världs...

text & foto KARIN MATTSSON-COLL
Nr 6/2012

Vet du vad som firas den 24 oktober varje år sedan 1989?
I vilken byggnad får du information om världsarvet?
Vilka människor arbetar med världsarvet?

Tyska kyrkan eller Trefaldighetskyrkan öppnades som Besökscentrum 2009. Då skapades också ett rum för världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. Rummet är ritat av arkitekt Caroline Olsson och är byggt på plats av Kulturhantverksgruppen, Fortifikationsverket.
 Det finns installationer av olika slag av konstnären Ann Hingström. Hon fångar upp historiska spår, karaktärer och skeenden på ett lekfullt sätt och kombinerar förfluten tid med vår egen tids frågor och bildspråk. I kyrkbänkarna kan man träffa på olika händelser och figurer.

När jag var i Besökscentrum den 24 oktober, som visade sig vara världsarvsdagen som firas varje år sedan 1989 , så mötte jag estetelever från Törnströmska gymnasiet utklädda till små kyrkråttor och Kungen Carl XI visade sig med sin favorithäst Briljant. Kostymerna hade andra elever sytt på skolan och Ann Hingstöm förstås. Senare fick vi lyssna till en annan elev på skolan som sjöng och spelade gitarr med både egna låtar och texter och andras melodier, hon heter Hildur Höglind och hade tidigare fått bonuspris när ung kultur möttes (UKM) av Lena Johansson från kulturförvaltningen.

Hur blev Karlskrona ett världsarv?
”Karlskrona är en väl bevarad planerad örlogsstad, som influerats av äldre anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur fungerat som förebild för flera olika städer med liknande uppgifter. Örlogsbaser spelade en viktig roll under århundraden när storleken på ett lands flottstyrka var en avgörande faktor i europeisk realpolitik. Karlskrona är den bäst bevarade och mest kompletta av dem som finns kvar.”
Världsarvskommittén 1998

Viktiga miljöer i världsarvet
* Stadsplan: äldre bebyggelse på Trossö samt Björkholmen
* Stumholmen
* Örlogsvarvet och örlogshamnen
* Befästningarna: Kungsholms fort, Drottningskärs kastell,
   Godnatt och Mjölnareholmen
* Skärfva Herrgård
* Lyckeby kronokvarn med dammen och stenbron

Vad som är mycket märkligt är hur mycket som finns bevarat och som är kvar i ursprungligt skick, trots den stora branden som härjade i 2/3:e delar av Karlskrona 1790. Tyska kyrkans vackra kupol brann och återställdes så småningom. Brann ner till grunden gjorde också den ursprungliga träkyrkan där Fredrikskyrkan står och en av stadens äldsta byggnader klarade sig, trots sin träkonstruktion så klarade sig Amiralitetskyrkan som byggdes 1685. Carlscrona fick stadsprivilegier 1680 efter Ronneby som tvingades lämna ifrån sig sina stadsprivilegier.

När jag träffar Lena Johansson och får en pratstund med henne, säger hon att hon samlar på roliga jobb. Hon har en gedigen utbildning bakom sig med studier i Göteborg på kulturvetarlinjen, som är 3-årig och en utbildning i massmedia och kommunikation, samma utbildning som på Journalisthögskolan. Därefter har hon byggt på med barn/ungdom och filmvetenskap. 1960 föddes en ny konstart och det var digital konst på webben, som Lena Johansson också studerat.
 För 2-3 år sedan formulerades det i skollagen att varje skola skulle ha ett bibliotek och det var inte så lätt att realisera alla gånger, men man försökte göra det bästa av situationen.
Tidigare har hon arbetat inom vården och sedan september 2008 är hon utsedd till världsarvssamordnare och det räcker inte med Karlskrona, inte ens Sverige utan ett Nordiskt och Globalt samarbete. Tala om att ”arbeta över gränserna!” Tidigare erfarenheter hon har med sig är att hon fungerat som mångkulturkonsulent i Jämtland och Härjedalen samt varit kultursekreterare i Ronneby, där hon arbetet med ett projekt på halvtid tillsammans med Riksteatern Blekinge. Sedan 2011 har Region Blekinge bjudit in till samtal och möten för att kunna få ett helhetsperspektiv och utbyta både tankar och idéer. En gång om året träffas det nordiska nätverket, i år var det Sveaborgs fästning i Finland.
 
Lena Johansson i sitt arbetsrum
 
Tillsammans med Länsstyrelsen, som gör det stora arbetet, medverkar Lena till att rapportera till Unesco om hur nuläget är i världsarvet. Det görs vart sjätte år och det innebär att svara på ca 200 frågor. Andra uppgifter som Lena jobbar med är att utbilda guider tillsammans med Turistbyrån och Marinmuseum och att arbeta med marknadsföring, Sailet och mycket mera. Besökscentrum är en stor arbetsuppgift: det hålls öppet dagligen under sommartid med början 6 juni.

Vad är världsarvskonventionen?
Efter 2:a världskrigets fasor med stora förluster av liv, förstörda byggnader, platser och hela städer så föddes tanken på en internationell överenskommelse om att det inte fick ske i framtiden. En slags modell tog form, som kom att utgöra grunden för världsarvskonventionen.

