Musikens påverkan

Nr 1/2017
text & foto FREDRIK SAMUELSSON
 

De allra flesta människor gillar att lyssna på musik. Jag tillhör dem som nästan alltid har någon musik spelande hemma när jag är vaken. Jag brukar spela fysiska skivor mer än jag lyssnar på t. ex Spotify.
 Jag lyssnar mest på ”glad” musik såsom dansband, pop, schlager och rock. På 80-talet när jag var ung lyssnade jag mycket på synth men oftast inte numera. Senare på 90 talet diggade jag mycket techno. Jag gillar inte techno längre och jag sålde mina flesta technoskivor.

 

När jag är på jobbet har jag ibland musik i mobilen som jag lyssnar på. Jag gillar oftast taktfast musik men kan även lyssna på ballader och liknande. Om jag vill koppla av och ta det lungt så blir det någon klassisk skiva. 

 Oftast när man äter på en hamburgerkedja brukar de ha snabb och taktfast musik. Orsaken är att gästerna äter snabbare då. På finare restauranger däremot kan det hända att de har lugn musik. Då stannar man längre och äter lugnare. Det blir mer njutning av maten också.

 

Musik kan också ha negativa effekter. Det finns tester som visar att bilförare som lyssnar på hetsig musik ofta kör hetsigt också. Den bästa musiken i bilen ska varken vara för lugn
eller för hetsig utan lagom. Det finns skivor som man kan köpa med bra bilmusik.
 Klassisk musik kan göra folk lugnare och mindre rädda, till exempel för tandläkaren. Det finns läkare som använder klassisk musik för att döva rädslor och även när det gör ont.

 

En del musik är sådan att man kommer ihåg vissa texter och som man ibland sjunger på utan att gilla själva låten. Ett exempel är Michael Jacksons låt Bad. Den är bra men inte superbra men kan lätt hoppa upp i huvudet utan att man ens tänker på låten.
 Det finns en bok där man kan läsa en hel del om musikens påverkan. Boken heter Mozarteffekten och författaren heter Don Campell. Boken kan lånas på bibliotek eller köpas på antikvariat. Jag rekommonderar boken för de nyfikna.


Kommentarer

KOMMENTERA ARTIKELN HÄR

Namn

Kommentar

RSS 2.0