MEDIA - EN 400-ÅRINGS BERÄTTELSE
text JOHANNA LEWÉN
Nr 1/2011
Genom att läsa tidningen tar du del av en nyhet, en historia, men vad vet du egentligen om tidningens egen historia?
Själva begreppet tidning, eller nyheter, är mycket äldre än 400 år. Redan i det antika Rom publicerades anslag från staten till allmänheten, Acta Piurna, som ristades antingen in i sten eller på metall. Genom tiderna har så klart vårt sätt att kommunicera på förändrats, likt som vår värld har förändrats. Vi gick ifrån att rista in på sten till att skriva ner på lättare material som till exempel papper. Då vi började brevväxla berättade man för mottagaren vad som försiggick där avsändaren befann sig. På detta enkla sätt fick mottagaren reda på någonting som den tidigare varit helt ovetandes om, med andra ord så blev det en nyhet. Under det sena 1400 – talet berättades det till exempel i flera brev om en Vlad Tsepes Drakul från Transsylvanien som utförde fruktansvärda illdåd mot de tyskar som befann sig där. Denne man kom under senare tid bli känd som greve Dracula.
Om vi nu ska ta en närmare titt på de århundraden som tillhör den största delen av tidningens historia så börjar detta med bokbindaren Johann Carolus. Han hade flera korrespondenter runt omkring i Europa som skickade brev om händelser där de befann sig mot betalning. Då han handskrev och sammanställde all den information han mottog från dem, hann han inte alltid med innan han fick flera brev med ännu fler nyheter.
Johann Carolus investerade i ett litet tryckeri, men då han var oroad över plagiat vände han sig till stadens magistrat i hopp på fördelen att ensam få ge ut ’’Ordinarie zeitung’’. Två månader senare fick han ett negativt svar, men de lovade honom däremot att myndigheterna inte skulle lägga sig i tidningen.
Idag visas de 400 år gamla breven som Johann Carolus växlade med sina korrespondenter och staden magistrat, upp på Gutenberg museum i Mainz. Dessa brev är ett bevis på att världens första tidning kom ut redan 1605. Tidigare trodde man att den första tidningen hade kommit ut redan 1609, men då breven återfanns på Stadsarkivets vind i mitten på 1990 – talet fick man skriva om tidningens historia.
Kanske man inte skulle kunna kalla Ordinarie zeintung för världens första tidning eftersom begreppet hade funnits långt innan 1605, men dessa uppfyllde inte de kriterierna för att räknas som en riktig tidning. Ordinarie zeintung var den första tidningen som uppfyllde kriterierna, vilket var att tidningen skulle ges ut regelbundet och inom en viss geografisk spridning.
Under 1600 – talet spred detta ut sig över Europa. I Sverige startades tidningen Ordinari Post Tijdender av drottning Kristina som arbetade tillsammans med Axel Oxenstierna år 1645. I dagens läge heter tidningen Post och Inrikes Tidningar och är inte bara Sveriges utan världens äldsta existerande tidning. 1650 gavs den första dagstidningen, Eunkommende zeitungen, ut i Leipzig. Tyvärr kom det att dröja ända till slutet av 1800 – talet innan övriga länder började ge ut dagstidningar.
Aftonbladet, som är Sveriges populäraste dagstidning, såg ljuset för första gången i september 1811 i Göteborg, men upphörde redan 1833. Det var nämligen inget vidare populärt med tidningar bland det svenska folket i början av 1800 – talet. Om inte tidningen var stödd utav kungamakten så fick den inget stöd heller av andra. Lars Johan Hierta arbetade i Riddarhusets kansli under riksdagen 1823 och kom i kontakt med liberala oppositionen. Där skrev han för tidningarna Argus och Stockholms Posten innan han tillsammans med Crusenstolpe skapade Riksdagstidningen från 1828 till 1830. Tidningen gick med vinst och därför bestämde han sig för att trycka sin egen tidning; Aftonbladet, som kom i december 1830. Dock var kungamakten och konservativa kritiska. I en recension kallades tidningen för ’’riks – pödeltidningen’’.
Efter ett beslut i riksdagen som fattades år 1812, var en ansvarig utgivare tvungen att ha utgivningsbevis samt hade hovkanslern rätt att dra tillbaka beviset ifall tidningen ansågs vara “vådlig för allmän säkerhet, eller utan skäl och bevis förnärmande personlig rätt eller av en fortfarande smädlig egenskap”. Aftonbladet fick sitt bevis tillbakadraget ett flertal gånger, men Hierta kunde snabbt få nytt bevis genom att ansöka under ett nytt antaget namn som till exempel Det Fjärde Aftonbladet och så vidare. Under 1838 fick han sitt bevis tillbakadraget hela tio gånger, men som vi alla kan se idag så har Aftonbladet överlevt alla tillbakadragande av utgivningsbevis.
