Ledare
text KENNETH SVENSSON
foto JOAKIM OTTOSSON
Nr 4/2012
Utan att spåra ur
Jag vill till en början passa på att tacka alla som var med och förgyllde vår jubileumsfest. Speciellt tack till Caj Karlsson som så generöst ställde upp för oss.
Vi är på väg och vad vi kommer att finna längs vägen står än så länge skrivet i stjärnorna. Men med aktiva val kombinerat med öppna sinnen känns det som om inget kan hindra oss från minst 10 år till.
Tänk vad lite ledighet kan göra. På rekordkort tid har vi sjösatt detta nummer. Jag hoppas att alla i redaktionen har fått sin sommarvila, att vi nu är redo som scouter alltid säger sig vara...
Så nu tar vi nya tag och kanske hittar nya vägar efter
jubileumsfriande och semester.
Vi är på väg och vad vi kommer att finna längs vägen står än så länge skrivet i stjärnorna. Men med aktiva val kombinerat med öppna sinnen känns det som om inget kan hindra oss från minst 10 år till.
Tänk vad lite ledighet kan göra. På rekordkort tid har vi sjösatt detta nummer. Jag hoppas att alla i redaktionen har fått sin sommarvila, att vi nu är redo som scouter alltid säger sig vara...
Så nu tar vi nya tag och kanske hittar nya vägar efter
jubileumsfriande och semester.
En glimt av tylösand
text & foto KARIN MATTSSON-COLL
Nr 4/2012
Att lycka kan vara sand mellan tårna och att promenera längs havsstranden, smyckad av snäckor.
Det fick vi uppleva, när vi besökte Tylösand
Det fick vi uppleva, när vi besökte Tylösand
Tack vare en musikerkollega till min man, så fick vi en möjlighet att flytta in i Klockargården på tunet i Tylösand. Vi var där från den 4:e till den 23:e juni, när min man vikarierade i det populära bröllopskappellet S:t Olof, som har en mycket egen historia.
S:t Olofs kapell
Kapellet byggdes 1721 åt församlingen i Lidhult, vid den småländska gränsen. 150 år senare revs kyrkan, för att ersättas av en kyrka i sten. Tänk på Amiralitetskyrkan, som var ett provisorium och som också skulle ersättas av en kyrka i sten. Virket efter det gamla kapellet köptes av en lantbrukare i socknen, för att användas till bostadshus. Vid ett besök i Lidhult 1931 fick landsantikvarien i Halland, Erik Salvén, höra historien. Han besökte lantbrukaren som visade de gamla vackra takmålningarna från husets vind. Erik Salvén satte igång med sin egen undersökning, som blev ett riktigt detektivarbete. Brudbänken vid koret var uppsatt som en kalvkätte på en gård och de spiralvridna kolonnerna på altarsatsen återfanns i USA, där de användes som blomsterpiedestaler.
Grundstenen till kapellet i Tylösand lades på Olofsdagen 1947. Träskulpturen S:t Olof, som hänger på väggen i kapellet, är en kopia. Originalet finns på Västsjällands konstmuséum på Sorö. Kopian lämnades av den danska staten, som tack för den gästfrihet danska flyktingar fiek uppleva i Sverige under andra världskriget.
Svåra stormar har gjort att S:t Olof lossnat från väggen och slagits i bitar. Första advent förra året inträffade en mycket svår storm, men gudstjänsten kunde genomföras ändå. Besökarna såg hur väggarna rörde på sig vid stormstötarna. Under natten föll åter igen S:t Olof till golvet och slogs sönder, tursamt nog inte under gudstjänsten då prästen suttit
rakt under statyn!
Tjuvahålan
Om man fortsätter ner för kyrkbacken mot havet, så kommer man till Prins Bertils stig och Tjuvahålan som ligger strax söder om Tylösands centrum. Tjuvahålan är en havsvik öster om Tyludden och adressen till Klockargården är Tjuvahålan. Det förekom både sjöröveri och smugglare under väldigt många år, innan tullverket stoppade verksamheten på 1870-talet. Viken är väl skyddad från insyn från fartyg ute till havs och därför en mycket lämplig ”arbetsplats” för pirater och smugglare, som kunde skicka iväg en spejare upp på höjderna. Området var dessutom obebott och saknade dugliga vägar och kontakt med närliggande bebyggelse.
Det som en gång var en vinpinad ödemark och tillhåll för smugglare och pirater är idag ett attraktivt semesterparadis.
2008 observerades en knölval, som var synlig i ungefär en timme, innan den simmade vidare norrut mot Falkenberg. Det är väldigt ovanligt att se knölval i svenska vatten. Sportdykarna uppskattade att den var 4-5 m, en ung val på jakt efter sill.
S:t Olofs kapell
Kapellet byggdes 1721 åt församlingen i Lidhult, vid den småländska gränsen. 150 år senare revs kyrkan, för att ersättas av en kyrka i sten. Tänk på Amiralitetskyrkan, som var ett provisorium och som också skulle ersättas av en kyrka i sten. Virket efter det gamla kapellet köptes av en lantbrukare i socknen, för att användas till bostadshus. Vid ett besök i Lidhult 1931 fick landsantikvarien i Halland, Erik Salvén, höra historien. Han besökte lantbrukaren som visade de gamla vackra takmålningarna från husets vind. Erik Salvén satte igång med sin egen undersökning, som blev ett riktigt detektivarbete. Brudbänken vid koret var uppsatt som en kalvkätte på en gård och de spiralvridna kolonnerna på altarsatsen återfanns i USA, där de användes som blomsterpiedestaler.
Grundstenen till kapellet i Tylösand lades på Olofsdagen 1947. Träskulpturen S:t Olof, som hänger på väggen i kapellet, är en kopia. Originalet finns på Västsjällands konstmuséum på Sorö. Kopian lämnades av den danska staten, som tack för den gästfrihet danska flyktingar fiek uppleva i Sverige under andra världskriget.
Svåra stormar har gjort att S:t Olof lossnat från väggen och slagits i bitar. Första advent förra året inträffade en mycket svår storm, men gudstjänsten kunde genomföras ändå. Besökarna såg hur väggarna rörde på sig vid stormstötarna. Under natten föll åter igen S:t Olof till golvet och slogs sönder, tursamt nog inte under gudstjänsten då prästen suttit
rakt under statyn!
Tjuvahålan
Om man fortsätter ner för kyrkbacken mot havet, så kommer man till Prins Bertils stig och Tjuvahålan som ligger strax söder om Tylösands centrum. Tjuvahålan är en havsvik öster om Tyludden och adressen till Klockargården är Tjuvahålan. Det förekom både sjöröveri och smugglare under väldigt många år, innan tullverket stoppade verksamheten på 1870-talet. Viken är väl skyddad från insyn från fartyg ute till havs och därför en mycket lämplig ”arbetsplats” för pirater och smugglare, som kunde skicka iväg en spejare upp på höjderna. Området var dessutom obebott och saknade dugliga vägar och kontakt med närliggande bebyggelse.
Det som en gång var en vinpinad ödemark och tillhåll för smugglare och pirater är idag ett attraktivt semesterparadis.
2008 observerades en knölval, som var synlig i ungefär en timme, innan den simmade vidare norrut mot Falkenberg. Det är väldigt ovanligt att se knölval i svenska vatten. Sportdykarna uppskattade att den var 4-5 m, en ung val på jakt efter sill.
Badliv och annat ”smått och gott”
Tylösand skapades efter en fransk by som förebild, Trouville. Det var hovfotografen Johan Hallberg som upptäckte Tylösands skönhet och drev på utvecklingen av ett badortsprojekt. Han insåg tidigt potentialen och möjligheterna, så 1915 var det premiär på Restaurang Tylösand och bara fem år tidigare bildades AB TYLÖSANDS HAVSBAD med hans fru Maja vid ”rodret” och Johan Hallberg som direktör.
1929 får Tylösand sitt stora genombrott som internationell badort genom den stora Halmstadsutställningen.
1952 brinner restaurangen ner till grunden, men bara ett år senare så invigs den nya restaurangen, som är grunden i dagens Tylöhus, som hotellet också kallas. Det fanns många aktiviteter under 70-talet med många välgörenhetsgalor, som avlöste varandra. ”Rosenbalen” var berömd, likaså ”Rädda barnen-soarén”, ”Sprintermästarbalen” lockar fortfarande professionellt travfolk och sponsorer.
1995 köper Per Gessle och Björn Nordstrand Hotell Tylösand. Tillsammans investerade de 60 miljoner.
Per Gessle bjuder allmänheten på konst i foajén och runt om i hela hotellet, sammanlagt 400 verk. Allt från statyer, en röd mycket vacker motorcykel med fransar på sadeln, ett stort rävhuvud i mosaik samt svart-vita porträtt, förutom tavlor och annat ”smått och gott”. I Leifs lounge såg jag massor av guldskivor av Roxette. Det finns även foton av Beatles och en jättestor skulptur av pistolen, som slår knut på sig själv.
Så här ser Per Gessle själv på konst
En daglig kraft
Ett 6:e sinne
En mäktig del av allt som finns
Tylön
Från stranden syns lilla Tylön, där man förvandlat K-märkta fyrvaktarbostäder från 1860 till ett konferenscentrum i samarbete med Tylöhus.
Det lär ha funnits folk här redan på stenåldern och det finns många spår som bekräftar detta.
Hallands största fågelkoloni finns på Tylön
Några fakta om Tylösands strand
* Under högsäsongen besöker ca 40 000 människor den 7 km långa stranden varje dag
* Stranden bevakas från kl.10-18 varje dag av livräddare
* Ett av livräddartornen är 11 m högt och lutar 67 grader för ännu bättre sikt
* Livräddarskolan startades av Leif Karlborg 1960
På upptäcksfärd i Halmstad
En dag, när min man övade i kapellet, så körde jag in till Halmstad, en sträcka på 7 km. Där såg jag Carl Milles imponerande staty ”Europa och Tjuren” mitt i en sprutande fontän.
