Gryning i en världsdel jag aldrig förr mött. Sitter trött och något förvirrad vid ”Gateway of India”, Bombays stolthet mot havet. Efter ett par veckor på tåg genom ett just ”öppnat” Östeuropa har jag landat precis här av alla ställen på jorden. Vet bara att äventyret kommer att fortsätta ett bra tag till...
 Men vem kan leva på gamla meriter? Då gäller det att försöka få den så kallade ”grå vardagen” färgfylld ändå.
Nyligen försökte jag mig på något nytt, Wakeboard. Det slutade med en muskelbristning i lårets baksida. Så kan det gå när man tro sig vara 20+ för alltid. Det är tur att jag inte alltid lär mig av mina misstag.

Nästa gång, då jäklar...

Så olika våra behov ändå är. För någon är rutiner en gudagåva och trygghet, medan det för en annan skrämmer och förlamar. Gott är väl det, för då kan äventyret ha lika många sidor som vår planet har individer.

Stort och varmt tack till Kitty och BG!

Än har jag inte gjort mitt livs äventyr...