Fram till 1880 – talet hade endast den övre klassen haft råd med att köpa tidning. Tidningar var dyra med tanke på tryckteknologin de hade på den tiden. Denna teknologi begränsade till och med de populäraste tidningarna till endast 100 000 kopior. Det tog helt enkelt för lång tid att trycka fler papper. 1883 tog detta en avgörande vändning för framtiden då R. Hoe & Co uppfann en roterande tryckpress. Pressen hade rum för 3 pappersrullar på en gång och detta betydde att tidningarna kunde få så många kopior de än önskade.
1833 skedde ännu en drastisk förändring då den skottländska utgivaren S. S. McClure sänkte momsen på sin tidning till endast 15 cent. Hans agerande var startskottet för ett nytt fenomen och inom snar framtid hade tidningar världen över tagit efter hans exempel.
I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet kom nästa stora succé; fotografier. Tidigare hade man använt sig utav illustratörer som hade samma sorts uppgifter som dagens fotografer har. De åkte med ut på uppdrag där de fick sitta och skissa av händelser, men med kameran så gick arbetet snabbare och man kunde erbjuda läsarna än mer detaljerade bilder.
Från 1890 till 1930 var den mest avgörande förändringen i tidningens historia. Under dessa fyrtio år kom reklamering att förändra och livnära tidningarna i framtiden. Under sekelskiftet var det väldigt lite reklam i de största tidningarna. Det skulle ta reklamen en lång tid att bli accepterad i tidningar. I dagens läge är vi nog alla tacksamma för detta eftersom tidningarna är i ett stort behov av reklam. Då reklamen äntligen blivit accepterad så förändrades tidningens innehåll och upplägg på nytt. De sålde inte längre personlig information utan fokuserade sig nu på att ge reklamen en stadig och återkommande läsare. Tack vare tåg var det nu ännu enklare för dem att sprida sitt namn utanför sin vanliga geografiska krets.
Idag har vi helt klart utvecklats ytterligare men reklamen finns kvar i all media. Finns det ingen direktreklam så finns det alltid lite gömt i en journalist, skribent eller en författares texter. Bilderna i tidningarna blir allt bättre för var dag som går och som grädde på moset så har nästan alla tidningar tagit ett steg ut på internet där deras ord sprids snabbare än något annat. Vad som kommer ske härnäst kan nog ingen av oss avgöra men att det kommer ta till en del av massmedias historia kan vi garantera.
Källa
svd.se
wikipedia.org
well.com
Nr 1/2011
Genom att läsa tidningen tar du del av en nyhet, en historia, men vad vet du egentligen om tidningens egen historia?
Själva begreppet tidning, eller nyheter, är mycket äldre än 400 år. Redan i det antika Rom publicerades anslag från staten till allmänheten, Acta Piurna, som ristades antingen in i sten eller på metall. Genom tiderna har så klart vårt sätt att kommunicera på förändrats, likt som vår värld har förändrats. Vi gick ifrån att rista in på sten till att skriva ner på lättare material som till exempel papper. Då vi började brevväxla berättade man för mottagaren vad som försiggick där avsändaren befann sig. På detta enkla sätt fick mottagaren reda på någonting som den tidigare varit helt ovetandes om, med andra ord så blev det en nyhet. Under det sena 1400 – talet berättades det till exempel i flera brev om en Vlad Tsepes Drakul från Transsylvanien som utförde fruktansvärda illdåd mot de tyskar som befann sig där. Denne man kom under senare tid bli känd som greve Dracula.
Om vi nu ska ta en närmare titt på de århundraden som tillhör den största delen av tidningens historia så börjar detta med bokbindaren Johann Carolus. Han hade flera korrespondenter runt omkring i Europa som skickade brev om händelser där de befann sig mot betalning. Då han handskrev och sammanställde all den information han mottog från dem, hann han inte alltid med innan han fick flera brev med ännu fler nyheter.
Johann Carolus investerade i ett litet tryckeri, men då han var oroad över plagiat vände han sig till stadens magistrat i hopp på fördelen att ensam få ge ut ’’Ordinarie zeitung’’. Två månader senare fick han ett negativt svar, men de lovade honom däremot att myndigheterna inte skulle lägga sig i tidningen.
Idag visas de 400 år gamla breven som Johann Carolus växlade med sina korrespondenter och staden magistrat, upp på Gutenberg museum i Mainz. Dessa brev är ett bevis på att världens första tidning kom ut redan 1605. Tidigare trodde man att den första tidningen hade kommit ut redan 1609, men då breven återfanns på Stadsarkivets vind i mitten på 1990 – talet fick man skriva om tidningens historia.
Kanske man inte skulle kunna kalla Ordinarie zeintung för världens första tidning eftersom begreppet hade funnits långt innan 1605, men dessa uppfyllde inte de kriterierna för att räknas som en riktig tidning. Ordinarie zeintung var den första tidningen som uppfyllde kriterierna, vilket var att tidningen skulle ges ut regelbundet och inom en viss geografisk spridning.
