text & foto CHRISTINA ERICSSON
Nr 3/2012

Måndagkvällen den 21 maj var det informationsträff om självhjälpsgrupper. Det är grupper av människor som känner att de vill ha stöd i livet för att komma till självständighet. Helena Jönsson från kommunen ska driva detta som ett projekt. Tillsammans med Ann-Sofi från RSMH- Riks berättade de om hur det går till. Information om att grupper kan bildas har getts på vårdinrättningar och till personal i kommun och landsting som också kan informera sina brukare om möjligheten.

Genom deras brochyrer fick man veta följande. En självhjälpsgrupp är ett möte mellan människor med likartade livssituationer, där man pratar om och får insikt och perspektiv på sina upplevelser, problem och funderingar. Grupperna består av 6-8 deltagare. Självhjälpsgruppen är en samtalsgrupp som leds av deltagarna själva, inte av någon expert eller rådgivare. Självhjälpsgruppen ersätter inte vård eller terapi utan är ett komplement till traditionell vård och offentligt socialt arbete. Deltagarna får ett stöd som bara kan ges av den som själv har varit med om samma sak.

Demokrati gäller. Alla är där på samma villkor och har kunskap i ”ämnet”. Gruppen har ett gemensamt ansvar för hur den utvecklas. Alla är där frivilligt. Man delar med sig av sin kunskap och erfarenhet och är beredd att lyssna på andra. Där är en ömsesidighet. Alla behöver alla. En självklarhet är tystnadsplikten, där allt som sägs stannar i gruppen.

En igångsättare hjälper gruppen att komma igång genom att:
Informera om hur man jobbar med självhjälpsgrupper
Vara samtalsledare
Gruppen bestämmer hur samtalet ska ske
Skapa trygghet och en bra miljö i gruppen
Praktiska frågor
Vad som gäller när någon ska sluta

En igångsättare ska INTE ge goda råd eller vara terapeut. Deltagandet ska leda till att stärka självförtroendet och ett ökat välbefinnande. Detta kan i sin tur medföra ett minskat behov av att söka vård.

Självhjälpsgruppen ger t ex:
* Självförtroende och stärkt självbild, genom att
känna igen sig i andra
* Acceptans för den man är
* Öppenhet och lyhördhet inför sig själv och andra
* Övning i att sätta gränser och möjlighet att må bättre även i relationer utanför gruppen
* En “ventil“ utan vars avlastning man kanske skulle ha förlorat familj eller vänner
* Något av det som är allra viktigast För återhämtningen och som en aldrig så god psykiatrisk vård eller
terapeut  kan ge: jämbördiga vänskapsrelationer

Metoden förutsätter att man kan och vill lyssna till egna och andras känslor, tankar och beteenden. En självhjälpsgrupp passar den som vill förändra sin situation och är beredd att ta eget ansvar för detta. Självhjälpsgruppen är däremot inte lämplig för den som befinner sig i akut kris, inte orkar lyssna till andra människor eller inte är beredd att ta ansvar för sin egen situation. Många självhjälpsgrupper väljer att vid
behov ta in professionella som föreläsare eller
rådgivare i olika frågor.


Helena berättar om hur hon själv blev hjälpt av att komma till en självhjälpsgrupp. Genom att hjälpa mig själv, hjälpte jag även de andra runt omkring mig. Vi delade både bra och dåliga dagar och fanns där för varandra. Vi växte tillsammans.