Alldeles i närheten ligger S:t Nikolai kyrka från 1300-talet. Bakom ett vackert utsirat träskrank, ligger fältmarskalk och friherre Carl Wrangel och hans fru begravda. Undrar just om han hade någon anknytning till Carlscrona? Anslag på Hallandsgården, ett friluftsmuséum på Galgberget
I södra Sverige förvandlar sig näcken till en häst, ”Bäckahästen”. Om man ropar: ”Kors, så fort han springer”, så klarar man sig, även om man sitter på hans avlånga rygg. Han avskyr alla ord med kors i, för då känner han sig besegrad.
Det finns många historier om näcken, så här är en till:
Vid Vännet fanns det en liten välvd stenbro över Öradebåcken. En man gick under bron på midsommarnatten och fann två fioler hängandes i valvet. Den ena var näckens fiol, och spelade han på den så kunde han aldrig sluta spela samma visa om och om och om igen. Visan kallas för ”älvastycket” och tog aldrig slut, utan spelades i all evighet.
Äldsta stugan och utsikten från Galgberget
Jag gick in i en ryggåsstuga, som saknar direkta ytterdörrar och där finns bara ett litet fönster. Det var helt livsnödvändigt att hålla stugan varm och samtidigt spara på bränslet, för veden hämtades en mil bort. Under yttertaket tätade man med björknäver och mossa. Mitt över vägen från muséet, gick jag väldigt många trappsteg för att komma till ett utkikstorn från 1897.
En symbol
Nere vid Halmstads slott ligger en liten fullriggare från 1897, som heter Najaden. Hon var ett skolskepp och övningsfartyg för skeppsgossar. Hennes besättning bestod av 20 stycken
befäl och 100 skeppsgossar. Najaden är 48,8m lång och 8,4m bred med ett djupgående på 3,7m. Hon är en symbol för Halmstad sedan 1946, då hon blev ett civilt fartyg. Det var grosshandlare Bernhard Aronsson, som på initiativ av sjökapten C O Johansson, skänkte fartyget till Halmstad. Systerfartyget heter Jarramas 1900 och bägge fartygen sjösattes i Carlscrona.
Skeppsgossekåren grundades 1685 i Carlscrona, då var den yngste eleven 8 år, 1848 var antagningsåldern 13 år och 1899 hade den höjts till 15 år. Pojkarna var bundna till ett kontrakt på 9 år och livet ombord var hårt. Skeppsgossekåren
höll på till 1937.
Halmstad blev stad 1307 Inne i staden finns det många spår av kung Christian IV på 1600-talet och det finns gott om korsvirkeshus. Slaget vid Fyllebro (lämpligt namn) stod mellan svenskar och danskar och freden i Brömsebro 1645 gjorde Halmstad svenskt efter långvarigt danskt styre.
Jag kommer att tänka på att Ronneby fick sina stadsprivilegier 1387 och som också har en våldsam och grym historia. 1594 intog svenskarna och Erik XIV Ronneby. Hela staden, utom kyrkan brändes ner. En händelse som kallas för ”Ronneby Blodbad”, som anses vara den mest grymma
människoslakten i Norden.
Pelle petterson 80 år
textbearbetning JERRY B
Nr 4/2012
Pelle Petterson är en av Sveriges mest framgångsrika kappseglare. Han har vunnit VM-guld och OS-medaljer och deltagit i America´s Cup. Han är också skaparen bakom Maxi-segelbåtarna, motorbåten Nimbus och sportbilen Volvo P1800.
Pelle Petterson föddes den 31 juli 1932 i Stockholm men familjen flyttade ganska snart till Göteborg. Han började konstruera segelbåtar för att på så sätt finansiera sin egen segling. Båtar som Pelle ritat är exempelvis Maxi 68, Maxi 77 samt ett antal Monark segelbåtar såsom 540, 606, 806, och Giggen. Han har även designat motorbåtar, bland andra Alfa 24, Exotic 28, Nimbus och Crescent båtprogram. Totalt har fler än 85 000 båtar tillverkats efter Pettersons ritningar.
För oss som gillar sportbilar är Pelle Petterson mest känd för att han designade den klassiska Volvo P 1800 för vilket han 2004 blev utnämnd till hedersmedlem i Svenska Volvo P 1800-klubben. Samma år fick han också Kungliga Tekniska Högskolans stora pris för sin livslånga designgärning. 2010 tilldelades Pelle H.M. Konungens medalj av 12:e storleken ”för framstående insatser som seglare och formgivare”
Pelle Petterson har också med framgång designat gräsklippare, motorsågar, telefonsvarare, takbox, kassaskåp, silverbestick, möbler, cigarrtändare, mopeder och motorcyklar.
Författaren och seglaren Bengt Jörnstedt har skrivit en utmärkt biografi med titeln Pelle P. : Seglare, designer och vinnare. Jörnstedt ger läsaren en nyanserad bild av den blygsamme personen bakom uppfinningarna och framgångarna. Han tecknar också med inlevelse den tid och anda som präglat Pelle Pettersons tillvaro. Vi får följa med under uppväxten utanför Göteborg med tävlingar i lådbil och segling, studier i 50-talets jazziga New York och design av bilar i Italien och Tyskland. Men framför allt får läsaren ta del av seglingens betydelse i Pelle Pettersons liv. Det är intressanta historier återberättade av både han själv och nära vänner. Boken går att beställa på Bokus.com.
Pelle berättar för Hans Hedberg i motortidningen Klassiska Bilar om uppväxten. – Jag följde gärna med pappa som arbetade med Volvo Personvagnar. På lediga stunder började Pelle och pappa Helmer att bygga lådbilar. Ibland hjälpte Volvos verkstadspersonal till. Den lilla bilen var strået vassare än konkurrenternas och Pelle 11 år blev svensk mästare i lådbilsracing 1943. – Den sommaren var fantastisk, berättar Pelle. Jag vann distriktsfinalen och fick åka till Stockholm där jag vann hela finalen. 10.000-tals i publiken och Sven Jerring intervjuade mig i radio. Det var en otrolig positiv anda, minns jag. Tänk vad folk gick man ur huse för att se på den tiden.
Pelle Petterson började sin seglingskarriär söder om Göteborg vid familjens sommarställe i Kullavik, där han idag bor. Tillsammans med sin hustru har Pelle tre vuxna barn som också är intresserade av design och segling. Det finns seglingskläder som bär namnet Pelle P. De exklusiva plaggen formges av dottern Cecilia. Klädbutiken ligger vid torget i Strömstads centrum.
För oss som gillar sportbilar är Pelle Petterson mest känd för att han designade den klassiska Volvo P 1800 för vilket han 2004 blev utnämnd till hedersmedlem i Svenska Volvo P 1800-klubben. Samma år fick han också Kungliga Tekniska Högskolans stora pris för sin livslånga designgärning. 2010 tilldelades Pelle H.M. Konungens medalj av 12:e storleken ”för framstående insatser som seglare och formgivare”
Pelle Petterson har också med framgång designat gräsklippare, motorsågar, telefonsvarare, takbox, kassaskåp, silverbestick, möbler, cigarrtändare, mopeder och motorcyklar.
Författaren och seglaren Bengt Jörnstedt har skrivit en utmärkt biografi med titeln Pelle P. : Seglare, designer och vinnare. Jörnstedt ger läsaren en nyanserad bild av den blygsamme personen bakom uppfinningarna och framgångarna. Han tecknar också med inlevelse den tid och anda som präglat Pelle Pettersons tillvaro. Vi får följa med under uppväxten utanför Göteborg med tävlingar i lådbil och segling, studier i 50-talets jazziga New York och design av bilar i Italien och Tyskland. Men framför allt får läsaren ta del av seglingens betydelse i Pelle Pettersons liv. Det är intressanta historier återberättade av både han själv och nära vänner. Boken går att beställa på Bokus.com.
Pelle berättar för Hans Hedberg i motortidningen Klassiska Bilar om uppväxten. – Jag följde gärna med pappa som arbetade med Volvo Personvagnar. På lediga stunder började Pelle och pappa Helmer att bygga lådbilar. Ibland hjälpte Volvos verkstadspersonal till. Den lilla bilen var strået vassare än konkurrenternas och Pelle 11 år blev svensk mästare i lådbilsracing 1943. – Den sommaren var fantastisk, berättar Pelle. Jag vann distriktsfinalen och fick åka till Stockholm där jag vann hela finalen. 10.000-tals i publiken och Sven Jerring intervjuade mig i radio. Det var en otrolig positiv anda, minns jag. Tänk vad folk gick man ur huse för att se på den tiden.
Pelle Petterson började sin seglingskarriär söder om Göteborg vid familjens sommarställe i Kullavik, där han idag bor. Tillsammans med sin hustru har Pelle tre vuxna barn som också är intresserade av design och segling. Det finns seglingskläder som bär namnet Pelle P. De exklusiva plaggen formges av dottern Cecilia. Klädbutiken ligger vid torget i Strömstads centrum.
P 1800 - forever
text & foto JERRY B
Nr 4/2012
När jag var 16 år blev jag förförd av Pelles linjer och Beatles musik. Utanför en villa i närheten av min flickväns bostad stod en blänkande P 1800 parkerad. Vi kunde stå i timmar och beundra bilens läckra design.
– En vacker dag ska jag äga en sån där, sa jag bestämt. Då hade jag ingen aning om att den drömmen skulle uppfyllas tre gånger om. Men det kändes som en evighet att gå och vänta på körkortet. Min fästmö tröttnade på min otålighet och krävde ett ärligt svar på frågan: Är det mig eller drömbilen du älskar?
19 år gammal köpte jag min första P 1800. Årsmodell 61.
Den var tillverkad i England och hade tyvärr vissa kvalitetsproblem. Vissa bilentusiaster säger skämtsamt att det var Lucas elsystem som uppfann mörkret. En kortslutning varje gång det regnade bekräftade det ryktet. Redan samma år bytte jag till en 63:a. Den bilen kallades för 1800S där S stod för svensktillverkad. Blinkersglasen hade fått oranga fält och stolarna fick läder på sittdynorna. Tack vare Bosch elsystem gick bilen som en klocka dag och natt i alla väder. Idag är det obegripligt att jag bytte bort den vita pärlan mot en Porsche 912. Ingen blev förvånad när jag köpte en P 1800 igen. Tredje chansen kom när en 71:a i nyskick skulle säljas. VD Engellaus hustru Irma Stuart hade kört den mellan villan och golfbanan.
