Anteckningsblocket

Nr 1/2017
text MATTIAS KARLSSON
 
 
Det finns en äldre kort och gråhårig man som heter Mats. Mats är 70 år fyllda idag och han börjar allt mer se slutet närmar sig. Mats är inte särskilt lång utan däremot ganska kort endast, 120 centimeter lång. I skolan blev han retad på grund av sin längd och sin sexuella läggning, han är bisexuell. Han upptäckte det i ett ganska tidigt förhållande då han var ihop med tjej som heter Tina men samtidigt var han intresserad av en kille som hette Lars. Anledningen till att hon gjorde slut var att de bråkade alltför ofta om allt möjligt som till exempel när Mats la sig i vilka hon umgicks med eller när Tina misstänkte honom för att har ett ytterliggare förhållande med en annan tjej, vilket delvis var sant men det fick aldrig Tina reda på. Tina skrek också ord till honom att han till exempel var en lögnare vilket gjorde Mats väldigt frusterad på henne. Han har aldrig mer pratat eller träffat henne och han tror eller rättare sagt hoppas att hon har fått igen för sina handlingar.  
   Mats tror nämligen på ordet Karma. För några år sedan fick Mats diagnosen bröstcancer, som är ovanligt för män, men är idag helt frisk. Men dock kan han inte utesluta att cancern ska komma tillbaka. Han tänker dock sällan på sitt tidigare liv utan försöker leva i nuett istället han kan ändå inte ändrar på något i det förflyttna. Dock skulle han som många andra vilja ändrar sitt tidigare liv.
 

Det är kväll och klockan närmar sig alltmer midnatt. Mats sitter ner vid sitt skrivbord och skriver på sitt A4 anteckningsblock. Han håller på att skriva en bok. Mats har alltid varit fascinerad att skriva både historier och rent av faktatexter. Han har en väldigt bra fantasi och han har skrivit kanske 100 berättelser på papper. Han använder aldrig dator, faktum är att han inte vet hur man startar en dator. Mats har under några månaders tid påbörjat ett projekt till en bok och har hitills kommit igenom första kapitelt som han har räknat är på 22 sidor. Han har redan slutet antecknat. Han har även ritat några bilder på saker och ting som han har beskrivit i boken så att han lättare ska kunna leva in i sitt skrivande. Han är ganska bra på att rita och teckna, faktum är att han har hängt upp en del teckningar på väggen. Förutom boken håller han på att skriva ett manus till en tänkbar teater som han funderar att jobba på i framtiden.

 

Mats har nästan all tid i världen eftersom han är en pensionerad förskolelärare. Iband möter han några av sina gamla elever på stan mest runt shoppningdistriktet. Stadens namn är Halmcity eftersom det finns mycket halm och även bondgårdar i staden. En del av byggnaderna är faktiskt byggda utan av ett material som kallas halmklossar och tillverkas i Mklossar AB som ligger strax norr om staden. De liknar vanliga klossar men är gjorda utav halm.
 När klockan närmar sig tolv lägger han sig i sin hoppfällbara säng i vardagsrummet. Hans lägenhet är nämligen en etta, men trots det är det en ganska stor etta på närmare 45 kvadratmeter. Det är dessutom en hyreslägenhet och hyran ligger på 7000 kronor per månad pågrund av sitt centrala läge.  
 När Mats har lagt sig ner i sängen lägger han märke till ett konstigt ljus ifrån anteckningsblocket. Blocket lyfte sig sedan upp ifrån skrivbordet precis som det flyger men landar sedan snabbt igen på skrivbordet. Mats tänker: Det måste har varit månen som lyste och vinden som blåste på blocket. Han har nämligen fönstret öppet pågrund av den höga temparaturen inomhus eftersom det är sommar. Dessutom är det fullmåne ikväll så han har hög tro att det här spela honom ett spratt. Mats somnar fort om efter har vridit sig några få gånger i sängen.

 