Under 1600 – talet spred detta ut sig över Europa. I Sverige startades tidningen Ordinari Post Tijdender av drottning Kristina som arbetade tillsammans med Axel Oxenstierna år 1645. I dagens läge heter tidningen Post och Inrikes Tidningar och är inte bara Sveriges utan världens äldsta existerande tidning. 1650 gavs den första dagstidningen, Eunkommende zeitungen, ut i Leipzig. Tyvärr kom det att dröja ända till slutet av 1800 – talet innan övriga länder började ge ut dagstidningar.
Aftonbladet, som är Sveriges populäraste dagstidning, såg ljuset för första gången i september 1811 i Göteborg, men upphörde redan 1833. Det var nämligen inget vidare populärt med tidningar bland det svenska folket i början av 1800 – talet. Om inte tidningen var stödd utav kungamakten så fick den inget stöd heller av andra. Lars Johan Hierta arbetade i Riddarhusets kansli under riksdagen 1823 och kom i kontakt med liberala oppositionen. Där skrev han för tidningarna Argus och Stockholms Posten innan han tillsammans med Crusenstolpe skapade Riksdagstidningen från 1828 till 1830. Tidningen gick med vinst och därför bestämde han sig för att trycka sin egen tidning; Aftonbladet, som kom i december 1830. Dock var kungamakten och konservativa kritiska. I en recension kallades tidningen för ’’riks – pödeltidningen’’.
Efter ett beslut i riksdagen som fattades år 1812, var en ansvarig utgivare tvungen att ha utgivningsbevis samt hade hovkanslern rätt att dra tillbaka beviset ifall tidningen ansågs vara “vådlig för allmän säkerhet, eller utan skäl och bevis förnärmande personlig rätt eller av en fortfarande smädlig egenskap”. Aftonbladet fick sitt bevis tillbakadraget ett flertal gånger, men Hierta kunde snabbt få nytt bevis genom att ansöka under ett nytt antaget namn som till exempel Det Fjärde Aftonbladet och så vidare. Under 1838 fick han sitt bevis tillbakadraget hela tio gånger, men som vi alla kan se idag så har Aftonbladet överlevt alla tillbakadragande av utgivningsbevis.
Fram till 1880 – talet hade endast den övre klassen haft råd med att köpa tidning. Tidningar var dyra med tanke på tryckteknologin de hade på den tiden. Denna teknologi begränsade till och med de populäraste tidningarna till endast 100 000 kopior. Det tog helt enkelt för lång tid att trycka fler papper. 1883 tog detta en avgörande vändning för framtiden då R. Hoe & Co uppfann en roterande tryckpress. Pressen hade rum för 3 pappersrullar på en gång och detta betydde att tidningarna kunde få så många kopior de än önskade.
1833 skedde ännu en drastisk förändring då den skottländska utgivaren S. S. McClure sänkte momsen på sin tidning till endast 15 cent. Hans agerande var startskottet för ett nytt fenomen och inom snar framtid hade tidningar världen över tagit efter hans exempel.
I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet kom nästa stora succé; fotografier. Tidigare hade man använt sig utav illustratörer som hade samma sorts uppgifter som dagens fotografer har. De åkte med ut på uppdrag där de fick sitta och skissa av händelser, men med kameran så gick arbetet snabbare och man kunde erbjuda läsarna än mer detaljerade bilder.
Från 1890 till 1930 var den mest avgörande förändringen i tidningens historia. Under dessa fyrtio år kom reklamering att förändra och livnära tidningarna i framtiden. Under sekelskiftet var det väldigt lite reklam i de största tidningarna. Det skulle ta reklamen en lång tid att bli accepterad i tidningar. I dagens läge är vi nog alla tacksamma för detta eftersom tidningarna är i ett stort behov av reklam. Då reklamen äntligen blivit accepterad så förändrades tidningens innehåll och upplägg på nytt. De sålde inte längre personlig information utan fokuserade sig nu på att ge reklamen en stadig och återkommande läsare. Tack vare tåg var det nu ännu enklare för dem att sprida sitt namn utanför sin vanliga geografiska krets.
Idag har vi helt klart utvecklats ytterligare men reklamen finns kvar i all media. Finns det ingen direktreklam så finns det alltid lite gömt i en journalist, skribent eller en författares texter. Bilderna i tidningarna blir allt bättre för var dag som går och som grädde på moset så har nästan alla tidningar tagit ett steg ut på internet där deras ord sprids snabbare än något annat. Vad som kommer ske härnäst kan nog ingen av oss avgöra men att det kommer ta till en del av massmedias historia kan vi garantera.
Källa
svd.se
wikipedia.org
well.com
Kommentarer