19 år gammal köpte jag min första P 1800. Årsmodell 61.
Den var tillverkad i England och hade tyvärr vissa kvalitetsproblem. Vissa bilentusiaster säger skämtsamt att det var Lucas elsystem som uppfann mörkret. En kortslutning varje gång det regnade bekräftade det ryktet. Redan samma år bytte jag till en 63:a. Den bilen kallades för 1800S där S stod för svensktillverkad. Blinkersglasen hade fått oranga fält och stolarna fick läder på sittdynorna. Tack vare Bosch elsystem gick bilen som en klocka dag och natt i alla väder. Idag är det obegripligt att jag bytte bort den vita pärlan mot en Porsche 912. Ingen blev förvånad när jag köpte en P 1800 igen. Tredje chansen kom när en 71:a i nyskick skulle säljas. VD Engellaus hustru Irma Stuart hade kört den mellan villan och golfbanan.
Sportbilen var en stålblå metallic 1800E där E stod för bränsleinsprutning. Pelle Pettersons grunddesign var den samma men fabriken hade gjort en hel del uppdateringar. Starkare motor, 130 hk, ny instrumentbräda i ädelträimitation med reflexfria mätartavlor. Röd läderklädsel med nackskydd, tonade rutor och exklusiva så kallade klöverfälgar.
Den bilen hade vi mycket glädje av. När jag och min sambo Britt-Marie var på semester på västkusten fick vi VIP-behandling p.g.a. lyxbilen. Efter sol kommer regn och i skuggan av oljekrisen såldes vagnen till en bilhandlare i Eskilstuna. Sedan dess har jag ägt en lång rad av olika Volvo modeller från sexcylindriga 164 E till S 90. Nu är jag tillbaka på ruta ett och drömmer om att äga en P 1800 igen.
Till dess hoppas jag på en åktur i Susanns nyinköpta Volvo V 70 med metalliclack, läderklädsel och aircondition. Då kanske Paul McCartney sjunger Good Day Sunshine i bilradion.
Geocaching
text JOHANNA LEWÉN
foto JOAKIM OTTOSSON
Nr 4/2012
Geocaching är en modern teknologisk skattjakt där du måste ha tillgång till en GPS mottagare som hjälpmedel till att finna gömda cacher runt omkring i hela världen.
Den 2:e maj 2000, då 24 satelliter runt jorden aktiverades, gav det en omedelbar stor uppdatering av GPS enheter, ett föremål som kan med hjälp av elektronik meddela exakt vart du befinner dig eller också ge dig en vägbeskrivning till den plats du önskar att besöka. Detta kallade man för ’selektivt närvarande’. Uppdateringen gjorde till exempel det möjligt för dig att placera ett föremål någonstans, spara den exakta koordinationen så du vid ett senare tillfälle kunde återvända och hämta det du lämnat där.
Den 3:e maj 2000 ville datorkonsulten Dave Ulmer testa uppdateringens exakthet och tog därför med sig en låda ut i skogen nära Beavercreek i Portland. I denna behållare placerade han en loggbok, penna, filmer och lite böcker som ett pris för de som lyckades att hitta den. Lådans koordination skrev han och klistrade fast på den så att man skulle veta att man hade hittat det man sökt efter. Då han hade placerat ut den gick han hem och laddade upp koordinationen på ett GPS användare forum som han kallade för ’’ Great American Stash Hunt’. Den som gav sig ut för att finna hans lilla gömma var på så här sätt tvungen att ha någon form av GPS mottagare.
Inom tre dagar hade två personer hittat Ulmers behållare, skrivit i loggboken och sedan återvänt hem, gått ut på forumet och där delat med sig om sina erfarenheter. Ulmers test på uppdateringen av GPS enheter var med andra ord lyckad och inom loppet av några få veckor hade konceptet spridit sig som en löpeld och andra hade likt honom gömt olika behållare runt omkring i hela världen.
Mike Teague, som var den förste och finna Ulmers behållare, började samla in en lista av de GPS stash som fanns registrerade och laddade upp dessa listor på sin webbsida. ’Great American Stash Hunt’ är det första officiella namnet på denna aktivitet, men på listorna kunde man se hur andra hade gett det andra olika namn, ett av dessa var just geocaching.
Geocaching präglades först av Matt Stum. Detta är en sammansättning av två ord. Geo står för jorden och beskriver jordens naturliga aktivitet,ett annat ord för det är geografi. Caching kommer från ordet cache, vilket i sig har två olika betydelser. Ordet är av fransk härkomst från 1797 och betydde att man kunde tillfälligt förvara någonting på ett hemligt ställe. Några som man kunde koppla till detta ord var gruvarbetare, pionjärer och pirater. Cachings andra betydelse är av mer modern teknik, speciellt finner man detta ordet ofta i samband med datorer som tillfälligt lagrar ett minne då du surfar på nätet. Kombinationen av jorden, gömma och teknologi gjorde namnet Geocaching väldigt lämpligt för denna sortens aktivitet.
Till en början var detta en aktivitet för framförallt erfarna GPS enhets användare, som t. ex resenärer. Likt många andra som medverkade var konceptet av skattjakt kombinerat med elektronik en väldigt intressant form av sysselsättning. En lek för både både ditt inre och yttre barn.
Då internet exploatören Jeremy Irish i Seattle, gjorde efterforskningar om GPS så fick han syn på Mike Teagues lista och såg att det skulle finnas en av dessa cacher placerade i närheten av vart han bodde. Innan veckans slut så hade han köpt sin första GPS och hittat den gömda behållaren.
Efter att ha erfarnast av spänningen av sin jakt skapade Irish en hobbysida på nätet för aktiviteten och gav det just namnet Geocaching. Med sina kunskaper så skapade han också verktyg så att man kunde uppleva jakten på ett bättre sätt. Listan med cacher gjordes då ännu för hand, men med hjälp av en databas kunde Irish standardisera listorna. Ytterligare verktyg skapades som gjorde det möjligt genom en enkel sökning på sin adress kunna se om det fanns några närliggande cacher. Med andra ord så gjorde detta det möjligt för andra oerfarna GPS användare att vara med i jakten. Vid tiden för hobbysidans lansering den 2:e september 2000 fanns det sammanlagt omkring 75 stycken registrerade cacher i
hela världen.
Efter en ökad trafik på hemsidan förstod Irish att han behövde förbättra den och bad därför sina två kollegor på Sunrise Identity att hjälpa honom. Tillsammans med Elias Alvord och Bryan Roth började han utveckla företaget Groundspeak Inc på sin fria tid. För att få råd med sitt projekt började de sälja, under en kort period, t-shirts med Geocaching.com loggan och pengar de drog in från premium medlemmar. Inom loppet av några år kunde Jeremy Irish och Elias Alvord säga upp sig från Sunrise Identity och göra Groundspeak Inc till deras heltidsjobb och 2005 blev även Bryan Roth fast anställd.
Idag drivs Geocaching av de tre vännerna med ett litet team från Groundspeaking Inc som deras sponsor och med över 100 frivilliga geocache användare i världen till deras förfogande.
Den 3:e maj 2000 ville datorkonsulten Dave Ulmer testa uppdateringens exakthet och tog därför med sig en låda ut i skogen nära Beavercreek i Portland. I denna behållare placerade han en loggbok, penna, filmer och lite böcker som ett pris för de som lyckades att hitta den. Lådans koordination skrev han och klistrade fast på den så att man skulle veta att man hade hittat det man sökt efter. Då han hade placerat ut den gick han hem och laddade upp koordinationen på ett GPS användare forum som han kallade för ’’ Great American Stash Hunt’. Den som gav sig ut för att finna hans lilla gömma var på så här sätt tvungen att ha någon form av GPS mottagare.
Inom tre dagar hade två personer hittat Ulmers behållare, skrivit i loggboken och sedan återvänt hem, gått ut på forumet och där delat med sig om sina erfarenheter. Ulmers test på uppdateringen av GPS enheter var med andra ord lyckad och inom loppet av några få veckor hade konceptet spridit sig som en löpeld och andra hade likt honom gömt olika behållare runt omkring i hela världen.
Mike Teague, som var den förste och finna Ulmers behållare, började samla in en lista av de GPS stash som fanns registrerade och laddade upp dessa listor på sin webbsida. ’Great American Stash Hunt’ är det första officiella namnet på denna aktivitet, men på listorna kunde man se hur andra hade gett det andra olika namn, ett av dessa var just geocaching.
Geocaching präglades först av Matt Stum. Detta är en sammansättning av två ord. Geo står för jorden och beskriver jordens naturliga aktivitet,ett annat ord för det är geografi. Caching kommer från ordet cache, vilket i sig har två olika betydelser. Ordet är av fransk härkomst från 1797 och betydde att man kunde tillfälligt förvara någonting på ett hemligt ställe. Några som man kunde koppla till detta ord var gruvarbetare, pionjärer och pirater. Cachings andra betydelse är av mer modern teknik, speciellt finner man detta ordet ofta i samband med datorer som tillfälligt lagrar ett minne då du surfar på nätet. Kombinationen av jorden, gömma och teknologi gjorde namnet Geocaching väldigt lämpligt för denna sortens aktivitet.
Till en början var detta en aktivitet för framförallt erfarna GPS enhets användare, som t. ex resenärer. Likt många andra som medverkade var konceptet av skattjakt kombinerat med elektronik en väldigt intressant form av sysselsättning. En lek för både både ditt inre och yttre barn.
Då internet exploatören Jeremy Irish i Seattle, gjorde efterforskningar om GPS så fick han syn på Mike Teagues lista och såg att det skulle finnas en av dessa cacher placerade i närheten av vart han bodde. Innan veckans slut så hade han köpt sin första GPS och hittat den gömda behållaren.
Efter att ha erfarnast av spänningen av sin jakt skapade Irish en hobbysida på nätet för aktiviteten och gav det just namnet Geocaching. Med sina kunskaper så skapade han också verktyg så att man kunde uppleva jakten på ett bättre sätt. Listan med cacher gjordes då ännu för hand, men med hjälp av en databas kunde Irish standardisera listorna. Ytterligare verktyg skapades som gjorde det möjligt genom en enkel sökning på sin adress kunna se om det fanns några närliggande cacher. Med andra ord så gjorde detta det möjligt för andra oerfarna GPS användare att vara med i jakten. Vid tiden för hobbysidans lansering den 2:e september 2000 fanns det sammanlagt omkring 75 stycken registrerade cacher i
hela världen.
