Möten del 4

Nr 5/2016
gästskribent MICHAEL HÅKANSSON
 
 
Om min ilska kan döda, måste min kärlek kunna ge liv, tänkte K. Han begrundade den glänsande vandringsstavens utsökta och mystiska ornamentering, innan han riktade den mot männen som låg orörliga i vägdammet. 

 – Res er upp, stjäl aldrig mer och vandra i frid, rosslade ur hans torra strupe. Ett starkt sken föll över platsen. De myndiga orden och det starka ljuset väckte de båda männen, som bländade och vilset kisande såg sig omkring. När de upptäckte varandra, reste de sig i hastig panik och sprang med flaxande armar iväg längs stigen, innan de plötsligt vände tvärt och rusade in i den mörkare skogen.
 Herr K rynkade ögonbrynen, såg på sin stav och grunnade på alla märkliga ting som inträffat: Ingen fridsam avfärd för herrarna, så den fungerar kanske till hälften, mumlade han både omtöcknad och överraskad, innan han fortsatte sin vandring mot Mondegos källa.
 En glänsande skugga följde honom i vattnet. Dagens händelse snurrade runt i skallen. Han vandrade i tre dagar och tre nätter. Tog en lång tupplur under något träd vid middagstid och anlände vid kvällen till ett vattenfall, där Mondego syntes springa ur berget. Passion! Passion! Det var passionen, som drev Herr K framåt… och drömmar om passion, måste man väl tillägga.
 Nu stod han nära målet, trodde han. Här, vid denna källa fanns nyckeln till summan av alla drömmar. Vägen till allt detta gick genom modern, hur skulle han vinna henne? Övertyga!? Var inte hans passion övertygelse nog?
   – Du är väntad, bröt en vass stämma bakom honom.
 – Hur visste du, stammade K och vände sig om. En smal liten gumma satt på klippan och såg allvarligt på honom.
 – I natt kom min dotter hem, fortsatte hon. Det var länge sen jag såg henne, även om det bara var skuggan som visade sig.
 – K såg sig ivrigt om. – Var då? Kan det vara sant? Var är hon?
 – Hon vilar på flodens botten. Det har varit en ansträngande resa och hon vill vara representabel. Det är mycket viktigt för min dotter. Hon är en riktig prinsessa.
 – Jo, jag vet., … men det är inte så viktigt för mig. Jag vill bara förklara… att hon lyssnar till mig. Jag har mycket att säga henne.
 – Hon har ett stort behov av vila. Morgontoaletten tar halva natten, även om hon inte stiger upp under dagen, men lugna dig nu. Hon visar sig snart. Ett glas friskt källvatten ska jag hämta. Du måste vara törstig efter en så lång vandring.
Efter några djupa klunkar lade sig K under ett träd och somnade strax.

Månskenet vilade över den spegelblanka floden och vintergatan tindrade i fjärran. I strandbrynet satt sjöjungfrun och masserade sina armar med en handfull sjögräs, vilket hon med jämna rörelser doppade i vattnet och såg emellanåt bort mot K, som fortfarande satt lutad mot trädets stam. Hans andning hade upphört. Modern satt kvar på klippan och såg med en sträng längtan mot sin dotter. Inget sades mellan dem.


Kommentarer

KOMMENTERA ARTIKELN HÄR

Namn

Kommentar

RSS 2.0