaka till ett normalt liv handlar i hög grad om trygghet, förtroende, mänsklig kontakt, social träning och respekt.
Här har vi alla en viktig uppgift att fylla. Att fundera över vår egen tolerans för det som är avvikande. Att lära oss mer istället för att ha förutfattade meningar. Att vara ödmjuk inför det som kan drabba oss alla och hjälpas åt att hålla vägen tillbaka öppen.
Vi skall också komma ihåg att den psykiska känsligheten också för med sig positiva saker. Den är en stor tillgång för, konstnärer, författare, musiker och forskare. Det finns många exempel på framstående människor framförallt i den kulturella världen. Några sådana exempel är: Vincent van Gogh, Britney Spears, Anna Odell, Gustav Fröding, Sigrid Hjertén,
John F Nash ( 1994 års Nobelpristagare i ekonomi ),
Ulf Lundell, Winston Churchill, Marilyn Monroe,
Elvis Presley.
Kommentarer