Efter en ökad trafik på hemsidan förstod Irish att han behövde förbättra den och bad därför sina två kollegor på Sunrise Identity att hjälpa honom. Tillsammans med Elias Alvord och Bryan Roth började han utveckla företaget Groundspeak Inc på sin fria tid. För att få råd med sitt projekt började de sälja, under en kort period, t-shirts med Geocaching.com loggan och pengar de drog in från premium medlemmar. Inom loppet av några år kunde Jeremy Irish och Elias Alvord säga upp sig från Sunrise Identity och göra Groundspeak Inc till deras heltidsjobb och 2005 blev även Bryan Roth fast anställd.
Idag drivs Geocaching av de tre vännerna med ett litet team från Groundspeaking Inc som deras sponsor och med över 100 frivilliga geocache användare i världen till deras förfogande.
Hur fungerar Geocaching?
Som ny till geocaching så går du först in på deras hemsida på geocaching.com och registrerar dig. Då du har registrerat dig är du en så kallad ’basic member’, vilket betyder att du har grundverktygen till hjälp. Vill du få ut mer av din geocaching upplevelse så går det att uppgradera sig till premium vilket ger dig fler redskap för att finna de gömda cacherna.
Då du är klar med registreringen så går du till deras startsida, sök där i ett sökfält på den adress du befinner dig på och upp kommer en lista med närliggande cacher. Om du har en GPS så skriver du in cachens koordination på den som du vill hitta. Om du har en smartphone t. ex iPhone, så ladda då ner applikationen Geocaching från appstore och här gör du sedan samma sak som du gjorde på nätet, i denna applikation ingår en GPS mottagare som du kan använda.
Då är det dags för dig att gå ut och börja leta med hjälp av din GPS. Ta med dig en penna, då inte alla cacher har en penna placerat i sig. I denna cachen du finner så ska du nämligen skriva in datum och ditt användarnamn, som du använder dig av på Geocaching, i den loggbok eller logglista som ligger i behållaren. Då du är klar lägg tillbaka cachen där du fann den och återvänd sedan hem till datorn och logga där sedan ditt fynd.
I Sverige finns det över 58 000 registrerade cacher gömda, varav 1384 finns i Blekinge län, bland annat i Karlskrona.
För mer information besök Geocaching.com
Åke som detektiv
text LEIF KÄLLBERG
Nr 4/2012
Åke hade alltid varit en nyfiken själ. Det vill säga att han inte led av den vanliga vetgirigheten, utan ville veta allt om folk han kände. –’’ Vad kommer det till sig brukade han fråga.’’ Svaret var egentligen att folk i gemen inte var så nyfikna. En vacker dag bevittnade Åke en bilolycka, men kunde inte hålla isär detaljerna. I första hand retade sig Åke på att folk hade råd att hålla sig med bil. Själv hade han färdtjänstbiljetter, efter som han betraktades som så asocial av den psykiatriska vården, att det var bästa lösningen. Polisen som förhörde vittnen till bilolyckan, fick av Åke endast en massa beklaganden, över att folk höll sig med allt för fina bilar. Åke försökte också att sätta dit en av bilförarna för något annat, rattfylleri.
Han hade nämligen observerat att i den mindre bilen snubblade en man när han steg ur bilen. Polisen tog då blodprov på båda förarna, men de var nyktra. Bilförarna skyllde olyckan i sin tur på Åke, som de kände igen sedan tidigare. Åke som led av en herrans massa sjukdomar, var nämligen ökänd i kvarteret där han bodde. Han hade nämligen alltid någon maktkamp på gång mot något som inte var bra. Den här gången gällde det att stå på sig mot bilföraren som snubblade ur sin bil. Åke skrev till Riksåklagaren för att överpröva polisens friande dom. Åke fick efter någon månad svaret att RÅ inte tänkte ta upp fallet.
Det hade gått någon vecka sedan Riksåklagarens beslut, och Åke som var på dåligt humör var ute i centrala staden. Härute var han anonym även om folk som rörde på sig ute i organisationerna förstod vem det var. Åke hade ju också så bra kontaktförmåga genom just sin asocialitet, att de inte kunde glömma honom . Han var med andra ord ökänd för sin färdtjänst, och de brukade locka med den när han var i antågande. Ett av bildningsförbunden blev idag besökt, och lockade Åke till en liten åktur in till en blankettcentral, där han kunde få bättre hjälp. Den här dagen var det bostaden som behövde förbättras. Elementen var nämligen kalla och det hade påtalats för hyresvärden. Åke var på jakt efter en blankett för ändamålet.
Blankettcentralen hade faktiskt en blankett om felanmälan som Åke ansåg kunde användas. Han blev med andra ord nöjd med besöket och åkte hem med blanketten. I samband med hembesöket passade han också på att vända sig till hyresgästföreningen om en del åtgärder som han önskade. Det var allt från värmens justerande, till borttagande av klotter, samt bättre lekplatser för barnen. Dessutom önskade han sig också en speedwaybana för de motorcykelintresserade i kommunen. Hyresgästföreningen var i princip positiv till inlagan utom just värmen. De ansåg att på sommaren var värmen nedjusterad och det kunde man inte ändra på. Åke som inte tålde att bli motsagd, fick ett vredesutbrott, och man ringde polisen. Den anställde på hyresgästföreningen, som var ensam i tjänst på somrarna, blev faktiskt rädd för Åke. Polisbilens besättning som kände igen Åke var trots allt justa. De sade åt honom att gå hem och inte bråka.
Väl i hemmet var det dags att laga mat, och då blev falukorven offret. Han ansåg att den smakade härsket och ringde affären där han köpt den. De sade dock att sista förbrukningsdag inte löpt ut och därmed var korven bra. Åke tog då cykeln, och cyklade ned till affären, och tvingade den anställde för köttdisken att smaka på korven. Efter provsmakningen, kunde affären och Åke inte komma överens. Speceriaffären ansåg att korven var tjänlig, och Åke att den var otjänlig.
Nåväl, Åke åkte hem och kvällen hade kommit och med den nyheterna på TV.Åke kunde inte förlika sig med, att det var just de nyheterna som lästes i TV, som var de viktiga för dagen. Han ansåg att det måste vara nyheter som valts ut helt godtyckligt, och prackades på tittarna. På TV fick man Åke på tråden, och han önskade en kommentar om anledningen till nyhetsurvalet. På SVT., Sveriges Television var man van vid Åke, och bad honom att gå till doktorn för ett samtal. Åke fick då ett vredesutbrott varvid ombudet för SVT. lade på luren och avstod att reta Åke ytterligare.
Nästa dag bestämde sig emellertid Åke för att gå till doktorn, och beklaga sig över behandlingen. Han besökte först distriktssköterskan, som gav honom en tid hos jourhavande psykiater på eftermiddagen. Psykiatern tyckte också att Åke var väl aktiv och skrev ut lugnande medicin åt honom. Han har sedan dess blivit något lugnare, men är fortfarande aktiv när han känner sig missnöjd med något.
Han hade nämligen observerat att i den mindre bilen snubblade en man när han steg ur bilen. Polisen tog då blodprov på båda förarna, men de var nyktra. Bilförarna skyllde olyckan i sin tur på Åke, som de kände igen sedan tidigare. Åke som led av en herrans massa sjukdomar, var nämligen ökänd i kvarteret där han bodde. Han hade nämligen alltid någon maktkamp på gång mot något som inte var bra. Den här gången gällde det att stå på sig mot bilföraren som snubblade ur sin bil. Åke skrev till Riksåklagaren för att överpröva polisens friande dom. Åke fick efter någon månad svaret att RÅ inte tänkte ta upp fallet.
Det hade gått någon vecka sedan Riksåklagarens beslut, och Åke som var på dåligt humör var ute i centrala staden. Härute var han anonym även om folk som rörde på sig ute i organisationerna förstod vem det var. Åke hade ju också så bra kontaktförmåga genom just sin asocialitet, att de inte kunde glömma honom . Han var med andra ord ökänd för sin färdtjänst, och de brukade locka med den när han var i antågande. Ett av bildningsförbunden blev idag besökt, och lockade Åke till en liten åktur in till en blankettcentral, där han kunde få bättre hjälp. Den här dagen var det bostaden som behövde förbättras. Elementen var nämligen kalla och det hade påtalats för hyresvärden. Åke var på jakt efter en blankett för ändamålet.
Blankettcentralen hade faktiskt en blankett om felanmälan som Åke ansåg kunde användas. Han blev med andra ord nöjd med besöket och åkte hem med blanketten. I samband med hembesöket passade han också på att vända sig till hyresgästföreningen om en del åtgärder som han önskade. Det var allt från värmens justerande, till borttagande av klotter, samt bättre lekplatser för barnen. Dessutom önskade han sig också en speedwaybana för de motorcykelintresserade i kommunen. Hyresgästföreningen var i princip positiv till inlagan utom just värmen. De ansåg att på sommaren var värmen nedjusterad och det kunde man inte ändra på. Åke som inte tålde att bli motsagd, fick ett vredesutbrott, och man ringde polisen. Den anställde på hyresgästföreningen, som var ensam i tjänst på somrarna, blev faktiskt rädd för Åke. Polisbilens besättning som kände igen Åke var trots allt justa. De sade åt honom att gå hem och inte bråka.
Väl i hemmet var det dags att laga mat, och då blev falukorven offret. Han ansåg att den smakade härsket och ringde affären där han köpt den. De sade dock att sista förbrukningsdag inte löpt ut och därmed var korven bra. Åke tog då cykeln, och cyklade ned till affären, och tvingade den anställde för köttdisken att smaka på korven. Efter provsmakningen, kunde affären och Åke inte komma överens. Speceriaffären ansåg att korven var tjänlig, och Åke att den var otjänlig.
