Nr 4/2017
text MATTIAS KARLSSON

Den 17 Juni år 1790 inträffade en stadsbrand på Trossö. Ingen visste att en sådan händelse skulle inträffa igen. Men den 18 Augusti år 2020 hände det.

Det var torrt och varmt ute i Karlskrona cirka 30 grader i solen och snustorrt, vilket man främst kunde lägga märke till i Hoglands park. Det hade nämligen inte regnat på cirka två månader och bevattningsförbjud rådde i hela Karlskrona kommun. Brandkåren fick in ett larm om en storbrand i det centrala köpcentret Kronan. Branden hade börjat som en liten brand men på bara 15 minuter hade den spridit sig snabbt över köpcentret. Brandmännen begav sig snabbt till platsen.  
 När de väl var på plats var det övertänt. De försökte med full beredskap att släcka elden men de lyckades inte. Branden förvärrades ännu mer när den spred sig ner till parkeringshuset, eftersom där nere fanns det bilar och när bilarna började brinna exploderade de.

Brandhelikoptern kraschade på vägen till Karlskrona eftersom något blev fel i motorn och den bara stannade, de två brandmännen som satt i helikoptern omkom och därmed tappade Peter kontakten med helikoptern. Peter var en lång och svarthårig brandman i 35 års åldern. Ända sedan Peter var barn hade han velat jobba med det yrket.
 När det har gått cirka åtta timmar stod halva Trossö i brand. Brandmännen fick tillslut kontroll över den stora branden och lyckades släcka den efter cirka 2 veckor. Polishuset, var en av de byggnader som klarade sig.

När branden var släkt fick polisen uppdrag att reda ut hur branden började. De undersökte platsen där kronan stod, men det hittade inte orsaken till branden. En polisman vid namn Erik Eriksson , blond och 30 år gammal, misstänkte att branden var anlagd dock saknade han bevis. Poliserna gjorde allt de kunde för att utreda hur branden startade men de hittade aldrig några eller något bevis på hur den startade, trots att det har gått cirka 30 år efter branden startade. En del teori hävdar att branden startade utav torkan som rådde i staden och en annan teori handlar om att den startades av en cigarett i en papperskorg. Författaren Martin Karlsson skrev sedan om händelsen i en historiebok anpassad för högstadiet.

Nr 4/2017
text MATTIAS KARLSSON

Hjälp, katten vill döda mig, skriker en ung brunhårig flicka. Hennes namn är Johanna och hon bor i ett vitfärgat litet hus en liten bit ifrån byn Ghost Village. Katten har rivit henne några gånger vilket syns tydligt eftersom det är stora blodiga rivsår längs hennes ben och dessutom bär hon vita skjorts. Hon springer och springer längs en ödemark med katten bakom sig. Skriker hjälp ett flertal gånger. Det är ingen vanlig katt eftersom den konstigt nog har blå päls och röda ögon och dessutom är den lika stor som en tiger. Hjälp, skriker Johanna återigen ett flertal gånger men det verka inte finnas en enda människa i närheten eftersom det är bara ödemark där hon befinner sig och hon vet att runt själva byn Ghost Village bor det inte så många människor, kanske ett tiotal. Efter ytterligare några enstaka kanske fem minuter har katten helt enkelt försvunnit. Bara försvunnit helt spårlöst. Johanna pustar ut och är glad att hon bara lever. Johanna traskar sedan hemåt.

Johanna går upp till sitt lilla rosafärgade rum och stänger den vita dörren ganska hårt. Väl därinne sätter hon sig i sin säng och gråter, säger sedan tyst för sig själv. Jag är så trött på att alla tro att jag ljuger, det är ju sant. Ända sedan hon var liten har folk trott att hon har ljugit om allt möjligt men det mesta har varit sant. Hon hör en röst som svarar henne. Det är ett vitt spöke som kommer fram. Hon känner genast igen spöket det är hennes döda mormor som dog för ungefär två år sedan, av en mystisk sjukdom som gjorde att hon frätes sönder. Hennes mormor hette Mirakel och var en trevlig dam som ville alla väl. Hon brydde sig nämligen mer om andra än sig själv. Hon säger: Gråt inte kära barn det löser ingenting, jag tror på dig. Hon sätter sig bredvid Johanna och trots att hon är ett spöke kan Johanna känna av hennes närvaro när Mirakel försöker trösta henne. Johanna känner sig någorlunda gladare och Mirakel säger god natt och försvinner därifrån. Innan Johanna gå till sängs knackar det till på dörren och där står Axel och säger: Johanna ska du har kvällsmat innan du går och lägger dig? Johanna säger: Jo tack, jag är just nu döhungrig. Axel säger snällt till Johanna: Förlåt för att jag gjorde narr av dig innan, idag jag lova att försöka skärpa mig. Johanna säger: Jag godtar din ursäkt min käre pappa. Innerst inne önska Johanna att de också hade sett katten eftersom hon vill bevisa på något sätt att hon talar sanning.

