Petronella badar

Nr 3/2017
text LEIF KÄLLBERG
 
 
Även om det hade börjat bli sommar, kunde det vara intressant att vara i badhuset i Örebro. Man kunde ju som den i stort sett enda personen lära sig simma. Petronella kunde nämligen inte det, och bestämde sig för att hyra en simlärare. Han hette Krister, var tjugofem år gammal ungefär jämngammal med Petronella, och tog trehundra kronor i timmen. Petronella hade lätt för sig, men ville lära sig de ganska många olika simsätten, så inlärningen tog lite tid. När hon hade hållt på med övningssimningen i tre veckor fick hon ett diplom av Krister, att hon hade nått en acceptabel nivå. Hon bestämde sig för att fortsätta att simma i egen regi eftersom hon hade ont om pengar, och också ville vara självständig. Då fick hon kontakt med en ung flicka på tretton år, som började prata med henne i simhuset. Flickan hette Sonja och hade inte råd att hyra simlärare, så Petronella bestämde sig för att lära henne. Sonja hade problem med några unga killar som tafsade på henne, och hon ringde polisen. Petronella fick också problem med killarna trots att hon var mycket äldre. De försökte också att känna på henne, och hon daskade till en av dom ordentligt. Då ringde han polisen, eftersom han hade bestämt sig för att Petronella hade överskridit gränsen för vad man fick göra. Petronella blev faktiskt dömd i tingsrätten till dagsböter om femtusen kronor, eftersom den ansåg att så unga killar i tolv trettonårsåldern skulle hon ha förlåtit för tafsandet.

 

Eftersom Petronella var utbildad språklärare med forskarbehörighet i engelska och svenska, hade hon börjat söka arbete med skolarbete. Men hon var också ganska äventyrlig, och funderade på att söka privata kontakter i studieförbundets ABF:s regi. Hon fick nämligen löfte från studieförbundet om att undervisa, om hon samtidigt gjorde PR för ABF. Det var extra spännande att undervisa Sonja och de två killarna vid namn Erik och Sven, som hade misskött sig mot Petronella och Sonja. Kontakten med de potentiella eleverna togs via ABF, och Petronella skojade bort misshälligheterna mellan Erik Sven och henne. Killarna hade mognat, och ställde upp på att tillsammans med Sonja bli elever till Petronella i simning engelska och svenska. Det blev en spännande undervisning och eleverna var nöjda. Det blev billigt för eleverna och Petronella fick hyfsat betalt, och var nöjd. Den lilla studiegruppen och Petronella bestämde sig till slut för att skriva en pjäs om simhallar och kriminella personer, som ville bekanta sig med folk för att pressa dom på pengar.

 

Pjäsen blev en succé och sattes upp på Ringlösa kommuns utanför Örebro folkteater med författarna som medverkande aktörer. Folk kom i stort antal och den fick också hyfsade recensioner så Petronella blev nöjd. Hon fick också pjäsen tryckt på Bonniers förlag och den såldes bra. Hon tjänade trehundratusen kronor på boken, och kunde nu klara sig bättre. När en tid hade gått blev hon utsatt för en hackerattack mot sitt bankkonto, som länsades på hela den insatta summan alltså arvodet för boken. Som hade hon en heltäckande hemförsäkring även mot databrottslighet, och fick igen pengarna från försäkringsbolaget. Men Petronella var inte nöjd, utan ville försöka sig på något mera förutsättningslöst än lärartjänster och författande. Hon tyckte att det var spännande med skogar och vilda djur, så hon bestämde sig för att söka upp en naturvårdsorganisation. Det blev möjligt att bli medlem i Jeppssons viltvårdsorganisation. Den sysslade med att försöka vårda naturen i extravagant stil. Man tog helt enkelt och spårade upp vilda djur, och försökte att hjälpa dom om dom hade problem. Samtidigt tog man också och gödde sällsynta växter för att hjälpa dom att överleva.

 

Jeppssons viltvårdsorganisation beskylldes av jaktsällskapen för att ägna sig åt rena rama flummigheter. Jägarna på orten ansåg att vilda djur helt enkelt ibland skadade sig, eller blev för gamla att överleva. Då tyckte dom att det fanns fog för jägare att ingripa, och helt enkelt skjuta dom . Petronella ansågs helt enkelt missledd för sitt medlemsskap hos Jeppssons viltvårdsorganision, men tycktes också vara för teoretisk för att kunna bedöma praktiska saker. Efter en tid fick också mycket riktigt vilket många ansåg från början, Jeppssons problem med medlemsantalet. De ganska många medlemmarna från början gick ur organisationen, eftersom de tyckte att de misslyckades med att vårda naturen. De tyckte att de hade missletts av en biolog som startade organisationen. Det visade sig att han hade i första hand forskarbehörighet i matematik, och hade endast läst grundkursen i biologi vid högskolan. Han var alldeles för teoretisk för att kunna bedöma naturen, och dess olika arter av växter och djur. Petronella bestämde sig för att stadga sig och söka en helt enkelt konventionell lärartjänst på Helgeandsholmens gymnasium. Hon upplystes då om att trots att hon hade skrivit en pjäs, måste hon för att få tjänsten läsa ytterligare in doktorsexamen i engelska och svenska vid universitetet. Det kändes fodrande och hon blev missnöjd, så hon sökte istället en tjänst vid Samersands grundskola som språklärare. Hon fick arbetet och fick också en bra kontakt med sina elever. Orten satsade på henne, och hon fick i uppdrag av kommunen att skriva en PR-pjäs för orten. Man ville få bättre kontakt med befolkningen. Pjäsen blev lyckad, och Petronella fann också en pojkvän och gifte sig.


Kommentarer

KOMMENTERA ARTIKELN HÄR

Namn

Kommentar

RSS 2.0