FN – Unesco + Haagkonventionen (godkändes 1954)
På generalkonferensen 1954 beslöt man sig för att skydda kulturegendom i händelse av väpnad konflikt. 1972 föddes världsarvskonventionen ur Unesco. Syftet med konventionen är att skydda världens natur och kulturarv. Genom lagstiftning vill man att varje land ska ta sitt ansvar. Varje år utser Unesco en kommitté som har till uppgift att utse nya världsarv. Unesco vill vidga begreppet kulturarv och inbegripa danser av olika slag, muntliga berättartraditioner och hantverkskunnande.

Om Peter Hanneberg
Han föddes i Haparanda 1950 och är författare, journalist och fotograf och har besökt ett 100-tal länder på alla kontinenter och fått pris tre gånger av Världsnaturfonden i form av Årets Pandabok. Dessutom har Peter Hanneberg skrivit ett 10-tal böcker och medverkat i ett 25-tal förutom 100 tals artiklar i Sveriges största tidningar.
 Under 2000-talet har Peter arbetat på sitt stora verk om 100 av de främsta kulturvärldsarven. Den utgavs september 2012 inför 40-års jubiléet av FN:s världsarvskonvention. Boken heter Världsarv – människans mästerverk.
“Tillsammans delar alla människor på världsarven. Det spelar ingen roll var de finns, de är lika mycket dina som någon annans och det är allas vårt ansvar att se till att de bevaras till framtida generationer! Det handlar om att förstå mänsklighetens historia och varför vi ska bevara den. Det gäller både natur och kulturarv.”
 
Kyrkråttor på vift från Törnströmska Gymnasiet, estetiska linjen syntes den 24 oktober i Besökscentrum
 
Axplock av världsarv som idag är uppe i 1000 stycken på världsarvslistan:
* Angkor, Kambodja
* Pyramiderna i Kairo
* Kronobergs slott, Danmark
* Kinesiska muren
* Platser runt om i Australien, som representerar landets historia som fångkoloni (ny)
* Stora Barriärrevet
* Operahuset i Sydney
* Seyschellerna
* Påskön
* Venedig
* Florens
* Rom
* Vatikanen
* Wien, Schönbrunns slott
* Teotihuacán – gudarnas stad placerad på en 65 m solpyramid
   5 mil norr om Mexico City
* Island
* Zanzibars stenstad, Tanzania
* Frihetsgudinnan
* Taj Mahal, Indien

Nationalparker är också med på listan.

Har världsavet någon färg?
– Ja, säger Lena Johansson, i år är det orange som gäller!
Jag går hem och tittar i en bok som jag har om färger. Den heter ”Du är din förpackning” – konsten att matcha din utsida med din insida av Eva Carlström. Så här står det om orange: Njutning, mat, eldig, positiv, signalerar lycka, optimism, entusiasm och kommunikation mellan människor som kan väcka glädje och ”öppna upp” nya kontakter.

Det levande världsarvet Örlogsstaden Karlskrona
Fakta är hämtade ur ett arbetsmaterial för både elever och lärare av Lena Johansson, världsarvssamordnare på Kulturförvaltningen, Karlskrona kommun, som tillsammans med Sara Widengård, student vid Lunds universitet, sammanställt innehållet i handledningen.

Arkivmaterial från Blekinge Muséum, Marinmuséum och Krigsarkivet.
 
14 olika världsarv i lilla Sverige,
från norr till söder.
 
1. Laponia
En av världens sista stora vildmarker med så gott som orörd natur och samiskt kulturlandskap.

2. Struves meridianbåge
265 mätpunkter genom 10 länder hjälpte till att bestämma jordklotets form och storlek på 1800-talet

3. Gammelstads kyrkstad (där började jag skolan)
Unik miljö med bebyggelse från 1300-talet, enastående
exempel på traditionell kyrkstad i norra Skandinavien.

4. Höga kusten
Område med en av de största landhöjningarna i världen, som satt sin prägel på naturen och människornas verksamhet.

5. Falun och kopparbergslagen
Ett unikt kulturlandskap präglat av seklers kopparutvinning.
Med rötter från 700-talet. En gång var Falun den viktigaste industriella arbetsplatsen i Sverige.

6. Engelsbergs bruk
Ett av världens mest framgångsrika järnbruk under 1700-talet där både byggnader och teknisk utrustning är intakta.

7. Birka och Hovgården
En av de bäst bevarade vikingatida handelsplatser från åren 700-900, ovanligt många och värdefulla lämningar.

8. Drottningholm
Kungligt residens och teater från 1700-talet och en för Europa tidstypisk arkitektur inspirerad av Versailles utanför Paris.

9. Skogskyrkogården
Arkitektur och formgivet kulturlandskap i stilbildande samspel och ett av den moderna arkitekturens viktigaste bidrag.

10. Hällristningsområdet i Tanum
Enastående exempel på bronsålderskonst av högsta kvalitet omgiven av ett landskap med obruten bosättning
under 8000 år.

11. Hansastaden Visby
Typisk nordeuropeisk hansastad med mycket värdefull be-
byggelse från medeltiden och ett väl bevarat gatunät.

12. Radiostationen i Grimeton
Unik långvågssändare som spelat en viktig roll för trans-
atlantiska förbindelser i den trådlösa kommunikationens
barndom.

13. Södra Ölands odlingslandskap
Kulturlandskap präglat av såväl naturliga förutsättningar som människors brukande under årtusenden.

14. Örlogsstaden Karlskrona
De mest kompletta av de europeiska örlogsstäderna från 1700-talet med marin verksamhet fram till våra dagar.

Kommentarer

KOMMENTERA ARTIKELN HÄR

Namn

Kommentar

RSS 2.0