Nästa dag började absolut inte som förväntat när Johanna kom ner till frukostbordet som har en vit färg. Angelika berättade för henne att de hade kontaktat en psykolog vars namn är Sven Ingvar Sedrisa pågrund av oro om självskadebeteende. Johanna skriker: Men det var ju katten som gjorde det, inte jag. Struntprat säger Angelika och Axel håller med henne men han känner sig någonlunda tvungen, egentligen tror han att Johanna talar sanning. Men han vet också att Angelika kan bli väldigt, inte lite utan ganska mycket, frustrerad och aggressiv. Johanna blir arg och grå med stora steg in i sitt rum och stänger återigen dörren och sätter på ganska hög hip hop musik som hennes föräldrar inte är särskilt förtjusta i. Hon har surround ljud i sitt rum vilket gör att när hon har hög volym på stereon hörs det i stort sett över hela huset. Axel och Angelika sitter kvar i köksbordet och tillslut säger Angelika: Jag gå upp och prata med henne. När Johanna roar sig med musiken se hon återigen katten nu sittande på ett träd i närheten av huset. Katten bara stirrar henne i ögonen. Angelika kommer gående och öppnar hennes dörr utan att ens knacka. Angelika säger: Johanna jag skulle vilja, men hon tystnade sedan när hon såg katten. Angelika säger: Du talar ju sanning förlåt för att jag inte trodde dig. Johanna säger: Det är lungt. Angelika provar att gå fram och öppna fönstret och säger: Försvinn i hopp om att katten ska försvinna men katten bryr sig inte.
 Istället för att försvinna hoppar katten in genom fönsterrutan och Johanna springer ut ifrån rummet. Angelika stanna kvar hon vägrar att springa eftersom det bara är en katt. Johanna se att Angelika stanna kvar och skriker: Spring för livet katten kommer att döda dig. Angelika lyssna dock inte. Katten biter Angelika i armen och Angelika skriker: Din fördömda kattjävel vad ta du dig till? Det blödde häftigt eftersom katten bet henne i ett blodkärl. Johanna ser vad som har hänt och skriker på Axel. Axel som sitter och titta på TV rusar sig upp ur den röda soffran och springer. Det första han säger när han kommer till Johannas rum är: Skit också katten existerar. Efter det ser Axel vad som har hänt med Angelika han skriker vi måste genast åka till sjukhuset innan du förblöder. Han springer ut med Angelika och Johanna följer med eftersom hon inte vill vara kvar i huset när katten är där.