Nåväl, Åke åkte hem och kvällen hade kommit och med den nyheterna på TV.Åke kunde inte förlika sig med, att det var just de nyheterna som lästes i TV, som var de viktiga för dagen. Han ansåg att det måste vara nyheter som valts ut helt godtyckligt, och prackades på tittarna. På TV fick man Åke på tråden, och han önskade en kommentar om anledningen till nyhetsurvalet. På SVT., Sveriges Television var man van vid Åke, och bad honom att gå till doktorn för ett samtal. Åke fick då ett vredesutbrott varvid ombudet för SVT. lade på luren och avstod att reta Åke ytterligare.
Nästa dag bestämde sig emellertid Åke för att gå till doktorn, och beklaga sig över behandlingen. Han besökte först distriktssköterskan, som gav honom en tid hos jourhavande psykiater på eftermiddagen. Psykiatern tyckte också att Åke var väl aktiv och skrev ut lugnande medicin åt honom. Han har sedan dess blivit något lugnare, men är fortfarande aktiv när han känner sig missnöjd med något.
Tänkvärt
text & bild LOTTA ERIKSÉN
Nr 4/2012
Läs - Begrunda - Bär med dig ett tag
Jubileumsfest
text JOHANNA LEWÉN
foto JOAKIM OTTOSSON
Nr 4/2012
Måndagen den 18:e juni 2012 hade Träffpunkten öppet hus för att fira 10-års jubileum av Presspunkten med smörgåstårta och underhållning.
En nöjd Caj tackar för sig.
Firandet av 10-åringen inleddes klockan 11:30 med ett tal av en mycket glad och stolt Jörgen Aronsson, ansvarig utgivare av tidningen sedan dess start år 2002. Dåvarande redaktören Elise Gustafsson var redaktör under 5 år och 2007 då hon slutade tog Kenneth Svensson över.
Under hans tid som redaktör har tidningen genomgått den största utvecklingen från att se ut som ett nyhetsblad till en mer modern layout. Trots det soliga vädret, som mången väljer att spendera på stranden, hade många dykt upp för att gratulera och visa sitt stöd till tidningens verksamhet.
Bland dem som dök upp var Presspunktens före detta skribent Tobias Henricsson, som idag har jobb på TV4. Han har inte glömt bort vilken inverkan Presspunkten haft på hans liv.
Efter att man avnjutit lite smörgåstårta och fika så bjöds det på musik av ingen mindre än självaste Caj Karlsson som sjöng och spelade ett par härliga låtar passande till dagens event. Han avslutade sitt framträdande med ett litet tal som fick alla närvarande att verkligen förstå vilken stor funktion Presspunkten fyller i samhället och ett fortsatt lycka till med förhoppningar om många fler jubileum för tidningen.
Under hans tid som redaktör har tidningen genomgått den största utvecklingen från att se ut som ett nyhetsblad till en mer modern layout. Trots det soliga vädret, som mången väljer att spendera på stranden, hade många dykt upp för att gratulera och visa sitt stöd till tidningens verksamhet.
Bland dem som dök upp var Presspunktens före detta skribent Tobias Henricsson, som idag har jobb på TV4. Han har inte glömt bort vilken inverkan Presspunkten haft på hans liv.
Efter att man avnjutit lite smörgåstårta och fika så bjöds det på musik av ingen mindre än självaste Caj Karlsson som sjöng och spelade ett par härliga låtar passande till dagens event. Han avslutade sitt framträdande med ett litet tal som fick alla närvarande att verkligen förstå vilken stor funktion Presspunkten fyller i samhället och ett fortsatt lycka till med förhoppningar om många fler jubileum för tidningen.
Att känna smärtan - att inse sanningen
text MARIA SVENSSON
foto PAMELA GARPEFORS
Nr 4/2012
Den 23:e augusti skulle min pappa fyllt år. Jag har fått äran att skriva en text till Sinnesromässan som kyrkoherde Pamela Garpefors kommer läsa upp den 23:e. Har svårt att beskriva i ord exakt hur mycket det betyder för mig, kommer för alltid att vara tacksam. Sinnesromässan inleds alltid med orden ” Låt oss nu tänka efter varför vi är här ikväll… ” Så innan ni läser texten, försök att vara i nuet och reflektera över orden.
Har ni någon gång satt er ner på en plats, precis var som helst.
Det skulle kunna vara allt från en busshållsplats mitt i centrum till en Ö långt ute i skärgården där det
inte finns en enda bil.
Och sen låtit alla intrycken smälta.
Vad doftar det? Blåser det? Försöker vinden säga dig något?
Bilarnas ljud, fåglarnas kvittrande, havets brus,
säger det dig något?
Jag personligen brukar sätta mig nära havet. Lyssnar till havets brus, fåglarnas skriande, känna vinden,
känna alla dofterna.
Mina ögon fastnar sen ofta på himlen. På stjärnorna som lyser så starkt och så vackert. På solen, på den blåa himlen,
på molnen som formas i alla de olika kreationer.
Finns det något där uppe?
Är det dit vi kommer när vår tid på jorden är slut?
Blir man en ängel, en ängel som skyddar
och vakar över sin familj?
En fråga jag ställer mig flera gånger om dagen är varför?
Fanns det en specifik anledning? Kommer de att vänta på oss, så att vi en dag får leva tillsammans igen?
Mitt liv förändrades på en sekund, mina ben orkade tillslut inte att bära mig, luften i mina lungor tog slut,
jag drabbades av panik. Jag tänkte att det här går aldrig,
jag kommer att gå sönder.
En dag började jag att söka.
Jag vill tro, jag vill tro på det eviga livet efter att tiden
på jorden är slut. Vill tro att de lever vidare genom mig,
med mig. Att ljuset och värmen sprids vidare genom mig.
Jag slutar inte att söka!
” Det folk som vandrar i mörkret
ser ett stort ljus,
över dem som bor i mörkrets land
strålar ljuset fram. ”
Jes 9:2
Hur många tårar jag än gråter så kommer du inte tillbaka.
Jag behöver släppa greppet om hoppet.
Ska man plocka en liten sten åt gången eller är det bäst att ta fram murbräckan och riva hela muren direkt?
Jag är rädd, så otroligt rädd. Att känna smärtan, att inse sanningen. Att behöva acceptera det jag inte kan förändra…
Jag skriker, det går inte, hur ska jag kunna det?
”Gråtande kommer de,
men jag tröstar dem och leder dem.
På en jämn väg där de inte snavar för jag dem
till strömmande vatten.”
Jer 31:9
Vid
varje steg jag tar
varje andetag jag tar
varje hjärtslag som slår
varje leende
varje skratt
varje tår
Så finns du för alltid med mig
Jag är och förblir pappas flicka…
Du var alltid där för mig,
Jag är välsignad för att du älskade mig…
Det skulle kunna vara allt från en busshållsplats mitt i centrum till en Ö långt ute i skärgården där det
inte finns en enda bil.
Och sen låtit alla intrycken smälta.
Vad doftar det? Blåser det? Försöker vinden säga dig något?
Bilarnas ljud, fåglarnas kvittrande, havets brus,
säger det dig något?
Jag personligen brukar sätta mig nära havet. Lyssnar till havets brus, fåglarnas skriande, känna vinden,
känna alla dofterna.
Mina ögon fastnar sen ofta på himlen. På stjärnorna som lyser så starkt och så vackert. På solen, på den blåa himlen,
på molnen som formas i alla de olika kreationer.
Finns det något där uppe?
Är det dit vi kommer när vår tid på jorden är slut?
Blir man en ängel, en ängel som skyddar
och vakar över sin familj?
En fråga jag ställer mig flera gånger om dagen är varför?
Fanns det en specifik anledning? Kommer de att vänta på oss, så att vi en dag får leva tillsammans igen?
Mitt liv förändrades på en sekund, mina ben orkade tillslut inte att bära mig, luften i mina lungor tog slut,
jag drabbades av panik. Jag tänkte att det här går aldrig,
jag kommer att gå sönder.
En dag började jag att söka.
Jag vill tro, jag vill tro på det eviga livet efter att tiden
på jorden är slut. Vill tro att de lever vidare genom mig,
med mig. Att ljuset och värmen sprids vidare genom mig.
Jag slutar inte att söka!
” Det folk som vandrar i mörkret
ser ett stort ljus,
över dem som bor i mörkrets land
strålar ljuset fram. ”
Jes 9:2
Hur många tårar jag än gråter så kommer du inte tillbaka.
Jag behöver släppa greppet om hoppet.
Ska man plocka en liten sten åt gången eller är det bäst att ta fram murbräckan och riva hela muren direkt?
Jag är rädd, så otroligt rädd. Att känna smärtan, att inse sanningen. Att behöva acceptera det jag inte kan förändra…
Jag skriker, det går inte, hur ska jag kunna det?
”Gråtande kommer de,
men jag tröstar dem och leder dem.
På en jämn väg där de inte snavar för jag dem
till strömmande vatten.”
Jer 31:9
Vid
varje steg jag tar
varje andetag jag tar
varje hjärtslag som slår
varje leende
varje skratt
varje tår
Så finns du för alltid med mig
Jag är och förblir pappas flicka…
Du var alltid där för mig,
Jag är välsignad för att du älskade mig…
Normalstörd
text CHRISTINA ERICSSON
Nr 4/2012
Är du lite deprimerad ibland? Har du en del tvångstankar? Upplever du någon ångest vid vissa tillfällen? Grattis, du är normalstörd. Alla människor upplever något av detta varje dag. Men visst, vi är också de som upplever detta mycket. Skillnaden på frisk och sjuk kan vara hårfin. Men vem har det rätta svaret? Frisk, vad är det egentligen?
Om jag tycker att jag beter mig normalt, är jag frisk då? Är det mitt beteende som visar friskheten? Men om jag klarar arbete? Är jag sjuk om jag behöver boendestöd eller kan jag med deras hjälp och vård/terapi fungera och få livskvalité.
Jag har en diagnos men upplever hälsa och livsglädje. Känner mig delaktig i livet efter en viss svår tid. Tidningarna basunerar ut rubriker om den ökade psykiska ohälsan. Men vi lever i en tuff tidsålder med ekonomiska kriser i samhället, hög arbetslöshet, krav på teknologisk kunskap i vardagen och många har fått mer att göra på sitt arbete. Då är det kanske livsglädjen som stryker på foten. Vi tappar taget om våra liv.
