Paret bestämde sig för att tigga utanför Konsum med en mugg framför sig, och fick faktiskt några tior om dagen. De bestämde sig också för att gå med i en fotbollsklubb, och anmälde sig både till herr och damlaget. Dom fick dock problem med träningen eftersom de var för lata för att vara med på den. På matcherna var det dock spännande att vara med så de deltog i den mån de fick på dom. Efter ett tag tog det naturligtvis slut på dom för paret som inte kunde vara så lata som de var. Så småningom kom polisen på dem eftersom någon som hade köpt en av de stulna apparaterna skvallrade på dom. Det blev rättegång, och paret dömdes till sex månaders fängelse för inbrottet, som betecknades som grovt. Sara fick straffet på en kvinnlig avdelning, där hon bestämde sig för att satsa på fotbollen på allvar, och deltog frenetiskt i matcherna. Holger däremot deltog i en smuggelavdelning för sprit för fångarna. Han lyckades övertala en manlig bekant som hette Sören att smuggla in tre liter starksprit till några alkoholiserade klienter.

Så småningom hade strafftiden förlöpt och paret blev fritt. Paret blev arbetslöst och påpassat av polisen. De fortsatte att tigga, men fick syrliga kommentarer av konstaplarna, och en del övriga förbipasserande. De två kompisarna fick faktiskt chansen att bli vakter, trots strafftiden som man inte brydde sig om. Man råkade faktiskt slarva bort strafftiden, så paret fick vakta ett villaområde i stan. Det gick ett år och paret skötte sig bra och tjänade ganska bra men då blev vakterna på vaktbolaget entledigade. Vaktbolaget gick med förlust så det gick i konkurs. Då blev Sara och Holger intresserade av att börja ett riktigt äkta förhållande, där de skaffade barn. Sara blev gravid och kom så småningom upp i nionde månaden, efter att att ha en lång och jobbig grossess. Barnet föddes, och det blev en flicka som bestämdes för att döpas till Mildred. Dopet fick en riktig palaver eftersom Holger blev stupfull, och Sara klagade på honom hos socialen. De sade åt honom att söka vård på psykakuten för alkoholproblem. Holger fortsatte däremot att dricka men tvingades då att uppsöka psykakuten för vård. Han blev inlagd på alkoholpoliklinik, där han fick stanna ett halvår, och också fick remiss till arbetsvården.

Det blev en riktigt strålande glädje när han blev utskriven både för Holger och Sara. Sara gick och köpte ett stort fång blommor till mannen, och föreslog att de skulle gifta sig. Först tyckte hon att de skulle börja som traditionellt var, med att förlova sig. Paret bestämde sig för att annonsera i rikspressen och hoppas på att folk från hela landet skulle komma på förlovningen. Det kom faktiskt som de var bönhörda folk från Kiruna ända ned till Malmö där de bodde. En gammal kompis från ungdomen kom. Han var numera trettio år gammal. Sara var tjugonio år och Holger var trettiotre år. Paret kunde inte hålla kompisen Sten borta från spriten och Sara och Holger smakade den själv också. Alla tre blev gravt påverkade och måste söka in till stadens poliscell, där de emellertid fick komma ut redan nästa dag. Sten stannade hos dem ända tills de skulle gifta sig och fick bo hos det tillfälliga boendet i extrarummet.

Det hade blivit bröllopsdags och paret var redo. Sten uppvaktade dem med tjuvgods vilket de inte visste om. Han hade gått in i en urmakeriaffär och lyckats stjäla ett guldur för tiotusen kronor. Det var ju givetvis en riktigt fin present och Sara som inte förstod att det var stulet var överlycklig. Holger var mera misstänksam och frågade rent ut sagt Sten om han hade stulit uret. Sten förnekade dock det och hävdade att han hade köpt det på realisation för femtusen kronor. Då kom polisen på besök och var misstänksam på Sten eftersom han också var straffad från Norrbotten och hade suttit på fängelset i Luleå. Det visade sig att Sten förnekade brott, och hävdade alltjämt att han hade köpt uret. Polisen fordrade då att få veta var han hade köpt det. Efter en stunds grillning visade det sig att Sten i alla fall tvingades att erkänna stölden och Sara och Holger blev förtvivlade. De skällde på Sten och tvingade honom att lämna igen uret till polisen, för vidare överlämning till urmakaren. Bröllopet fortsatte sedan utan Sten, och paret Sara och Holger fick vara nöjda ändå.