Ingen bisak

text & foto KARIN MATTSSON-COLL
Nr 5 /2013
 
När jag var fyra år så hade jag en riktig kompis som återkom varje nummer i Allers. Jag klippte ut små, små figurer av BAMSE.
 
Av en händelse (nu tror inte jag på slumpen, det är en del av min egen livsfilosofi), så träffade jag två honungsproducenter i Norra Stensjö och ställde några frågor till Karen Friberg och Arvid Jansson.

Om ni skulle presentera er själva, vad skulle ni säga då?
Vi är båda naturbundna människor som kom att fundera på varför inte de gamla äppelträden bar frukt. Burna av tro på att allt hänger ihop i naturen och att det gäller att hitta svaret genom att försöka se helheten – rätt glada och inte rädda att pröva något nytt.

Hur kom det sig att ni ville syssla med binäring?
Svaret handlar om frågan om äppelträden: Vi insåg att det inte fanns bin som pollinerade. Därför föddes tanken om den första bikupan.

Är det dyra investeringar för att börja med honungsproduktion?
Vi försökte hitta gamla saker som kunde användas. Många har lagt av med sina bin p.g.a ålder och vi kom över rätt mycket till ett billigt pris. Värre var det att få tag i bin – de dog ut ett helt år!

Vad visste ni om branschen innan ni beslutade er?
Vi tänkte inte bransch och gör det ännu inte. Vi såg nyttan i naturen och mera honung såg vi som en extra bonus.

Var fick ni information?
Vi köpte böcker och läste och förstod snart att det var en fascinerande och intressant värld, som bina representerade.

Hur har era bin överlevt?
Våra bin hade en för lång vinter, en kall vår med få blommor att ge den första födan. Vi fick stödfodra och ändå acceptera att vissa av våra bi-samhällen dog innan värmen kom. Sedan var sommaren varm och intensiv och mycket blommade över fort. Idag ser bi-samhällena starka och fina ut – och är igång att bli invintrade.

Vad eller vilka är de största farorna?
Människorna är binas största fara genom att människan odlar färre grödor på allt större åkrar, sprutar och behandlar utsäde så försämras binas villkor till ett gott liv. Antalet biodlare har också sjunkit.

Hur kan man hjälpa bin?
Man kan skaffa en bikupa på sin tomt och man kan köpa honung och därmed stödja småskaliga honungsproducenter.

Hur stor del av vår matproduktion står bina för?
Bina pollinerar för många miljarder kronor varje år och Einstein menade: ”- Om bina försvann så skulle människan vara död inom fyra år”.

Är det mycket jobb att sköta kuporna?
Nej, det är roligt att jobba med kuporna. Vi undviker att pilla för mycket i kuporna, men om man lyssnar till ljudet från bina eller observerar hur de beter sig vid kupan så kan man oftast räkna ut vad som behöver göras.

Har ni blivit stuckna någon gång?
Om man slarvar med sin bi-dräkt eller ska in i kuporna innan regn och åska, kan man räkna med att bli stucken. I år har vi fått två stick var.

Vilka blommor tycker bin bäst om?
Bina tycker om blommar som ger ifrån sig mycket nektar: vildhallon, sälg, lind, raps kastanj, gurkört och lavendel är några som är populära.

Har bin några fiender?
Myror tycker om honung, möss kan flytta in i kuporna, talgoxar äter också gärna bin. Bålgetingarna mördar bina genom att vrida runt deras huvuden.

Varför försvinner blomsterängarna?
Blomsterängarna minskar för att vår mångfald i naturen inte gynnas av storodlingar och en landsbygd med färre bofasta människor. Bina fattas också.

Vad finns det i Bamses dunderhonung, är det ett hemligt recept?
Bamse hämtar sin dunderhonung hos farmor och hon har säkert skött väl om sina bin, låtit de vara i trädgården och kärleksfullt tagit hand om honungen. Honung ger sanbb energi och det behöver Bamse ofta.

Med de avlutande orden lämnade vi Karen Friberg och Arvid Jansson, deras kattor, hundar och höns och en tupp förstås.

Polen, de gamla öststaterna, Kina och Nya Zeeland är stora honungsproducenter.
 
Stensjöhonung, Akaciehonung från Kroatien, Ljunghonung från Sturkö, Maskroshonung från Stensjö
 
Honung och ambrosia som Paradiset är fullt av plockas i träden på Nya Zeeland och andvänds som medicin även i Sverige där manukahonung används till bl.a svårläkta sår. Det är aktiv eller rå honung, som har en rad fantastiska fördelar med kraftfulla antimikrobiella och antiinflammmatoriska egen-
skaper, om den inte upphettas
 Inom den Kinesiska traditionen har man använt honung länge som ett komplement till läkemedel.
Här är några exempel:
Vad händer om jag äter några teskedar honung
om dagen?
  * Det hjälper mot magsår och sår på tolvfingertarmen
  * Det är bra för gravida kvinnor om de lider av blodbrist (anemi).

Om jag äter honung under en längre tid, vad händer i kroppen då?
  * Hjälper mot nervbesvär, högt blodtryck,
kranskärlsjukdomar
 * Åderförkalkning, lever och lungsjukdomar
   Ögonsjukdomar, dysenteri och förstoppning

Vad kan botas genom att tugga på vaxkakorna?
  * Luftrörskatarr, bihåle och näsinflammation
  * Man kan motverka cancer i munhålan, näsa och svalg

Arbetsbina utsöndrar ett vitt sekret s.k bimjölk, när det blandas med honung till bidrottninggelé får man ett högt näringsvärde.
Bidrottninggelén gör att:
  * Barn och ungdomar växer bättre
  * Ökar motståndskraften mot sjukdomar och används för att bota otillräcklig blodtillförsel i kranskärlen
  * Den ökar halten av hemoglobin (röda blodkroppar)
  * Sänker blodsockerhalten
  * Kan också hjälpa undernäring hos barn och svaghet hos äldre i samband med klimatpåverkad reumatism.

Kommentarer

KOMMENTERA ARTIKELN HÄR

Namn

Kommentar

RSS 2.0