För mig är hälsa att uppleva livsglädje och känna mig delaktig i samhället på individnivå. Vi är alla individuella individer och måste få vara det. Kanske detta med att känna sig som en resurs i livet är hälsa t ex att vara en god vän och lyssnare. Att kunna delge sina erfarenheter till andra via chatt. För idag kan vi faktiskt välja väldigt mycket i våra liv och vi har fortfarande ett ekonomiskt skydd att klara oss.
Att få göra det vi är bra på är viktigt. Vissa får väldigt mycket av att vara med i t ex en sysselsättning, andra odlar sina intressen ändå. Bara vi får räknas som människa. Inget behöver vara fel. Och internet är ju toppen när man inte orkar/vill vara social ute utan väljer att vara hemma och twittra istället.
Men vad är då psykisk ohälsa/hälsa? En definition från en facktidskrift som jag hittade på internet som heter Psykisk hälsa nr 1/03: Psykisk hälsa är ett tillstånd hos den enskilde, som påverkas i ett kontinuerligt växelspel med omgivningen i livets olika situationer. Detta tillstånd bygger på följande fyra förutsättningar
* Att kunna utveckla och hävda en egen integritet
* Att kunna upprätthålla och bibehålla sociala relationer
* Att ha tillgång till varierande psykiska förhållningssätt (som kan användas beroende på omgivande krav och som möjliggör en för individen positiv utveckling)
* Att ha medvetenhet om och tilltro till egna resurser
Ohälsa blir då tvärtom. Hur har då uppfattningen om psykisk ohälsa varit genom tiderna? Redan på Hippokrates tid i antikens Grekland fanns tankar om psykiska störningar. Han menade att kroppen bestod av fyra element; jord, vatten, eld och luft. Blev det störningar i de så uppkom obalans och det botades med åderlåtning, svettdrivande-, laxerings- samt kräkmedel. Under 1500-talet benämndes psykisk sjukdom som svagsinta, rasande, tokiga, vansinniga och ursinniga. Då sattes de på dårhus som byggdes utanför städerna för att de inte skulle störa. På den tiden kunde patienterna bära tvångströja eller hand- och fotbojor och behandlades med kalla duschar och laxermedel. På 1700-talet döptes dårhusen om till hospital. Läkarna började utröna vilka metoder som faktiskt hjälpte under 1800-talet och började pröva mediciner som var gjorda på växter eller opium. Det var inte bättre på 1900-talets början heller. Då var det isbad, insulinchocker, sömnkurer, elchocker och lobotomi som gällde. 1950 kom ett genombrott som gjorde stormavdelningarna överflödiga: medicinen Hibernal. 1980 gjorde antideppressiva succé.
På 1960-talet fanns det 36 000 platser för slutenvård som minskade fram till 90-talet med 10 000 platser. Idag finns det en mer human vård och en sundare människosyn på oss med psykisk ohälsa. Mentalhemmen är nedlagda och istället är det öppenvårdsmottagningar som jobbar mot att vi ska fortsätta ha kontakt med samhället när vi insjuknat.
Den sundare inställningen till oss har kommit med informationen från olika föreningar och myndigheter. Bl a Hjärnkoll med sina attitydambassadörer vilka ger föreläsningar om sina egna erfarenheter. Det är ett regeringsuppdrag som började 2009 till myndigheten Handisam som tillsammans med NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) fick uppgiften att göra en kampanj med temat ”För ett psykiskt friskare Sverige” och det ska hålla på till 2014. Innehållet är att: Pratar vi mer öppet om psykisk ohälsa får vi en större förståelse och acceptans. I förlängningen får vi ett friskare samhälle.
Men vem ska kallas sjuk och vad är sjukt? Att vara normalstörd, gränsen är så hårfin. Tänk alla dessa original, dessa speciella människor. Ska vi inte bejaka våra särdrag istället och vara den individ vi faktiskt är innerst inne.
Jag har en diagnos men upplever hälsa och livsglädje. Känner mig delaktig i livet efter en viss svår tid. Tidningarna basunerar ut rubriker om den ökade psykiska ohälsan. Men vi lever i en tuff tidsålder med ekonomiska kriser i samhället, hög arbetslöshet, krav på teknologisk kunskap i vardagen och många har fått mer att göra på sitt arbete. Då är det kanske livsglädjen som stryker på foten. Vi tappar taget om våra liv.
För mig är hälsa att uppleva livsglädje och känna mig delaktig i samhället på individnivå. Vi är alla individuella individer och måste få vara det. Kanske detta med att känna sig som en resurs i livet är hälsa t ex att vara en god vän och lyssnare. Att kunna delge sina erfarenheter till andra via chatt. För idag kan vi faktiskt välja väldigt mycket i våra liv och vi har fortfarande ett ekonomiskt skydd att klara oss.
Att få göra det vi är bra på är viktigt. Vissa får väldigt mycket av att vara med i t ex en sysselsättning, andra odlar sina intressen ändå. Bara vi får räknas som människa. Inget behöver vara fel. Och internet är ju toppen när man inte orkar/vill vara social ute utan väljer att vara hemma och twittra istället.
Men vad är då psykisk ohälsa/hälsa? En definition från en facktidskrift som jag hittade på internet som heter Psykisk hälsa nr 1/03: Psykisk hälsa är ett tillstånd hos den enskilde, som påverkas i ett kontinuerligt växelspel med omgivningen i livets olika situationer. Detta tillstånd bygger på följande fyra förutsättningar
* Att kunna utveckla och hävda en egen integritet
* Att kunna upprätthålla och bibehålla sociala relationer
* Att ha tillgång till varierande psykiska förhållningssätt (som kan användas beroende på omgivande krav och som möjliggör en för individen positiv utveckling)
* Att ha medvetenhet om och tilltro till egna resurser
Ohälsa blir då tvärtom. Hur har då uppfattningen om psykisk ohälsa varit genom tiderna? Redan på Hippokrates tid i antikens Grekland fanns tankar om psykiska störningar. Han menade att kroppen bestod av fyra element; jord, vatten, eld och luft. Blev det störningar i de så uppkom obalans och det botades med åderlåtning, svettdrivande-, laxerings- samt kräkmedel. Under 1500-talet benämndes psykisk sjukdom som svagsinta, rasande, tokiga, vansinniga och ursinniga. Då sattes de på dårhus som byggdes utanför städerna för att de inte skulle störa. På den tiden kunde patienterna bära tvångströja eller hand- och fotbojor och behandlades med kalla duschar och laxermedel. På 1700-talet döptes dårhusen om till hospital. Läkarna började utröna vilka metoder som faktiskt hjälpte under 1800-talet och började pröva mediciner som var gjorda på växter eller opium. Det var inte bättre på 1900-talets början heller. Då var det isbad, insulinchocker, sömnkurer, elchocker och lobotomi som gällde. 1950 kom ett genombrott som gjorde stormavdelningarna överflödiga: medicinen Hibernal. 1980 gjorde antideppressiva succé.
På 1960-talet fanns det 36 000 platser för slutenvård som minskade fram till 90-talet med 10 000 platser. Idag finns det en mer human vård och en sundare människosyn på oss med psykisk ohälsa. Mentalhemmen är nedlagda och istället är det öppenvårdsmottagningar som jobbar mot att vi ska fortsätta ha kontakt med samhället när vi insjuknat.
Den sundare inställningen till oss har kommit med informationen från olika föreningar och myndigheter. Bl a Hjärnkoll med sina attitydambassadörer vilka ger föreläsningar om sina egna erfarenheter. Det är ett regeringsuppdrag som började 2009 till myndigheten Handisam som tillsammans med NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) fick uppgiften att göra en kampanj med temat ”För ett psykiskt friskare Sverige” och det ska hålla på till 2014. Innehållet är att: Pratar vi mer öppet om psykisk ohälsa får vi en större förståelse och acceptans. I förlängningen får vi ett friskare samhälle.
Men vem ska kallas sjuk och vad är sjukt? Att vara normalstörd, gränsen är så hårfin. Tänk alla dessa original, dessa speciella människor. Ska vi inte bejaka våra särdrag istället och vara den individ vi faktiskt är innerst inne.
Coming attraktions - animationens bortglömda skatter
text HENRIK MAGNUSSON
Nr 4/2012
Del 2: The Best Years Of Our Lives
Vi stannar kvar i MTV’s animerade guldålder i även det här kapitlet. Vår historia tar sin början i April 2001, när serien Undergrads hade premiär. Baserat på skaparen Pete Williams erfarenheter med college, så handlar Undergrads om en grupp förstaårsstudenter på de fiktiva universiteten State U, Techerson Tek, och Central State Community College, i en stad någonstans i vad som verkar vara New England. Gruppen, som varit vänner sen barnsben, består av den relativt normala Nitz Waltz, tjejtjusaren Cal, sportfånen och halvalkisen Rocko och den Star Wars besatta datanörden Gimpy. Trots att dom nu går på varsin skola, Nitz och Cal på State, Rocko på Central och Gimpy på Techerson, så umgås dom fortfarande på varandras skolor, och genomlider både de bra och dåliga delarna av collegelivet, och upplever dom första åren utanför föräldrahemmet tillsammans. Serien är märkbar för att den tar upp även de dåliga delarna med college, något som är ovanligt med så kallad collegehumor. Studentlån, kass cafeteriamat, identitetskriser, irriterande rumskamrater, grupptryck och finansiella problem. Serien förmedlar den känsla många studenter upplever när dom står mellan tonåren och vuxenlivet, med allt nytt ansvar och arbete det medför.
