HEJ PÅ DIG!
text LEIF KÄLLBERG
Nr 6 2010
Hej på dig! Jag vill kommunicera med dig. Den meningen brukar man aldrig använda sig av som ingress för en debattartikel.
Anledningen är att man har varit för påträngande. Det tycks som om jag vill kommunicera med dig till varje pris. Förutsätter vi att min uppmaning också läses av en tredje part gäller kommunikationen både andra och tredje part. Det vill säga att jag önskar kommunicera med läsekretsen. Folk brukar istället maskera sin kommunikationslusta genom att välja ett ämne som, som sådant, ska uppfattas vara allmänt gångbart. Exempelvis ledarsidan är tänkt för de politiskt intresserade, sportsidorna för den kategorin av läsare. Man rör sig med andra ord med en ganska diskret framtoning. Det kallas att respektera allmänheten och inte heller att lova för mycket. Men man måste ändå föra iland sin uppfattning. Helst också propagera och försälja den. Vi lever också i Sverige, i västvärlden med dess etablerade uppfattningar. En grundläggande tes i liberalismen är att allmänheten inte är stöpt i samma ljus. Utbildningsministern och folkpartiledaren tycks sätta sitt hopp till den vansinniga reformen om spetsskolor.
Jag däremot måste nog hävda att vi måste satsa på en solidarisk skola så får spetsarna bredd i konkurrensen. Mitt hävdande mot utbildningsministern måste utökas till att han vill satsa på exemplariska barn som inte alls mår bra av det ansvaret! Det enda skolministern kan uppnå är barn som drillar sig att ta över en allt större del av kakan själv. I samband med att de skall uppnå resultat för näringslivet, eller staten, eller för det egna kollektivet kommer dem att stupa på sin individualism. Vi kommer alltså att få toppstyrda organistioner som spricker på toppstyrningen! Det här var ett sätt att i adventstider bemöta Jan Björklund som aldrig har sagts ifrån åt. Kyrkans roll i processen, att stå med sparbössan i hand och se på, och nicka förnumstigt med Folkpartisterna har alltid varit betänklig. Julefrid som det här numret egentligen ska handla om är en gammal kvarleva från förr i tiden. Egentligen borde numren av tidningen ‘Presspunkten’ stå för nyskapande anda. Så när de gamla julrefrängerna stäms upp borde ledarrollen tonas som följer. -’Oss är en frälsare född = -’Oss är folket fött. Och -’Välsignad vare han som kommer i Herrens namn! =-’Välsignad var och en som verkar i folkets sak!
Överhuvudtaget ägnar vi oss åt borgerlig propaganda i alla sammanhang! De gamla teserna om kapitalismens överlägsenhet är svåra att ersätta. Kan vi MÅSTE vi byta, i varje fall som ett EXPERIMENT, allt det gamla mot NYSKAPANDE begrepp. Vi lever ju också i Sverige och borde stå för folkligt väl förankrade begrepp. Men det är svårare än man kan tro att i all hast hitta dessa folkliga begrepp. Vad folket vill är väl förmodligen inte helt genomtänkt. Det vill förmodligen ha det bättre på något sätt utan att direkt kunna peka på vad som är fel. Den som tycker som jag brukar kallas världsförbättrare. Men jag är alltid osäker över huruvida det handlar om diktatorskap. I så fall har jag varit ohederlig och försöker pracka på er mina inte helt genomtänkta begrepp! Mest ohederliga är diktatorerna. Dom ägnar sig åt envägskommunikation. Den mest flagrante var Adolf Hitler. Hans valspråk var ungefär - Det jag säger är lag. Men i takt med att demokratierna ‘Gud ske lov fortsätter’ och ämnet kommunikation studeras vid högskolorna upptäcks också svårigheterna.
Folk vill givetvis i första hand ha det ekonomiskt bättre och är inte i behov av några kufsystem för att det ska hålla. För att en kommunikation ska hålla och följa definitionen erfordras ett gemensamt språk eller tolk. En kommunikation sker ofta tvåvägvis och man har ett syfte med den. Den kan handla om tillgången på majs i världen och ske mellan några forskare. Syftet skulle kunna vara att försöka uppskatta hur länge födoämnet räcker vid en viss procentuell tillväxt av odlingarna varje år. Undersökningen kan göras svår och innefatta variabler. Exempelvis sättas i konkurrenssituation till andra grödor och den eventuella utbytbarheten mellan dom.
Vi måste också komma ihåg den visuella kommunikationen med gester, smileys samt djurs kommunikation. Till och med näbbdjuret har en elektrisk kommunikation. Grodors parningsspråk är väl värt att lägga på minnet. Djurs kommunikation kallas zoosemiotik och människan har ett ytterst förfinat djurspråk. En del djur märks och kommunicerar via sina doftkörtlar, skunken är ett av dem. En del djur märks och kommunicerar via någon kroppsdel, och växterna kan kommunicera elektriskt internt som externt. Utvecklingen har gått med rasande fart och ända fram till början nittonhundratalet beskrevs i första hand persontransporter som kommunikation. Människan tillhör faktiskt ‘däggdjurens skala och utvecklingen av djurspråket måste fortsätta.’
