50 minuter, 4 meter: dan andersson

Nr 5/2015
text & foto OLA WARRINGER
 
Det är något bortom bergen
 
En onsdagkväll i november hade Karlskrona Musikteater premiär på sin Dan Anderssonföreställning Det är något bortom bergen på Konsthallen. Kan hundra år gamla dikter av en poet från Grangärde socken, Dalarna som skrev om kolare, sjömän, spelmän och tiggare fortfarande vara högaktuella?
 

Vi bjuds in till lägerelden, det känns lekfullt och allvarligt på en och samma gång. Det är Pia Daun, Peter Nilsson, Joakim Mostberg och Anna Lahmer som i Omkring tiggarn från Luossa välkomnar oss. Denna ensemble som vi tidigare sett med bl.a. sommarteater har nu tagit ett stort musikaliskt kliv. De är samspelta och det lyser spelglädje i alla delar av
föreställningen.

 

Sångerna är bekanta, befriande är att de fått nya musikaliska kläder och tappningar. Jungman Jansson till exempel framförs som en rapp country.
 Den levande scenografin ger företällningen ytterligare en dimension. Konstnären Åke Franzén jobbar live med fyra meterbreda och 2.10 m höga dukar.

 

Föreställningen är en idé utav Åke Franzén, att göra Dan Andersson. – Jag har alltid tyckt om Dan Andersson, gillar hans vemod och naturskildringar. Han var kolare uppe i Norrland, sedan var han inne i stan och skrev noveller och diktsamlingar, säger Anna.

 

Jo, Det är något bortom bergen känns verkligen aktuell. Kampen för värdighet i ett orättvis samhälle har väl alltid pågått. Så skildringen utav den utsatta människan, hopp och gemenskap känns än viktigare idag då det behövs för att få perspektiv på det hela.

 

Kulturen får väldigt lite kärlek och man har nästan en magkänsla av att den dör ut. Men efter ett samtal med Anna Lahmer så kanske det finns en plats, även för kulturen i dagens överkonsumerande, stressiga och sjukskrivna samhälle. När jag pratar med henne och ställer frågan om varför kultur är viktigt. Så är det första hon säger. Det känns lite dumt att behöva säga att “man behövs”.

 
 

Kommentarer

KOMMENTERA ARTIKELN HÄR

Namn

Kommentar

RSS 2.0