Det hade gått två månader och Hulda hade fått se ett par glittriga strassmycken i ett skyltfönster, ett armband och ett halsband. Hon köpte dom för femtonhundra kronor, och bestämde sig för att gå ut och roa sig. Hon hade ju inte heller nu någon manlig kontakt, utan tänkte vara ute i nöjessvängen och klara sig ändå. Det blev en livlig första danssväng med dom nya smyckena, och hon blev ordentligt uppvaktad. Det var inte intressant med några nya manliga kontakter, så hon åkte hem ensam efter danstillställningarna. Dock blev hon intresserad av några ungdomar i femtonårsåldern som var intresserad av att få henne med i en organisation som hette ‘Vargasinnet’, och sysslade med att värva personer för stickning. ‘Vargasinnet skulle skänka pengar till stöd för flyktingar, och skulle ha personer som stickar och säljer till förmån för flyktingarna som inte fick stöd någon annanstans. Det gav visserligen inte så stora intäkter, men skulle lyda under en större hjälpförening som också samlade in pengar till förmån för flyktingarna.

Hulda blev så småningom van vid ‘’Vargasinnet’ och gjorde sitt uppdrag för den organisationen. Hon bestämde sig för att vara ute med strassmyckena, och använda dom helt och fullt ut i nöjes och diverse tillställningar. Hon fick kontakter med fotbollsspelare från diverse klubbar, som ville ha variation i spelandet, och hjälp att få stöd till sina klubbar, och intresse av att få kontakter som besökte deras matcher. Hulda blev en av många kontakter som besökte fotbollsmatcherna, och det blev en uppgång i fotbollsbesöken. Arbetet som snabbköpskassörska hade Hulda tröttnat på, och bestämde sig för att försöka sig på att testa, om hon inte kunde försörja sig som danserska på en krogshov. Personerna bakom showen var generösa, och ville ha några nya danserskor som var nya ansikten utåt sett mot publiken. Ny publik blev efter showen intresserad av att faktiskt efter en viss omgruppering i tillställningen, efter en nyrecension besöka tillställningen.

Hulda blev så småningom efter en längre tids dansarbete van vid arbetet, och fick svårt att sluta det och börja med något vanligt. Det blev svårt att sluta använda strassmyckena så Hulda använde dom så småningom även till vardags. Emellertid blev dansarbetet så småningom svårt att kunna upprätthålla, så Hulda fick gå till arbetsförmedlingen och söka något nytt. Hulda fick börja på gymnasiet och läsa in den tredje årskursen, eftersom hon bara hade två årskurser sedan tidigare. Efter den årskursen bestämde sig Hulda för att försöka uppfinna någonting och försörja sig på. Hon lyckades att utveckla en förskärare av extra robust slag som hon sålde till en industri som hette ‘Lovex’, och fick tvåhundrafemtiuotusen kronor för. Hon fick också fem procent av intäkterna av förskäraren. Tiden gick och när ett år hade gått blev Hulda ganska bra försörjd så hon bestämde sig för att åka på semester till Spanien. Hon blev borta tre månader i Madrid, och roade sig samt passade också på att läsa en korrespondenskurs i tyska, för att kunna fortsätta att utveckla saker i Tyskland. Sedan kom hon hem och ville fortsätta att utveckla saker i Sverige, innan hon åkte till Tyskland. Hon kämpade med att försöka att konstruera en dammsugare, men det visade sig vara ett svårt projekt som hon behövde hjälp med. Hon tröttnade på projektet och bestämde sig för att börja med sitt gamla liv med strassmyckena och börja med att vara ute i nöjessvängen igen. Hon fick kontakt med en man som ville ha ett förhållande med henne, och hon började få svårt att fortsätta att leva ensam så hon inledde ett förhållande med den nye mannen Vilhelm.