DAGENS SKOLA

text OLA WARRINGER
Nr 5/2014
 

Jag har en teori om att det finns lika mycket “verkligheter” som det finns människor. Med tanke på att alla individer upplever “verkligheten” på olika sätt. Pedagogik, läran utav att lära ut, är enligt mig inte så långt ifrån vad jag menar med att det finns lika mycket verkligheter som det finns medvetande. Vilket betyder att alla människor även tar in information och lär sig på olika sätt.
Det finns många sätt att lära ut på. De flesta är antingen praktiska eller teoretiska. Några exempel på teoretiskt lärande är ju: att lära sig igenom att skriva; lära sig igenom att läsa: lära sig igenom att lyssna och anteckna; bara lyssna; leta information själv osv. Dessa skiljer sig ju väldigt mycket ifrån varandra och påverkar mycket hur barnen i skolan reagerar och inte minst då hur mycket information de tar in och verkligen lär sig. Det är viktigt att få ett helheltsperspektiv på vad man lär sig i skolan, varför man lär sig det. Vilken i min mening kommer bidra till elevens utveckling.

 

Redan 1983 presenterade en man vid namn Howard Gardner en studier som stödjer mina toerier på hur folk tar in information eller lär sig. Enligt honom fanns det 8 s.t “intelligenser” som alla är väldigt olika och skiljer sig på flera sätt. Hans teori stödjer att det alla människor har dem här 8 “intelligenserna” som i förenklad form är:

Bild-klok (Visuell-spatial intelligens): Förmågan att tänka i bilder och att uppfatta och skapa bilder eller mönster med form, färg och storlek; att rita, måla och minnas bilder.

 

Jag-klok (Intrapersonell intelligens): Förmågan att förstå sina egna känslor och vem man verkligen är; att välja själv, veta vad jag vill och vad jag tycker.

 

Klur-klok (Logisk-matematisk intelligens): Förmågan att hitta strategier och göra beräkningar, att mäta, att använda logik och att lösa matematiska och vetenskapliga problem; att räkna, sortera, jämföra, göra var sak för sig, ha struktur och ordning.

 

Kropps-klok (Taktil-kinestetisk intelligens): Förmågan att använda hela kroppen och händerna med stor skicklighet, att använda hela sin kropp för att uppleva världen; att röra sig, använda konkret material och roll-spela.

Musik-klok (Musikalisk intelligens): Förmågan att uppfatta och använda tonhöjd, rytm och klangfärg; att använda musik, sjunga, spela, rappa och ramsa.

 

Människo-klok (Interpersonell intelligens): Förmågan att umgås med andra, att förstå andra människor och att samspela med dem på många olika sätt; att lösa problem tillsammans och lära andra.

 

Natur-klok (Naturintelligens): Förmågan att tolka naturen och dra paralleller till naturen; att sköta om djur och natur, uppleva med alla sinnen, att organisera utifrån kategorier och använda naturen för att förstå och lära.

 

Språk-klok (Lingvistisk intelligens): Förmågan att tänka med ord, att använda språket för att uttrycka tankar; att samtala, läsa och skriva.

 

Nu kan man självklart inte skräddarsy ett program exakt för varje elev och hur de vill ha det. Men man ser rätt fort eller vad man som lärare bör göra enligt mig. Hur barnen är och hur de reagerar, dvs det de tycker är roligt och reagerar positivt på är förmodligen ett bra sätt att lära dem att finna saker mer intressant.
För att göra saker intressant ska det helst vara lätt att förstå och man ska försöka kunna få ett bättre perspektiv på sitt arbete. Ett större perspektiv och verkligen exakt veta vad det är man gör i skolan och varför man är där. Det är ofta så i skolan att elever gör massor uppgifter som de inte förstår varför de gör eller vad de har för använding av i det praktiska livet, eller teoretiska för den delen.
För att sammanfatta vad jag tycker om orättvisorna i skolan. Det handlar om hur skolplaneringen ser ut. Går du in och läser i läroplanen så står det ”Skolans uppgift är att varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att sitt bästa i ansvarig frihet”. Men i verkliga livet är det långt ifrån sanningen. När jag gick på högstadiet för ungefär 10 år sedan var det tvärtom. Ingen i klassen förstod varför vi skulle lära oss saker (förutom för
att få bra bra betyg.)

