SINNESRO-TRÄDGÅRDEN

text och foto KARIN MATTSSON-COLL
Nr 3/2012

Det var den 6:e maj och trädgårdsmässa i Wämö-parken. Efter att ha stått en lång stund och beundrat de vackra alpackorna, så gick jag och min man vidare. Plötsligt får jag syn på en stor docka i fina kläder, lutad mot ett träd.


Där hänger ett vindspel uppe i trädet och en välkomstskylt står lutad mot det. Det är den gamla vaktstugan nedanför kaffestugan, precis innan den bågformade in och utgången. Här träffade vi Helena Lindskog och hennes medarbetare. Vi fick en trevlig pratstund under tiden som vi drack te, kaffe och mumsade på lavendelskorpor. Vi stämde ny träff på Pingst-
dagen den 27 maj på Träffpunkten…
Sinnesro-Trädgården har öppet året runt på tisdagar och torsdagar kl. 08.30-13.00, samt öppet vid flera olika evenemang i Wämö-parken såsom Trädgårdsmässan och Nostalgimässan m.m.

Psykiatriska Miltonprojektet
2005 beslutade riksdagen om en nationell satsning på psykiatri och socialtjänst. Pengarna skulle gå till personer med psykisk sjukdom och eller psykiskt funktionshinder. I Karlskrona kommun prioriterade man dessa s.k. ”Miltonpengar” till projekt inom sysselsättning. På så vis har verksamheter som keramiken, Sinnesro-Trädgården, Läs och skrivgrupper och KFUM på Alamedan fått fotfäste och kunnat växa sig starka.
Jag frågar Helena hur hon själv har kommit fram till vaktstugan/Sinnesro-Trädgården? Vilka vägar och steg har hon tagit på vägen dit?
Redan som barn lekte Helena i hela Wämö-parken. Det var en riktig tummelplats. Där åt jag mig genom årstiderna. Favoriten är fortfarande späda grönskande bokblad och nötterna är en delikatess på hösten. För Helenas del började det hela med en speciell händelse 1992. En solig dag stack en pojke huvudet i en bukett nyskördad citronmeliss = Hjärtansfröjd. Hans lyckliga leende och innerliga glädjerop:
–Oh, vad det luktar underbart Helena, det luktar underbart!
Det entusiastiska utropet av glädje väckte något nytt hos mig: Jag förstod och insåg att örter och dofter betyder mycket mer för människans utveckling än vad vi vanligtvis tror. Jag förstod att dofter kan fungera som nycklar och öppna stängda vrår.
2006 fanns det en annons, där Handikappförvaltningen sökte en ledare för gruppverksamhet. Det kanske jag skulle kunna orka med, tänkte Helena och ringde Leif Bohman och Mikael Ahlgren var projektledare. Intresseanmälan skulle vara inne senast 28 juli och i september startades Sinnesro-Trädgården med 4 stycken medarbetare.
Helena startade eget företag för 17 år sedan – Hel-Ena Cura, för att få arbeta med omsorg som helhetstänkande till utveckling och välbefinnande. Varför inte börja med det som folk tycker om?!

Helenas ledstjärnor
* Det finns inga människor med speciella eller särskilda behov
* Behoven är alldeles normala
* Det är insatserna, som behöver vara speciella
* Målet är att se till att människor mår så bra som möjligt

Helena och Thomas Hall, som på den tiden var fritidskonsulent, startade ett sommarläger för multihandikappade och hade må-bra-träffar i form av ”öppna sinnen” och sinnes-gym i 11 år. Idag finns det ett sommarläger utanför Åhus, som heter Furuboda och som drivs av entusiastiska f.d. deltagare på sommarlägret och personliga assistenter.
Annars berättar Helena att hon varit och är intresserad av terapi-trädgårdar i c:a 20 år.
Jag frågar Helena hur många de är som jobbar tillsammans?
– Från början var vi 4 stycken och vi kan vara max 9, under 6 år är det ett 20-tal personer som passerat. Ett par månader så är det riktigt mysigt, precis som i en koja á 12kvm (del av vaktstugan), så allt vi gör där är bonus. Det är mycket viktigt med struktur och att vi har en tydlig ram att arbeta efter. Tänk att få följa hela processen ”från ax till limpa” och få säga: Det här har vi gjort bra!
Vi ställer frågorna vad vill vi, varför och hur?

Har ni fler än kommunen, som intresserar sig för er verksamhet?

– Vi får sälja våra produkter i Skärva ekobutik också, vi får material från Kupan alldeles gratis, bivax till vår salva får vi av Lennart Dahl, Else Österberg har sytt och skänkt markisväv till vårt marknadsstånd och vi har också fått virke av privatpersoner till marknadsståndet. Sedan skänker kunderna vinster vill våra lotterier m.m.

Är det bara kvinnor som arbetar här? Hur ska männen hitta hit?
– Det var en man med i början, men sedan har tjejerna strömmat in. Kunderna är både kvinnor och män.

Jag läste att medarbetarna inte ska stanna alltför länge. Hur ser du på det?

– Vi vill ge den fria viljan näring! Att alla arbetar utifrån sina förutsättningar och förmågor.

Vad är syftet egentligen med Sinnesro-Trädgården för dina medarbetare?
– Det allra viktigaste är att varje människa känner sig trygg och har både trevligt och kul under tiden. Var och en får ”pröva sina vingar” och öva sig i den svåra och lätta konsten i  att bara vara.

Var kommer alla örter ifrån?
– Alla örter kommer från min trädgård eller min mamma Linnéas trädgård. De är garanterat ekologiska och närproducerade från Bergåsa och Hästö. När jag har alla örter tar jag med dem till Wämö-parken och där hjälps vi åt att bereda örterna inne i vaktstugan eller utanför,
när vädret tillåter.

Hur får du näring till dina drömmar att inspirera dina medarbetare?

– Jag hämtar alltid kraft från naturen. Om vi följer naturens lagar och rytm, så är det inte lätt att gå vilse. Där är det uppbyggande alltid större än det nedbrytande.
Det är i mötet med människor som allting är möjligt!
Vi har ett Tanketräd, som står vid vår stuga. Det finns band knutna om trädet, där vem som helst kan lämna en dikt eller ett meddelande. Vi plastar in dem så de står emot vädrets makter.

Jag frågar om dockan vid trädet?

– Dockan heter Hulda och är gjord i trolldeg av Monica. Det finns nämligen ett spöke i Wämö-parken. När den gamla prästgården flyttades, så följde Hulda med i flyttlasset. Hulda får ut och lufta på sig ibland i sina finkläder, om det inte regnar, förstås.

Hur är det med era produkter, varför är ringblomma så bra till salva?
– Salva och örtsalt är de produkter som vi grundar oss på. Ringblomma har odlats i 1000-tals år just för sina stora läkande egenskaper. Det är alldeles utmärkt för barn, som kan äta salvan utan att ta minsta skada. ”Man ska aldrig smörja på sig något, som inte går att äta!”
Vårt örtsalt är ett ekologiskt havssalt från ett av Portugals naturvårdsområde, där man inte får köra bil eller några andra maskiner.

Kommentarer

KOMMENTERA ARTIKELN HÄR

Namn

Kommentar

RSS 2.0