RYGGTAVLAN

text & illustration DANIEL OLAUSSON
Nr 2/2010




– Var någon på matchen förra helgen?

– Jodå.

– Hur gick det, missade man något?

­ 5-4 till det besökande laget. Bästa resultatet hitills för vårt kära hemmalag.

– Ah, målrikt.

– Förhållandevis inte. Låt säga att jag har sett finare fotboll i mina dagar... Skott från halva plan till inspark, inlägg och passnigar ut till inkast... spelare som ligger och vrider sig i smärtor i en kvart, och all måste tvunget ta i för kung och fosterland och sikta mot stjärnorna istället för att placera bollen. Rent allmänt, pinsamt spel från båda lagen.

– På tal om pinsamheter, du har inte tänkt att nämna ditt bidrag till eventet?

– Vad pratar du om?

– Brorsan var där, han har berättat.

– Nej. Jag hade väl tänkt fokusera på andra bitar, som tex fotbollen, själva anledningen till att vi var samlade där en lördagseftermiddag.

– Jag kan förstå det. Ingen smickrande histora han
hade att förtälja.  

– Din brorsa är bra på att berätta historier. Inget illa menat, jag gillar hans historier.

– Men det var väl sisådär femtio personer till
där som bevittnade händelsen.

– Femtio personer, kan det ha varit så många besökande?

– Vad hände? Kan man få höra.

– Tja, tydligen så skulle vår goda vän Mr hjälpsam här var hjälpsam och springa och hämta en boll som hade skjutits ut i backen och skjuta tillbaka den in på plan. Han fick till en fin rökare som säkert hade nått fram till planen och lite till, om inte något hade kommit i vägen vid sidlinjen. Närmare bestämt ryggtavlan på en femårig liten flicka som var där med sin familj för att heja på motståndarlaget.

– Åh, fy fan. Låter pinsamt.

– Det var det säkerligen. Och en otrevlig upplevelse för en femåring. Folk blev skitsura. Stämningen blev usel.

– Hon var nog där för att käka godis och dricka läsk och stryka omkring längsmed sidolinjen, som hon inte fick göra, snarare än att heja på sitt lag.

– Ja, hon får skylla sig själv, eller hur? Där lärde hon sig  en läxa allt... Jag kan ändå inte låta bli att tycka att den vuxna parten ska ta sitt ansvar i en sån situation.

– Ja exakt, föräldrar måste lära sig att ta ansvar för sina barn.

– Är det allt du har att säga om det?

– Tja. Så går det när man ska vara hjälpsam. Sensmoral: det hade varit bättre att sitta kvar på läktaren och dricka öl och ta det lugnt. Jag skulle ha litat på mina instinkter.

Kommentarer

KOMMENTERA ARTIKELN HÄR

Namn

Kommentar

RSS 2.0