 

Är det därför vi ska gå i grundskolan?
För att vi ska lära oss saker som absolut inte hjälper dig med någonting i det verkliga livet. Istället bara onödig information som kommer ta upp din energi och förstöra din kreativetet. Energi som du hade kunnat lägga på något som utvecklat dig som person. Men istället stagnerar utveclingen tills man klarat de där “fem mattetalen”.
Jag har sjävklart ingen snabb lösning på detta problem och jag har svårt att tro att det finns också så som samhället är uppbyggt idag. Man borde satsa mycket mera pengar på grundskolan och förbjuda privatägda skolor med mestadels ekonomiska vinstintressen utan istället ge fler möjligheter inom den kommunala skolan.

 

Jag tycker även man bör införa två om inte flera ämnen i skolan. Ett av de ämnena som bör vara obligatoriskt är “social kompetens”. Hur du för dig bland folk, hur du pratar med folk, hur man ska uppföra sig helt enkelt. För när barnen ibland är på dagis tolv timmar per dygn, som det kan se ut i dagens stressiga samhälle, har inte alltid föräldrarna den tid de önskar för att uppfostra sina barn.
 För att överleva efter grundskolan och gymnasiet om man nu väljer att gå på gymnasiet, så är social kompetens något av det viktigaste. Det har jag iallafall lärt mig. Visst, du får hålla en del presentationer osv i skolan, men det har inget med social kompetens att göra och du får aldrig lära dig “hur” du ska hålla ett föredrag. Man får lite riktlinjer, läraren rycker på axlarna och ger favoriteleverna sina betyg.
Det andra ämnet är väldigt relaterat till det första och jag har ännu inget perfekt namn på vad det ska heta, men låt oss kalla det “Framtiden”.
Visst du får snacka med en syo-konsulent i 15-min om vad du vill bli när du slutar 9:an. Men vem vet vad man vill bli då, man borde få information om vad det finns för möjligheter i samhället och om hur man ska gå tillväga för att söka jobb osv. Istället för att de slösa massa pengar på “halv döda” projekt som “Vägvisaren” och så vidare, hade man kunnat lära ut hur man skriver ett CV/resumé i skolan. Eleven fått lära sig hur man ska föra sig på en arbetsintervju. Hur en arbetsintervju fungerar.
Nu var det som sagt runt tio år sedan jag gick i skolan. Men jag förlorade motivationen för att min kreativetet fick noll chans att utvecklas. Så fort man fick skriva en fri text om något kändes det som man äntligen fick utlopp för sin fantasi och kreativitet. Men i grundskolan som jag gick, hände det kanske en gång per år. Resten av tiden folk satt och skrek i klassrummet och läraren tog hand om 4-5 elever som han tyckte om.

 

Visst fungerar det att vara ett s.k “teachers pet**” men hur bra är det egentligen, jag vet inte. Tryck in mera pengar i skolan så vi kan ta hand om eleverna både de som blir överstimulerade och understimulerade i skolan. Detta är kanske inte så relevant med pedagogiken, men det går hand i hand. Bara för man är intelligent ska man inte behöva skämmas i skolan eller “spela” dum för att passa in. Men som sagt finns inga lätta lösningar, fast jag tycker inte folk ska vara så rädda för “intelligens” eller hur man ska förklara det. Man ska ta hand om eleverna som är begåvade istället för att understimulera dem, så att de inte tröttnar på skolan. Likadant med sådana elever som har det svårare och då kommer vi tillbaka till olika lärosätt. Kanske elever som bli överstimulerade över att höra en lärare läsa en text, kan få välja att läsa texten istället. Sedan att arbeten som man gör i skolan faktiskt kanske handlar om något man är intresserad utav. För världen utvecklas faktiskt och ändå om lärarna tycker att ämnet eleven skriver om är helt onödigt och har inget med att klara sig i samhället att göra, så kanske det har det. Kanske det är viktigare och veta hur du till exempel; spelar gitarr, målar en tavla, lär dig dansa än att lära dig vilka departement som finns i riksdagen. För jag lovar, den dagen du verkligen vill ha tag i rätt departement då får du det om du fått lära dig social kompetens. Kontentan av det hela är sluta fylla våra barns huvud med skräp!

Ge dem istället de verktygen de behöver för att klara sig i vuxen livet då föräldrarna tydligen inte har tid med det. Ge fler elever möjlighet att få godkänt i grundskolan även om man inte kan räkna upp Sveriges alla åar. För seriöst. Hur många vuxna kan det ?

 

Kommentarer

KOMMENTERA ARTIKELN HÄR

Namn

Kommentar

RSS 2.0