De springer ut ur huset och till bilen. De måste köra till närmaste sjukhuset som ligger i Godili city cirka 3 mil åt norr. Godili city är en liten stad, men trots storleken ligger Misada Countrys största sjukhus i staden och där kan de erbjuda alla möjliga sorters behandlingar. Anledningen till just sjukhusets placering är att det inträffat många fall i just detta området, främst i The Blue Forest som ligger bara en bit ifrån Ghost Village. Johanna, Axel och Angelika sätter sig i den gula bilen och kör med full fart till sjukhuset. Innan de kör tittar Johanna i backspeglen men någon katt syns inte till. Märkligt, hur kan en katt bara försvinna?, tänker Johanna. Väl framme vid sjukhuset springer det in till akutmottagningen och de får genast hjälp. Angelika hade dock tappat en hel del blod och läkarna som heter Jason och Jill fick göra en såkallad blodtransfusion. Efter det fick läkarna laga blodkärlet och sy ihop såret med en lokalbedövning. Jason frågade Angelika: Hur fick du det här såret? Angelika sa: Det var en katt som bet mig. Jason tittade på henne fundersamt och bad henne om en beskrivning om hur katten såg ut. Angelika berättade att katten hade en blå päls, röda ögon och att den var lika stor som en tiger. Jason säger: Anledningen till att jag ställde just den här följdfrågan var för att vi har haft ett tidigare sådant fall då det var en äldre man som hade blivit biten av just en sådan här katt och han bodde inte långt ifrån Ghost Village. Jason sa: Jag skulle vilja anmäla just den här händelsen till polisstationen som ligger här i staden. Angelika nickade ett ja till svars.
 I den polsistation jobbar enbart killar. Det jobbar totalt åtta poliser i stationen. En svarthårig man vid namn Olle svarade i telefon. Hej, du har kommit till Godili citys polisstation och mitt namn är Olle. Hej svarar Jason tillbaka med sin mörka röst och uppger händelsen. Olle säger: Det här måste undersökas närmare. Jag ska genast skicka ut två poliser till platsen Ghost Village, det finns ganska starka och självklara tecken på att katten troligtvis kan befinna sig där. Olle som är själva polischefen går ifrån sitt vitfärgade lilla kontor till ett villorum där poliserna sitter när de inte ha något att göra.

Just nu sitter endast Arne och Dan där. Olle säger på skämt: Kom igen era lata as, ni har fått ett uppdrag. Arne och Dan tittar snabbt på varandra och reser sig snabbt upp. Olle berättar för dom att de ska åka till Ghost Village, undersökar och eventuellt hitta katten och skjuta den. Under tiden beger sig Johanna, Axel och Angelika hemåt. Angelika säger: Hoppas att de hittar katten jag tror nämligen att katten har något ont i sig. Axel säger: Jag tror bara att det är en ovanlig katt. Johanna tror dock inte att katten befinner sig i Ghost Village utan den befinner sig nog i The Blue Forest. Arne och Dan stiger in i den blåvita polisbilen och åker till Ghost Village. Både Arne och Dan hatar just den byn eftersom det råder mystiska ting i byn plus att en av deras kollegor försvann en gång och han har ännu inte hittats trots att det har gått så lång tid som 10 år. Väl framme börja de kolla i den lilla kyrkogården i Ghost Village men där hittade de inget. De ser en man gående längs kyrkogården. Det är den gamla vaktmästaren Lars som bruka sköta om kyrkogården på bästa möjliga sätt. Arne frågar honom om han har sett katten. Vaktmästaren stirrar på honom och säger: Jag har inte sett någon katt. De fortsätter att leta i byn men de hitta inga tecken på någon katt. Arne börja snabbt misstänka att de leta på fel ställe annars skulle de väl hitta katten. Dan hör ett pistolskott ifrån en gata. Han säger det till Arne och eftersom gatan ligger ganska nära är det bara att springa dit. När de väl befinner sig där se de ingen person, spöke eller något djur. Arne säger med ett skrattande leende: Dan du måste sluta att lura mig. De bruka jävlas med varandra ibland eftersom de är goda vänner så tycker bägge två för det mesta att det bara är roligt. Dan säger: Haha där lurade jag dig allt. Haha jätteroligt instämmer Arne.

Klockan är 23:00 på kvällen och de är läggdags eftersom de ska upp klockan 6 i morgon. Axel och Angelika sov gått den kvällen. Men dock inte Johanna hon kollade nämligen ut i fönsterrutan ett flertal gånger för att försäkra sig att katten inte är där igen. Nästa dag som är en måndag börja precis som det brukar eller nästan kan man säga eftersom Johanna fick ett utbrott pågrund av för mycket prat i köket när de skulle äta. Hon bruka blir lättirriterad när hon har sovit dåligt. Klockan är 07:00 på morgonen. Axel och Angelika läser dagens tidning där det bland annat står om vad Johanna råkade ut för igår. Axel säger: Helt jävla otroligt att de inte har hittat katten än, är det en spökkatt eller vad försegår egentligen? Axel klär på sig sina kläder han ska ta sig till jobbet. Axel jobbar som en tekniker men när han gå fram till ytterdörren och låser upp den blir han chockad när han ser katten står på andra sidan dörren, han skriker försvinn för tusan till katten men den bara står kvar där som den jävlas med honom. Axel smäller sedan igen dörren eftersom han är rädd att katten ska göra honom något. Han säger till sin familj: Ingen öppna utedörren, katten står nämligen där och väntar.