Nitz är den mest normale av gruppen, och står som sk Straight Man till hans mer galna och excentriska vänner. Dock har han en del udda karaktärsdrag själv, mest nämnvärt är hans besatthet av Kimmy Burton, en andraårstudent som han gick i gymnasiet med, och har haft en flamma för dom senaste fyra åren. Flera av avsnitten handlar om hans försök att få hennes uppmärksamhet, vilket är ett problem då han är så nervös kring henne att han knappt kan säga sitt eget namn. Kimmy själv är så distraherad av alla förpliktelser hon tagit på sig på college att hon är helt omedveten till Nitz känslor för henne. Detta irriterar en annan student, Jessie, som Nitz blir vän med i det första avsnittet, och som har ett romantiskt intresse för honom, något han inte märker alls. Nitz rumskamrat är Cal, en av hans vänner från gruppen, som är en inte alltför smart teaterstudent, men som dock är extremt lyckad med kvinnor, tack vara hans stiliga utseende, och godhjärtade natur. Hans förmåga att dra till sig alla singeltjejer i rummet är ett evigt plågoris för Rocko, en stordrickande sportfåne som ligger vid den närliggande folkhögskolan Central State, där han är med i studentföreningen Alpha Alpha. Den sista medlemmen i gruppen är datorgeniet Gimpy, som går på teknologiskolan Techerson Tech, där han har blivit ledare för studenterna tack vare hans kunskaper om hacking och hans ledaregenskaper.
Karaktärerna går genom flera olika personliga berättelser under seriens gång, den främsta vilken är Nitz försök att imponera på Kimmy, och hans identitetskris i avsnitt 10, ”Identity Crisis”, där han har en personlighetskris när han inser att han inte står ut bland studenterna. Rocko’s historia tar sin början med hans kamp för att bli medlem i Alpha Alpha i första avsnittet, något han tror kommer vara precis som college filmer i stil med Animal House, och börjar nolla sig själv för att imponera på dem, och även hans problem med alkohol som ofta landar honom i klistret, och hans försök att hitta en ny flickvän på college efter att ha dumpat sin gamla efter gymnasiet.
Cal är den av gruppen som har minst personliga kriser, men kan nämnas hans försök att ändra sig då han får reda på att dom flesta killarna på skolan hatar honom eftersom han drar till sig alla singeltjejer, och hans tid som skolmaskot åt State U’s fotbollslag. Gimpy’s berättelser handlar mest om hans kamp mot Tech U’s tyranniska studenthemsvakt, hans fejd med Star Trek nörden Spud, den tidigare ledaren för nördarna på skolan, och hans romans med She-Prime, en kvinnlig hacker han fejdat med på Internet.
Vi stannar kvar i MTV’s animerade guldålder i även det här kapitlet. Vår historia tar sin början i April 2001, när serien Undergrads hade premiär. Baserat på skaparen Pete Williams erfarenheter med college, så handlar Undergrads om en grupp förstaårsstudenter på de fiktiva universiteten State U, Techerson Tek, och Central State Community College, i en stad någonstans i vad som verkar vara New England. Gruppen, som varit vänner sen barnsben, består av den relativt normala Nitz Waltz, tjejtjusaren Cal, sportfånen och halvalkisen Rocko och den Star Wars besatta datanörden Gimpy. Trots att dom nu går på varsin skola, Nitz och Cal på State, Rocko på Central och Gimpy på Techerson, så umgås dom fortfarande på varandras skolor, och genomlider både de bra och dåliga delarna av collegelivet, och upplever dom första åren utanför föräldrahemmet tillsammans. Serien är märkbar för att den tar upp även de dåliga delarna med college, något som är ovanligt med så kallad collegehumor. Studentlån, kass cafeteriamat, identitetskriser, irriterande rumskamrater, grupptryck och finansiella problem. Serien förmedlar den känsla många studenter upplever när dom står mellan tonåren och vuxenlivet, med allt nytt ansvar och arbete det medför.
Nitz är den mest normale av gruppen, och står som sk Straight Man till hans mer galna och excentriska vänner. Dock har han en del udda karaktärsdrag själv, mest nämnvärt är hans besatthet av Kimmy Burton, en andraårstudent som han gick i gymnasiet med, och har haft en flamma för dom senaste fyra åren. Flera av avsnitten handlar om hans försök att få hennes uppmärksamhet, vilket är ett problem då han är så nervös kring henne att han knappt kan säga sitt eget namn. Kimmy själv är så distraherad av alla förpliktelser hon tagit på sig på college att hon är helt omedveten till Nitz känslor för henne. Detta irriterar en annan student, Jessie, som Nitz blir vän med i det första avsnittet, och som har ett romantiskt intresse för honom, något han inte märker alls. Nitz rumskamrat är Cal, en av hans vänner från gruppen, som är en inte alltför smart teaterstudent, men som dock är extremt lyckad med kvinnor, tack vara hans stiliga utseende, och godhjärtade natur. Hans förmåga att dra till sig alla singeltjejer i rummet är ett evigt plågoris för Rocko, en stordrickande sportfåne som ligger vid den närliggande folkhögskolan Central State, där han är med i studentföreningen Alpha Alpha. Den sista medlemmen i gruppen är datorgeniet Gimpy, som går på teknologiskolan Techerson Tech, där han har blivit ledare för studenterna tack vare hans kunskaper om hacking och hans ledaregenskaper.
Karaktärerna går genom flera olika personliga berättelser under seriens gång, den främsta vilken är Nitz försök att imponera på Kimmy, och hans identitetskris i avsnitt 10, ”Identity Crisis”, där han har en personlighetskris när han inser att han inte står ut bland studenterna. Rocko’s historia tar sin början med hans kamp för att bli medlem i Alpha Alpha i första avsnittet, något han tror kommer vara precis som college filmer i stil med Animal House, och börjar nolla sig själv för att imponera på dem, och även hans problem med alkohol som ofta landar honom i klistret, och hans försök att hitta en ny flickvän på college efter att ha dumpat sin gamla efter gymnasiet.
Cal är den av gruppen som har minst personliga kriser, men kan nämnas hans försök att ändra sig då han får reda på att dom flesta killarna på skolan hatar honom eftersom han drar till sig alla singeltjejer, och hans tid som skolmaskot åt State U’s fotbollslag. Gimpy’s berättelser handlar mest om hans kamp mot Tech U’s tyranniska studenthemsvakt, hans fejd med Star Trek nörden Spud, den tidigare ledaren för nördarna på skolan, och hans romans med She-Prime, en kvinnlig hacker han fejdat med på Internet.
Gimpy, Nitz, Rocko och Cal - © Decode Entertainment 2001
Undergrads går också in i dynamiken mellan huvudkaraktärerna, och spänningarna som uppstår när gamla vänskapsband utsätts för den distans och nya erfarenheter som är en del av college. Det är mest uppenbart i avsnitt 4, ”New Friends”, där Nitz tröttnar på att dom andra tar honom för given efter att dom glömmer hans födelsedag, och istället slår sig samman med Jessie, och hennes grupp med vänner, filmstudenterna Kruger, Dan och Brodie. Spänningarna från det här avsnittet dyker upp då och då i resten av serien, särskilt resten av gruppens irritation över Nitz besatthet med Kimmy. Ett annat tema som tas upp är den frustration som uppstår för en individ på en skola av den storlek som State U, med byråkrati och anonymitet som resultat. Bland annat tas det upp med Nitz personlighetskris när han inser att han inte har något som gör honom nämnvärd i studentbefolkningen, och hans problem med sitt studielån när ett administrativt misstag gör att checken försvinner och svårigheten att få hjälp från låneföretaget att hitta den. Rockos problem med alkohol står också i fokus flertal gånger, särskilt i ett avsnitt när en serie händelser slutar med att han övernattar i fyllecell iklädd en vuxenblöja, och experimenterar med nykterism under några dagar.
Serien använde sig av populära band från 2000-perioden, ett kännetecken för MTV’s animation, mest nämnvärt punkrock bandet Good Charlotte som, förutom att ha gjort introlåten The Click för serien, också gästspelade i avsnitt 12, som inhyrda sångare för en skolfestival som slutar i ett upplopp på grund av ett brinnande popcornstånd. Seriens soundtrack består till stor del av indie musiker, bland andra Knacker, Planet Smasher, Sloan och ett flertal andra.
Undergrads avslutades efter 13 avsnitt, enligt många på grund av MTV’s dåliga hanterande av seriens schema och de resulterande dåliga tittarsiffrorna, men har fortfarande en stor grupp av hängivna fans, och Pete Williams har i flera år försökt återuppliva serien i olika format, då han anser att historien inte är slut ännu. Förslagen har inkluderat en andra säsong, en ny serie kallad We Got Issues som skulle involvera karaktärerna från Undergrads, en serietidning och en animerad webbserie. Inget har materialiserats ännu, men det är möjligt att Undergrads berättelse ännu inte är över. Som situationen är idag, står de 13 existerande avsnitten som ett monument över en utmärkt animation nerlagd före sin tid, men som ändå lämnade ett märkbart intryck. Och vem vet, kanske vi får se dem igen en dag.
Filmrecension i fyra rutor
av HENRIK MAGNUSSON
Nr 4/2012
Rolf på Solvalla
text LEIF KÄLLBERG
Nr 4/2012
Rolf hade varit på kurs igen. Det hade blivit flera kurser sedan han hade blivit arbetslös. Den här gången rörde kursen redovisning och administration. Rolf var en läraktig elev och gick ut med högsta vitsord. Men han var något för teoretisk för arbetsplatser. Skulle han arbeta måste han ha en specialanpassad genomgång, av just den arbetsuppgiftens praktiska möjligheter till framgångsrik lösning. Han bestämde sig för att gå på hästkapplöpning efter kursens slut. Sagt och gjort. Han tog bussen ut till Solvalla och spelade. Dröm om hans förvåning, när han vann ett så stort belopp som etthundratusen kronor. Han hade i all fall råd med en korv med mos, så han köpte en. Efter en stund fick han av en tillfällighet se grannen, som också hade åkt ut till travbanan. Han berättade själaglad om vinsten för henne. Grannen hette Moa och blev upprörd, för att inte säga exalterad, över vinsten. Hon föreslog att Rolf skulle bjuda henne på en semesterresa som de skulle åka gemensamt på, till Mallorca. Rolf var intresserad, Moa var nämligen en snygging. Han hade gått omkring och tittat på henne i förorten Tensta där de bodde. De bodde bara några kvarter från varandra. Det unga paret åkte hem tillsammans, och de ringde sedan upp en resebyrå, där de erbjöds fjorton dagars vistelse på Mallorca. De beställde resan, problemet blev betalningen men Rolf satte in storvinsten på Solvalla på sitt konto och betalade.
