Vi vurmar, många gånger med all rätt, för de som vågar ta steget. De som vågar ge sig ut i det okända. Så lätt att imponeras av personer som vågat prova på både det ena och andra vad det gäller yrkesval, intressen, boplatser...

Det där med en guldklocka efter 25 års trogen tjänst glimmar inte längre som en merit på samma sätt. Jag tänker ibland på alla de osynliga som plogar vägar så att vi kan ta oss till både möjliga och omöjliga platser. De osynliga som plogar de fält som vi gemensamt får tillgång till för att så och skörda. Alla dessa ”guldklockor” som en gång byggde landet och de som fortfarande gör det, är och förblir start- och landningsbanor för din och kanske min stundande nystart. Må de inte glömmas.

En ny start har det blivit för Linn, Victor och Marlou. Välkomna!