Trots att dörren är stängd står katten i hallen nu och Angelika skriker: Hjälp, medans Johanna tänker: Hur kan katten ha tagit sig igenom dörren och hon springer till telefonen och ringer snabbt polisen. Alla tre gör en fasanfull upptäck, katten pratar med dom och säger: Jag har kommit hit i syfte att döda er, ifrån min ledare som dog för några år sedan. Katten som verkar vara en kvinna nämner dock inte ledarens namn. Ledarens själ finns dock kvar och jag delar min själ med ledarens. Axel säger: Jag tror minsann att djävulen var din ledare. Katten skrattar och säger: Visst det var han och han var stark och märktig tills några poliser dödade honom. Men jag var hans husdjur och han överförde sin själ till mig när han dog. Alla tre skakar eftersom att de ha hört talas om djävulen och vad han gjorde på Palleous Hotel. Katten river först till Angelika och sedan biter katten henne. Både Johanna och Axel försöker att hindra katten men de har inget vapen hemma förutom en kökskniv. Axel hugger katten med kökskniven och katten blir bara lätt skadad och säger: Det där gjorde inte ont, trots att Axel hade tagit i allt han orkade. Under tiden åker poliserna Arne och Dan till platsen och säger: Äntligen har vi fått en skymt om vad katten befinner sig just nu.
 Katten lyckas tillslut att döda hela familjen vilket poliserna upptäcker när de väl är på plats. Arne skjuter katten ett tiotal gånger och katten skricker: Åh neeeej och dör av alla skotten. De lägger märke till att en liten dimma sveper förbi dem och Dan säger: Det där var nog en själ som flög iväg till nästa ställe. Ett spöke kommer fram och poliserna blir först rädda vilket de inte behövde vara eftersom det var Mirakel som stod i rummet. Mirakel tackar poliserna för insatsen trots att Angelika, Johanna och Axel olykligtvis förblödde till döds av alla bett och rivsår ifrån katten. Mirakel säger: Ni har ju trots att de dog hedrat deras död genom att skjuta ihjäl katten. Ni är guld värda. Mirakel säger: Jag har tänkt att hedra deras minne och flytta in i huset och välsigna det så att inga ondheter kommer in här igen. Låter som en bra idé säger Arne men dock tror vi att själen katten har lyckades fly men vi ska göra allt för att stoppa själen, än är det inte över. Under tiden som Arne, Dan och Mirakel prata så flyger själen vidare till The Blue Forest.
 Kattens själ överlevde inte men dock överlevde djävulens själ och bara väntar på att tränga sig in i nästa djur. Hur man ska förinta den är den stora frågan. Om den ens går att förinta.

Nr 4/2017
text JOSEPH KÖNIG

Historia: Karlskrona HK bildades 2001 efter att den förra klubben Karlskrona IK (KIK) gått i konkurs samma år. Karls-krona HK har under den korta livstiden skapat sina sportsliga framgångar genom att värva duktiga hockeyspelare från omkringliggande hockeyklubbar. Den första säsongen blev av 2001/2002 samma år som klubben bildades. Klubben slutade på en femte plats i division 3 södra. Det krävdes ytterligare fyra säsonger till i division 3 innan KHK kvalificerade sig för spel i division 2. Efter en fenomenal första säsong i division 2 vann KHK sin serie med bara en enda förlorad grundseriematch, detta säsongen 2006/2007.

