EN SLUTEN VÄRLD
text LOTTA BELSING foto KENNETH
Nr 5/2010
En dag var vi ett gäng från Träffpunkten som åkte till Växjö. Närmare bestämt Psykiatrihistoriska museet på Sankt Sigfrids sjukhusområde.
Genom bevarade föremål, fotografier, och patientarbeten speglas förändringar på Sankt Sigfrids Sjukhus under 1900-talet fram till våra dagars psykiatriska vård. Museét är inrymt i en vårdpaviljong från 1912 och visar en återskapad vårdavdelning som det såg ut när hospitalet öppnade. I en av sovsalarna finns en permanent utställning
Vi blev mottagna av vår guide Hans Jonsson. Han visade oss runt i huvudbyggnaden från 1826 som numera inrymmer museum och kyrka. Han visade en uppbyggnad av Sankt Sigfrids alla byggnader genom tiderna. Det var mycket stort. Han berättade hur vården fungerade från förr det var mycket skrämmande. Vi fick se prov på olika behandlingsmetoder, eller snarare totyrmetoder.
Dårskåpet
En behandlingsmetod var Dårskåpet det ser ut som en moraklocka. Man ansåg att behandlingen skulle lugna patienten. Den kunde pågå i flera timmar. Det användes på så sätt att man fick spännas fast stående i ett högt skåp med hål för armarna på sidorna. Genom en öppning på skåpets överkant kunde man iaktta patientens huvud. Det fanns en tunna med vatten som hade en kran som det ifrån med jämn eller ojämna intervall droppade vatten på en punkt på patientens huvud.
Hank
Provkuren. Hur avgjorde man då vem som var berättigad hospitalvård? Det hade fastslagit att man inte fick blir intagen på hospitalen förrän man genomgått noggrann undersökning som visat sig lida av obotlig sinnessjukdom. Så kallad provkur eller dårkuren som den också kallades. Då fastställdes en persons eventuella rättigheter till hospitalvistelse. Ex. En man blev satt i ensamcell för observation och fick huvudet rakat. I nackskinnet stacks ett hål i vilket man trädde en så kallad hank: ett snöre eller en bit garn. För att fastställa en personsrättigheter till hospitalvistelse så kunde personer utsättas för provkuren. Från slutet av 1700-talet och avskaffades 1858.
Prolongerade bad/långbad
En annan metod som ökade i användning runt 1900 var långbadet. Långbadet/prolongerade badet var något som användes flitigt för att lugna oroliga patienter. I ett badkar med kroppsvarmt vatten fick patienten ligga som kontrollerades så att temperaturen höll sig kring 35-36 grader i flera timmar. Man ansåg att behandlingen hade en lugnande effekt.
Tvångströja
I uppfostringsprocessen ingick även tvångsmedel av olika slag. Där ingick tvångströjan, bindtröja, skyddsbälte, tvångsgördel och lädervantar på patienter som kunde skada sig själva och andra. Ett annat sätt att skilja de lugna från de våldsamma var genom inlåsning.
Nr 5/2010
En dag var vi ett gäng från Träffpunkten som åkte till Växjö. Närmare bestämt Psykiatrihistoriska museet på Sankt Sigfrids sjukhusområde.
Genom bevarade föremål, fotografier, och patientarbeten speglas förändringar på Sankt Sigfrids Sjukhus under 1900-talet fram till våra dagars psykiatriska vård. Museét är inrymt i en vårdpaviljong från 1912 och visar en återskapad vårdavdelning som det såg ut när hospitalet öppnade. I en av sovsalarna finns en permanent utställning
Vi blev mottagna av vår guide Hans Jonsson. Han visade oss runt i huvudbyggnaden från 1826 som numera inrymmer museum och kyrka. Han visade en uppbyggnad av Sankt Sigfrids alla byggnader genom tiderna. Det var mycket stort. Han berättade hur vården fungerade från förr det var mycket skrämmande. Vi fick se prov på olika behandlingsmetoder, eller snarare totyrmetoder.
Dårskåpet
En behandlingsmetod var Dårskåpet det ser ut som en moraklocka. Man ansåg att behandlingen skulle lugna patienten. Den kunde pågå i flera timmar. Det användes på så sätt att man fick spännas fast stående i ett högt skåp med hål för armarna på sidorna. Genom en öppning på skåpets överkant kunde man iaktta patientens huvud. Det fanns en tunna med vatten som hade en kran som det ifrån med jämn eller ojämna intervall droppade vatten på en punkt på patientens huvud.
Hank
Provkuren. Hur avgjorde man då vem som var berättigad hospitalvård? Det hade fastslagit att man inte fick blir intagen på hospitalen förrän man genomgått noggrann undersökning som visat sig lida av obotlig sinnessjukdom. Så kallad provkur eller dårkuren som den också kallades. Då fastställdes en persons eventuella rättigheter till hospitalvistelse. Ex. En man blev satt i ensamcell för observation och fick huvudet rakat. I nackskinnet stacks ett hål i vilket man trädde en så kallad hank: ett snöre eller en bit garn. För att fastställa en personsrättigheter till hospitalvistelse så kunde personer utsättas för provkuren. Från slutet av 1700-talet och avskaffades 1858.
Prolongerade bad/långbad
En annan metod som ökade i användning runt 1900 var långbadet. Långbadet/prolongerade badet var något som användes flitigt för att lugna oroliga patienter. I ett badkar med kroppsvarmt vatten fick patienten ligga som kontrollerades så att temperaturen höll sig kring 35-36 grader i flera timmar. Man ansåg att behandlingen hade en lugnande effekt.
Tvångströja
I uppfostringsprocessen ingick även tvångsmedel av olika slag. Där ingick tvångströjan, bindtröja, skyddsbälte, tvångsgördel och lädervantar på patienter som kunde skada sig själva och andra. Ett annat sätt att skilja de lugna från de våldsamma var genom inlåsning.
Kommentarer
