Star wars rogue one

Nr 1/2017
text PERLUKAS ZETTERQVIST
 

Rouge One är den första sidofilmen i Star Wars och första Star Wars filmen som går utan “Skywalker dramat”. Efter att ha sett Star Wars Rouge One så får jag säga att det är som man får förvänta sig, ett nytt hopp att se upp till och ge allt på ett drag för att föra det hoppet till nästa steg, till att förinta imperiet. Historien tar sin gång liten innan Star Wars episod 4. Här får man se dödsstjärnans uppgång till att se dess början på nedgång. Början är som Star Wars episod 7 med en ung tös lämnat åt ödet, med enda skillnaden att Jyn Erso (Felicity Jones), dotter till Galen Erso (Mads Mikkelsen), skapren av dödstjärnan är än vid liv, men får sin far intvingad i tjänst till imperiet, sin mor dödad och blir tvungen att fly.

 

Saker och ting sker väldigt snabbt, men man hänger ändå med. Det har var lite dispyter när trailern kom ut med en kvinnlig huvudroll som i episod 7, men lyckades fånga upp en bra karaktär med bra story och skådespel. Folk förväntade sig att ge dålig kritik eftesom man sätt de andra filermna ep. 1,2,3 och 7 med samma dåliga resultat, men fann inget direkt fel.

 

Det är direkt inget gammalt taget från de äldre filmerna (ep. 4-6), utan ett hel nytt upplägg med karaktärer och maskiner. Det kan tänkas att många förvätar sig än, samma inspelning som på 70-talet. Man ser väl hellre in sig på modenare tider med Computer-generated imagery (CGI) än äldre filmsätt.

 

Som slutsats ger jag den 5/5. Inget fel, ren perfektion!


Kommentarer

KOMMENTERA ARTIKELN HÄR

Namn

Kommentar

RSS 2.0