Säsongen 2007/2008 lyckades klubben ta sig till division 1 efter enbart två säsongers spel i division 2. Detta utan att förlora en enda match i playoff eller i kvalserien. Säsongen 2008/2009 lyckades med gå “bakvägen” till playoff 2 efter att man slagit ut Mjölby med 2-0 i matcher, sedan mötte man Skåre BK, farmarlag till Färjestad BK, som slog ut Karlskrona HK i två raka matcher. Säsongen 2010/2011 lyckades Karlskrona först ta sig till Allettan för första gången i klubbens historia och sedan gå igenom alla playoffstegen och vidare till Kvalserien till Allsvenskan där man var 1 poäng från att ta steget upp i Allsvenskan. Det var även nära att laget fick spela i Allsvenskan då Borås HC visade ett negativt resultat på över 1 miljon för säsongen 10/11, men Borås fick efter en tid besked att de fått elitlicensen godkänd av allsvenska nämnden och fick spela kvar i allsvenskan säsongen 11/12Säsongen 11/12 lyckades Karlskrona att ta sig upp till hockeyallsvenskan, genom att bland annat slå ut Vita Hästen i playoff och vinna kvalserien till Hockeyallsvenskan på ett mycket övertygande sätt före de då allsvenska lagen Sundsvall och Borås Säsongen 14/15 avslutades med att Karlskrona HK tagit sig in i SHL med enbart 14 år efter klubben hade bildats, vilket är ett otroligt bra resultat som många andra klubbar inte ens har varit i närheten av.

Den 16 september 2015 släpptes pucken för första SHL-matchen i klubbens historia. Färjestad BK stod för motståndet i den historiskt sätt första SHL-matchen i Blekinge någonsin, Färjestad vann även matchen med 1-3. Efter en tuff debutsäsong i högsta ligan höll sig klubben kvar via kval mot AIK i bäst av sju matcher och spelar även i SHL 2016/2017 och 2017/2018.

Nr 4/2017
text & bild SANNA HÖIJER

Då var de dags. Skola. Konst. Bräkne-Hoby. Att jag som Göteborgare skulle hamna här i lilla Blekinge och plugga konst på folkhögskola var inte med i min plan för 2 år sedan när jag flyttade hit. Då trodde jag att jag just nu skulle plugga sista året på sjuksköterskelinjen och ha siktet på att fortsätta till anestesi sjuksköterska, som till vardags kallas narkos. Efter många om och men och egen personlig utveckling så är jag här, en månad in på folkhögskola för att plugga det jag alltid haft som intresse.

Under denna första månad har vi gått igenom mycket grunder, och vi började från början med svart och vitt. Hur former och motiv förhåller sig till varandra och deras funktioner. Hur ljus och skugga jobbar ihop för att skapa ett motiv. Positiva och negativa former och vad det betyder. En positiv form är själva objektet, och den negativa formen är alla mellanrum som finns,därför kan de även kallas mellanrumsformer. Så har man en kopp med ett öra, så är själva koppen den positiva formen, och rundningen i örat mot koppkanten där man stoppar in fingrarna är den negativa formen. Det är sånt man kanske kan tycka är logiskt om man målar en kopp, men det finns ett namn på det och börjar man tänka på det finns det negativa former överallt. Det räcker med att man kollar upp i ett träd, vilka former finns det mellan grenarna, mellan löven. Kanske hittar man olika figurer som bildas i mellanrummen av löven om man kollar länge nog. Eller om man tittar ut på husen på gatan mitt emot. Finns det höjdskillnader på husen, mellanrum mellan dom, fönster och dörrar.
 Så när vi skulle jobba med detta i skolan, handlade det mycket om hur mycket eller lite kan man ta bort för att man fortfarande ska kunna se vad det föreställer. Detta var den första uppgiften och fick vi bara använda svart och vitt papper för att gestalta dessa former, så i mitt arbete målade jag av konturerna på en vaxfigur en före detta elev hade gjort. Jag tyckte att den hade en bra pose, då det bildades negativa former när den höll armarna på de sättet. Men för att krångla till det för mig själv (varför ska de vara lätt när man kan göra det svårt, ett motto jag tycks ha levt efter) så bestämde jag mig för att ta bort delar av figuren på ett sätt att man fortfarande ser vad det föreställer. Då hjärnan fyller i de bitar som fattas så att man ändå ser vad det är föreställer. Det var just detta uppgiften handlade om, hur mycket man kan ta bort eller lägga till för att man fortfarande ska kunna se va det föreställer. Med enkla former utan skuggor eller ljus som kan hjälpa till att berätta vad det är vi ser. När jag va klar med den hoppade jag på en annan idé jag hade och det var mer för att jag tyckte det va roligt, så det föreställer en karaktär som heter Tracer från spelet Overwatch.