Dagen därpå vaknar Mats av väckarklockan som han hade ställt på 06:00. Han tågar upp ifrån sängen och fäller ihop den. Går sedan ut i den lilla hallen med blåa tapeter för att hämta dagstidningen, ta upp den ifrån golvet och lägger snabbt märke till rubriken: Konstiga människor liknande djur har upptäcks. Mats flämtar till eftersom att han skrev om just såna djur igår i sitt anteckningsblock. Mats tar tidningen till det ganska stora köket och lägger den på köksbordet. Innan han läser den har han tänkt att steka några ägg och lägga dom på två smörgåsar med smör på. Han kokar också vatten på den minsta spisplattan i en liten kastrul. Han dricker nämligen inte kaffe utan föredrar hellre te. När han är klar med allt detta äter han frukosten och när han har ätit färdigt diska han. När Mats äntligen är klar med det här läser han den rubriken som står överst först där stod: Igår klockan 12:10 på natten stötte några kvinnor i 60 års åldern på några människor i en skog. Enligt ett annonymt vittne så gick kvinnorna fram till de tre människor för att hälsar men de hälsade inte tillbaka utan hoppade på dom och åt upp dem. Vittnet påstår att de hade samma läten som ett djur. Djur människorna flög sedan iväg på några konstiga fåglar som var runt två meter i vingbredd enligt ett flertal vittne som stod en bit ifrån platsen. Polisen vill varna allmänheten att vara försiktiga när de närmar sig en människa enligt vittnets beskrivning var ett djur läte och rödfärgade kinder. Mats rysser. Beskrivningen av djuren är precis som han har själv har skrivit ner. Mats funderar: Vad är det här för anteckningsblock egentligen? Han vet bara en sak om blocket att han köpte det på en japansk marknad av en man med grön luva på sitt huvud. Kan mannen har förtrollat det eller? Det finns ingen magi i denna värld jag lever i. Mats funderar att utforska anteckningsblocket lite närmare. Men så fort han rör vid blocket hände något oväntat. Anteckningsblocket ändra sída till sidan 1, boken slukar honom och han hamnar i berättelsen som han har skrivit. Mats säger ganska högt eller rättare sagt skriker ut orden: Det här måste vara en dröm. Men får ganska omgående svaret tillbaka: Det är ingen dröm utan verklighet. Rösten kommer bakifrån honom. Han vänder sig snabbt om och mycket sant så står det någon där. Flämt säger Mats. Det är den onde katten som står där.
 Mats har beskrivit katten som ond och kan prata och förvandlar sig till en demon. Hej Mats, du känner förmodligen igen mig inte sant? Mats nickar med all försiktighet till svars. Du är den onde Katten Kalleus. Vad vill du mig? Frågar Mats honom. Jag vill att du ska ändrar texten så att jag vinner och inte den goda katten Malle i våran så kallade fight. Mats säger: men jag har inte skrivit slutet än. Nej, men jag kan förutspå att det är jag som förlorar tilll slut fortsätte Kalleus. Världen som Mats har färdats till är ingen värld han känner direkt igen, himlen är inte blå utan i regnbågens färger. Återigen är det precis som han har skrivit i sin berättelse. Mats funderar: hur kan det här vara möjligt jag menar det kan väl inte vara anteckningsblocket jag befinner mig i? Han har en tro att det är sitt huvud som spökar, att han bara inbillar sig saker som inte finns vilket inte vore första gången precis. Det har nämligen inträffat förut att han just inbillar sig saker som inte exsistera i verkligheten för några år sedan blev han diagnoserad med svår autism. Han fick diagnosen väldigt sent kan man säga. Han hamnar sedan återigen vid sitt skrivbord med ganska mycket flämtande och stönande. Han tänker högt: jag bara inbillar mig ett flertal gånger. Han hör något flämta till i anteckningsblocket och en konstig figur sticker upp huvudet ur den och säger: det här är ingen inbillning utan verklighet.

 

Figuren skrattar högt och försvinner igen lika fort som han dök upp. Mats blir nu väldigt upprörd och vill bara slänga blocket. Han har en väldigt hög tro att anteckningsblocket är förtrollat av någon ondskefull magi. Han tar tag i det underliga anteckningsblocket och springer ner i det lilla soprummet och slänger anteckningsblocket som konstigt nog inte fightar emot. Mats hör bara en röst skrika nej väldigt länge och högt. Mats går ledsamt ut ifrån soprummet och tänker på allt arbete han har gjort i anteckningsblocket allt det har nämligen nu gått förlorat. Mats säger högt: Jag vill inte leva länge mitt liv är helt och hållet katastrof. Mats kom dock på andra funderingar och tankar väldigt fort igen och han ändra snabbt sin inställning till att han vill fortsätta leva trots det som har inträffat. Han vill hellre inte framstå som en fegis som fegar ur. När Mats går ut ifrån soprummet och upp igen till sin lägenhet lägger han märke till att anteckningsblocket ligger där igen. Hur kan det har hamnat på plats igen, tänker Mats. Han tycks höra en skrattretande röst ifrån anteckningsblocket. Rösten låter som en man som säger: Du får inte göra dig av med blocket förrän du har ändrat berättelsen. Han märke sedan av att det är Kalleus röst. Mats huvud ångar nu av ilska och han går till ett skafferi i köket och hämta en blå färgad tändare. Han går sedan tillbaka med tändaren till anteckningsblocket.
 Han tänder på det förbaskade blocket. Lyckligtvis tar blocket sig och en röst skriker neeeej ifrån anteckningsblocket. Anteckningsblocket brinner turligt nog upp. Men det gör dock motstånd och elden sliter sig fast i Mats ansikte. Mats skriker hjälp men hinner inte så mycket mer han brinner upp och elden upphör sedan som det vore magi. Grannarna som bor i lägenheten intill känner lukten av rök och de hörde skriket på hjälp. De är ett äldre par som bor där och deras namn är Jan och Simone. De beslutar sig att gå till hans lägenhet och kolla läget ifall det har hänt något. Jan knackar på dörren och ingen öppnar men dörren är olåst de öppnar försiktigt dörren och ser med en fasanfull blick att det bara ligger en hög aska på golvet. De undrar givetvis vad som har hänt och kontaktar omgående polisen. Polisen undersöker det hela och det finns inga bevis eller tecken på vad som har hänt så de konstratera bara att det rör sig om självmord. Men i själva verket var det anteckningsblocket som tog hans liv.


Kommentarer

KOMMENTERA ARTIKELN HÄR

Namn

Kommentar

RSS 2.0