Nr 6 2010
Hej på dig! Jag vill kommunicera med dig. Den meningen brukar man aldrig använda sig av som ingress för en debattartikel.
Anledningen är att man har varit för påträngande. Det tycks som om jag vill kommunicera med dig till varje pris. Förutsätter vi att min uppmaning också läses av en tredje part gäller kommunikationen både andra och tredje part. Det vill säga att jag önskar kommunicera med läsekretsen. Folk brukar istället maskera sin kommunikationslusta genom att välja ett ämne som, som sådant, ska uppfattas vara allmänt gångbart. Exempelvis ledarsidan är tänkt för de politiskt intresserade, sportsidorna för den kategorin av läsare. Man rör sig med andra ord med en ganska diskret framtoning. Det kallas att respektera allmänheten och inte heller att lova för mycket. Men man måste ändå föra iland sin uppfattning. Helst också propagera och försälja den. Vi lever också i Sverige, i västvärlden med dess etablerade uppfattningar. En grundläggande tes i liberalismen är att allmänheten inte är stöpt i samma ljus. Utbildningsministern och folkpartiledaren tycks sätta sitt hopp till den vansinniga reformen om spetsskolor.
Jag däremot måste nog hävda att vi måste satsa på en solidarisk skola så får spetsarna bredd i konkurrensen. Mitt hävdande mot utbildningsministern måste utökas till att han vill satsa på exemplariska barn som inte alls mår bra av det ansvaret! Det enda skolministern kan uppnå är barn som drillar sig att ta över en allt större del av kakan själv. I samband med att de skall uppnå resultat för näringslivet, eller staten, eller för det egna kollektivet kommer dem att stupa på sin individualism. Vi kommer alltså att få toppstyrda organistioner som spricker på toppstyrningen! Det här var ett sätt att i adventstider bemöta Jan Björklund som aldrig har sagts ifrån åt. Kyrkans roll i processen, att stå med sparbössan i hand och se på, och nicka förnumstigt med Folkpartisterna har alltid varit betänklig. Julefrid som det här numret egentligen ska handla om är en gammal kvarleva från förr i tiden. Egentligen borde numren av tidningen ‘Presspunkten’ stå för nyskapande anda. Så när de gamla julrefrängerna stäms upp borde ledarrollen tonas som följer. -’Oss är en frälsare född = -’Oss är folket fött. Och -’Välsignad vare han som kommer i Herrens namn! =-’Välsignad var och en som verkar i folkets sak!
Överhuvudtaget ägnar vi oss åt borgerlig propaganda i alla sammanhang! De gamla teserna om kapitalismens överlägsenhet är svåra att ersätta. Kan vi MÅSTE vi byta, i varje fall som ett EXPERIMENT, allt det gamla mot NYSKAPANDE begrepp. Vi lever ju också i Sverige och borde stå för folkligt väl förankrade begrepp. Men det är svårare än man kan tro att i all hast hitta dessa folkliga begrepp. Vad folket vill är väl förmodligen inte helt genomtänkt. Det vill förmodligen ha det bättre på något sätt utan att direkt kunna peka på vad som är fel. Den som tycker som jag brukar kallas världsförbättrare. Men jag är alltid osäker över huruvida det handlar om diktatorskap. I så fall har jag varit ohederlig och försöker pracka på er mina inte helt genomtänkta begrepp! Mest ohederliga är diktatorerna. Dom ägnar sig åt envägskommunikation. Den mest flagrante var Adolf Hitler. Hans valspråk var ungefär - Det jag säger är lag. Men i takt med att demokratierna ‘Gud ske lov fortsätter’ och ämnet kommunikation studeras vid högskolorna upptäcks också svårigheterna.
Folk vill givetvis i första hand ha det ekonomiskt bättre och är inte i behov av några kufsystem för att det ska hålla. För att en kommunikation ska hålla och följa definitionen erfordras ett gemensamt språk eller tolk. En kommunikation sker ofta tvåvägvis och man har ett syfte med den. Den kan handla om tillgången på majs i världen och ske mellan några forskare. Syftet skulle kunna vara att försöka uppskatta hur länge födoämnet räcker vid en viss procentuell tillväxt av odlingarna varje år. Undersökningen kan göras svår och innefatta variabler. Exempelvis sättas i konkurrenssituation till andra grödor och den eventuella utbytbarheten mellan dom.
Vi måste också komma ihåg den visuella kommunikationen med gester, smileys samt djurs kommunikation. Till och med näbbdjuret har en elektrisk kommunikation. Grodors parningsspråk är väl värt att lägga på minnet. Djurs kommunikation kallas zoosemiotik och människan har ett ytterst förfinat djurspråk. En del djur märks och kommunicerar via sina doftkörtlar, skunken är ett av dem. En del djur märks och kommunicerar via någon kroppsdel, och växterna kan kommunicera elektriskt internt som externt. Utvecklingen har gått med rasande fart och ända fram till början nittonhundratalet beskrevs i första hand persontransporter som kommunikation. Människan tillhör faktiskt ‘däggdjurens skala och utvecklingen av djurspråket måste fortsätta.’
Kommentarer