 Att jobba med kol var bekant för de är mest likt det jag gjort innan, då jag använt mig av blyerts. Vi hade en liten genomgång innan vi började jobba, och det gav mig inspiration så jag ville jag få ner alla tankar jag hade på ett och samma papper, perspektiv, skuggor, ljus, detaljer. Vilket gjorde att min första målning blev lite kladdig och halvdan, det ända som de blev någorlunda ok av var perspektivet i bilden. Men på den andra bilden satte jag mig ner vid en buske jag tyckte var intressant och skalade av allt jag tyckte var oviktigt och jobbade bara med ljuset och skuggorna på grenarna, och resultatet blev över förväntan.

 Så för att göra det lite roligare för mig själv valde jag en citron och en böna som jag sen nålade fast på så de skulle se ut som en mustasch. Sen var det bara att sätta igång med att få till rätt färger och nyanser. Och det var här oljefärgen passade bra, då den inte torkar så man slipper blanda om färgen hela tiden och även att man kan blanda färgerna och de ser klara och fina ut då akryl kan göra att de ser lite gråa och dassiga ut. Ett x-antal timmar senare satt jag faktiskt med en mustasch-citron framför mig och kände mig ganska nöjd!

Så på bara en månad har vi hunnit med mycket i skolan, allt från att sitta och klippa och klistra till att dutta färg på en duk oändligt många gånger för att få till exakt rätt färg man ville ha. Nu känner jag att jag valt rätt och har fått göra mycket nytt som jag inte hade testat på om jag suttit själv och målat. Och jag hade definitivt inte fått göra allt detta på sjuksköterskelinjen.

Nr 4/2017
text & foto FREDRIK SAMUELSSON

Mellan den 1:e och fram till 6:e augusti var det skärgårdsfest i Karlskrona. Många bra artister spelade på Stortorget och nere vid Hoglands park på eventet Live green.

Nytt för mig i år var att jag hjälpte till att skapa Live green festivalen. Som tack fick man ett festivalpass. Det var många som hjälpte till och alla var snälla och trevliga.
 Det hela började den 1 augusti. Den dagen var det Aspö dagen men jag hjälpte till vid live green så jag var aldrig på Aspö. Bland annat byggde vi tält och fixade en typ av sittplats där folk kunde sitta en bit från scenen och ändå se bra. Vi
använde lastpallar som underlag. På det översta sätet hade vi 6x2 pallar. Det mellersta använde vi 4x2 och nedersta 2x2.
 Det gjordes två stycken sådana sittplatser. Den ena var på vänster sida och den andra på höger sida om scenen. Vi hjälptes åt att bära in en riktigt tung bardisk till cafétältet. Den bardisken hade stått på dansstället piraten innan.
 Inne i cafétältet fixade vi två stora bord som skulle användas vid försäljning av juice och annat gott.
 De som arrangerade det hela bjöd på mat och dricka när vi jobbade. Jag hjälpte till mellan klockan 10 och fram till klockan 16. Då var vi klara för dagen och jag cyklade hem.

Nästa dag, 2 augusti. Arbetet med Live green fortsatte. Jag kom dit klockan 10 och de andra som hjälpte till kom också vid den tiden.
 Vi jobbade med att klä sittplatserna med skumgummi med överdrag av vattenavisande tyg. Det hade blivit för hårt att sitta annars. Jag hjälpte också till med att klä tygremsor på en metallring. Dessa sattes senare upp och gav färg till festivalen.
 Vi skapade sittplatser med hjälp av gamla bildäck. De kläddes först med skumgummi ovanpå för att göra de lite mjukare att sitta på och sedan kläddes de med coolt tyg för att göra de fina. Däcken placerades i cafétältet.
 Det byggdes en mindre scen inne i cafétältet också. Lite mindre popband skulle spela där inne vid några tillfällen. Vi använde lastpallar som underlag och lade på trasmattor för att det skulle se fint ut.
 Det var väldigt varmt denna dagen och några gånger var man tvungen att gå in i skuggan för att svalka sig. Det gick åt en hel del vatten under dagen också.
 Det mesta av arbetet var klart vid 16 tiden. Det som jag jobbade med då hade dock blivit försenat något men jag stannade kvar tills allt var klart. Klockan var runt 17 då och jag cyklade hem.