Det hade blivit avresedag med flyget till Mallorca och de var framme på några timmar och tog bungalowen i besittning. Rolf hade inte räknat med några problem med sexlivet med en så snygg partner som Moa. Men Moa var smart, hon höll sig undan och låg och solade för sig själv. Rolf blev svartsjuk när andra killar närmade sig henne, men hon avvisade alla killar. Moa tog tillfället i akt att undervisa Rolf, eftersom hon var högutbildad. Rolfs kurser var ju av mera praktisk karaktär. Rolf ville imponera på Moa så han tog en lång simtur på flera kilometer. Moa blev livrädd när han försvann som en liten prick i havet. Rolf var också så pass elak att han direkt tog sig hem till bungalowen. Det gjorde att Moa också hon gick direkt dit. Där började grälet om att ’’-Skrämma livet ur varandra i onödan.’’ Då tilltog också Rolfs inviter om att få älska med Moa. Hon betonade dock att hon hade följt med som kompis och ressällskap , och inte som älskarinna. Nåväl Moa hade lärt sig en läxa och gjorde i fortsättningen egna utflykter. Hon åkte tillexempel med en turistbåt runt i den Mallorcanska övärlden. Hon gick också på konsert. Dagen innan hon åkte hem handlade hon också till sina föräldrar hemma, och lät Rolf betala. Hon sade att det var priset Rolf måste betala för hennes trevliga sällskap.
Väl hemma igen ringde Rolf Moa, och hon tackade för resan, och lovade honom ett party längre fram. Rolf måste sedan på till arbetsförmedlingen för att göra rätt för sig. Han hade visserligen kvar 75000 kronor av Solvallavinsten, men det behövdes för oförutsedda utgifter. Äntligen fick Rolf napp på arbeten. Han erbjöds ett vaktmästarejobb, men tyckte egentligen att han var överkvalificerad. Han tackade därför nej. Hans arbetslöshetsstöd upphörde en kort tid därefter. Arbetsförmedlingen ansåg nämligen att han skulle ja tackat ja till vaktmästarejobbet. Men Rolf hade tur han fick efter en kort tid en ekonomanställning på ett speditionsföretag. Rolf hade sällan eller för att inte säga aldrig varit så lycklig som den dagen. Han kunde börja spara regelbundet, och uppgiften passade honom som handen passar handsken. Nackdelen var att det var ett mindre speditionsföretag så anställningen var osäker. Företaget måste ha order vare dag annars kunde det bli tvunget att permittera folk.
Det hade gått tre månader och Moa blev plötsligt intresserad av partyt. Hon tyckte också att Rolf hade gått framåt. Rolf tackade ja till partyt, som emellertid inte blev som han hade tänkt sig. Moa hade ju en bra anställning, och goda kontakter, så Rolf fick träffa en hel del så kallade höjdare under festen. Det vimlade av akademiker och Rolf kände sig utanför. Han kände sig också ’’lurad att ha bjudit en högavlönad akademiker på en billig Mallorcaresa.’’ Men till Rolfs stora glädje fick han också ett anbud, om att sköta ett mindre företags hela ekonomiredovisning . Moa blev också mera intresserad av honom om han var framåt, och tackade ja. Han sade följaktligen ja till anbudet, och fick en kram av Moa. Bekantskapen med Moa betalade sig i det långa loppet för Rolf, som sedan också blev sambo med Moa.
Det hade blivit avresedag med flyget till Mallorca och de var framme på några timmar och tog bungalowen i besittning. Rolf hade inte räknat med några problem med sexlivet med en så snygg partner som Moa. Men Moa var smart, hon höll sig undan och låg och solade för sig själv. Rolf blev svartsjuk när andra killar närmade sig henne, men hon avvisade alla killar. Moa tog tillfället i akt att undervisa Rolf, eftersom hon var högutbildad. Rolfs kurser var ju av mera praktisk karaktär. Rolf ville imponera på Moa så han tog en lång simtur på flera kilometer. Moa blev livrädd när han försvann som en liten prick i havet. Rolf var också så pass elak att han direkt tog sig hem till bungalowen. Det gjorde att Moa också hon gick direkt dit. Där började grälet om att ’’-Skrämma livet ur varandra i onödan.’’ Då tilltog också Rolfs inviter om att få älska med Moa. Hon betonade dock att hon hade följt med som kompis och ressällskap , och inte som älskarinna. Nåväl Moa hade lärt sig en läxa och gjorde i fortsättningen egna utflykter. Hon åkte tillexempel med en turistbåt runt i den Mallorcanska övärlden. Hon gick också på konsert. Dagen innan hon åkte hem handlade hon också till sina föräldrar hemma, och lät Rolf betala. Hon sade att det var priset Rolf måste betala för hennes trevliga sällskap.
Väl hemma igen ringde Rolf Moa, och hon tackade för resan, och lovade honom ett party längre fram. Rolf måste sedan på till arbetsförmedlingen för att göra rätt för sig. Han hade visserligen kvar 75000 kronor av Solvallavinsten, men det behövdes för oförutsedda utgifter. Äntligen fick Rolf napp på arbeten. Han erbjöds ett vaktmästarejobb, men tyckte egentligen att han var överkvalificerad. Han tackade därför nej. Hans arbetslöshetsstöd upphörde en kort tid därefter. Arbetsförmedlingen ansåg nämligen att han skulle ja tackat ja till vaktmästarejobbet. Men Rolf hade tur han fick efter en kort tid en ekonomanställning på ett speditionsföretag. Rolf hade sällan eller för att inte säga aldrig varit så lycklig som den dagen. Han kunde börja spara regelbundet, och uppgiften passade honom som handen passar handsken. Nackdelen var att det var ett mindre speditionsföretag så anställningen var osäker. Företaget måste ha order vare dag annars kunde det bli tvunget att permittera folk.
Det hade gått tre månader och Moa blev plötsligt intresserad av partyt. Hon tyckte också att Rolf hade gått framåt. Rolf tackade ja till partyt, som emellertid inte blev som han hade tänkt sig. Moa hade ju en bra anställning, och goda kontakter, så Rolf fick träffa en hel del så kallade höjdare under festen. Det vimlade av akademiker och Rolf kände sig utanför. Han kände sig också ’’lurad att ha bjudit en högavlönad akademiker på en billig Mallorcaresa.’’ Men till Rolfs stora glädje fick han också ett anbud, om att sköta ett mindre företags hela ekonomiredovisning . Moa blev också mera intresserad av honom om han var framåt, och tackade ja. Han sade följaktligen ja till anbudet, och fick en kram av Moa. Bekantskapen med Moa betalade sig i det långa loppet för Rolf, som sedan också blev sambo med Moa.
Sen-Sit & Bolltäcke
text & foto CHRISTINA ERICSSON
Nr 4/2012
Nu fortsätter serien om kognitiva hjälpmedel med bolltäcke och en sittsäck som heter SenSit. Dessa hjälpmedel skänker ro och är sinnesstimulerande, men på lite olika sätt.
Bolltäcket är ett täcke med löst liggande bollar som ger punktvisa tryck på kroppen och stimulerar både beröringssinnet och muskel-ledsinnet. Stimuleringen har en hämmande och organiserande effekt på impulser till centrala nervsystemet. Tyngden och trycket från bollarna ger också en direkt feedback på var kroppens egna gränser går vilket ökar kroppsuppfattningen. Bolltäcket hjälper kroppen att frisätta oxitocyn som är ett ”lugn och ro”-hormon som hjälper oss att komma till ro. Att använda bolltäcket har därför en rogivande, avslappnande och trygghetsskapande effekt som motverkar stress, oro, ångest och sömnsvårigheter.
Bolltäcket kan med fördel användas vid insomning och/eller att sova med hela natten. Det kan också användas för vila/återhämtning dagtid. En del vill vira in sig i täcket, andra väljer att ligga ovanpå det. Vissa använder det i sittande positioner.
Bolltäcket ingår nu mera i Blekinges hjälpmedelssortiment. För att få detta hjälpmedel vänder man sig till en arbetsterapeut eller sjukgymnast
SenSit (sittsäcken) ger punktvisa tryck från stolens flexibla plastbollar som stimulerar beröringssinnet och led- och muskelsinnet. De många sinnesintrycken sänder impulser till centrala nervsystemet, vilket har en lugnande inverkan, ger en bättre kroppsförnimmelse och ökar välbefinnandet.
Bolltäcket kan med fördel användas vid insomning och/eller att sova med hela natten. Det kan också användas för vila/återhämtning dagtid. En del vill vira in sig i täcket, andra väljer att ligga ovanpå det. Vissa använder det i sittande positioner.
Bolltäcket ingår nu mera i Blekinges hjälpmedelssortiment. För att få detta hjälpmedel vänder man sig till en arbetsterapeut eller sjukgymnast
SenSit (sittsäcken) ger punktvisa tryck från stolens flexibla plastbollar som stimulerar beröringssinnet och led- och muskelsinnet. De många sinnesintrycken sänder impulser till centrala nervsystemet, vilket har en lugnande inverkan, ger en bättre kroppsförnimmelse och ökar välbefinnandet.
Det var arbetsterapeut Åsa Ehnbom som kom med idén att
sprida information om kognitiva hjälpmedel i Presspunkten.
Barn och vuxna med koncentrationssvårigheter har nytta av att sitta i sittsäcken. Tyngden från sido- och nackvingarna hjälper till att skapa trygghet så att användaren kan koncentrera sig och slappna av i säcken under längre tid. Många använder den när de läser läxor, arbetar vid datorn eller gör något annat som kräver att de koncentrerar sig.
Sittsäcken har vi till låns här på Träffpunkten och en del har provsuttit i den. Det lades ut ett frågeformulär också som användarna fick svara på. Och det som kom fram var att det just var ångestdämpande för att det skapade en lugn-och rokänsla. Jag provade den också och jag kom verkligen till ro. Jag tror att personer som jag med koncentrationssvårigheter behöver just detta att få komma till/känna ro annars är man så splittrad. Upplevde också en trygghetskänsla i att sitta i säcken som dämpade ångesten.
Anstaltstankar
av HENRIK MAGNUSSON
Nr 4/2012