Nästa dag, 3 augusti. Festivalen startade på allvar denna dagen med invigning på stortorget. Tyvärr var vädret inte på sitt bästa humör utan vid middagstid började det regna och det blev värre framåt kvällen.
 Jag hjälpte till lite vid Live green på förmiddagen. Det skulle vara barn som skulle springa i en tävling. Jag tömde bland annat sopor. Det blev många säckar med tomma McDonalds mål.
 Jag gick inte på invigningen eftersom regnet tilltog och då försvinner en del av feststämningen. Det åskade till och med senare på kvällen.

4 augusti. Live Green började den dagen. Jag hjälpte till med soporna även denna dagen. Jag hämtade också festivalpasset så jag kunde gå på konserterna på Stortorget.
 Jag hjälpte till att packa upp saker i fri tältet och hade några vinylskivor som jag skänkte där. De var borta senare på kvällen så någon måste ha gillat dem. Ibland kläderna fanns en cool kortbyxa som jag valde att ta hem. De såg nästan ny ut och passade mig perfekt.

 Efter Jerrys konsert åt jag en god våffla med banan och honung på. Den var extremt god och jag orkade nästan inte äta upp hela våfflan.
 Klockan 22 äntrade Arash scenen och jag gick bort dit. Det blev en hel del dans och jag och andra hoppade upp och ner till musiken. Om jag hade filmat hade det nog blivit rätt skakig bild.
 Jag hade aldrig hört Arash tidigare men när jag kom hem kollade jag upp honom på Spotify. Det var många bra låtar som spelades på konserten. Efter Arash var klar gick jag ner till Live green igen och lyssnade på Vapenbröder. De kommer från Karlskrona och det var kul att se dem igen (de spelar mest i Stockholm nuförtiden). Det var en del trängsel under konserten och många verkade berusade men det var så bra stämning så det gjorde inget. När konserten var slut hjälpte jag till att städa gräsmattan. Det låg många burkar och flaskor där som jag och några andra slängde i soporna. Sedan cyklade jag hemåt.

Nästa dag var lördagen den 5 augusti. Jag var i stan vid 15 tiden. Jag lyssnade på en del band på Live green och gick lite på stan också. Även denna dag hjälpte jag till med soporna nere vid Live green. Jag såg några personer som försökte sno sopsäckar med pantburkar, som tillhörde Live green. Jag sade till en vakt om det hela och han stoppade personerna.
 Vid 18 tiden var jag uppe vid stortorget och såg gruppen Fo&O. De var med i årets melodifestival. Det var många tonårstjejer som gillade Fo&O. De spelade en del bra och en del mindre bra låtar. En okej konsert men inte superbra.
 Jag gick ner till Live green och lyssnade på Mariette. Hon var också med i årets melodifestival. Jag diggade hennes musik mycket och smådansade också lite.

 Jag gick ner till Live green igen. Jag åt återigen den goda kladdkakan med kolasåsen och havssaltet. Duon Rebecca & Fiona började spela något försenat. Mycket bra musik och packat med folk på gräsmattan. Tyvärr var det ett gäng som började bråka under konserten och polisen fick ta bort dem och använda handklovar för att inte själva bli slagna. Dessutom ofredades flera tjejer under konserten. Inte ok enligt mig.
 Efter konserten gick jag upp till stortorget där jag lyssnade på gruppen The Sounds. En mycket bra konsert och de spelade sina hitlåtar och de flesta av publiken dansade eller hoppade i takt. Lite för hög bas vid något tillfälle men annars helt perfekt konsert.

Efter The Sounds konsert gick jag ner till Live green igen. Där spelade två dj´s som heter Dunderpatrullen/coola kidz. Innan de började spela plockade jag skräp från gräsmattan så ingen skulle skada sig på glasflaskor och annat som var på gräset just då.
 Dunderpatrullen/Coola Kidz spelade elektronisk musik men jag tyckte inte det var så bra musik. Jag gick upp till stortorget i stället och lyssnade på gruppen Stiftelsen.
 De var riktigt bra och det blev allsång vid något tillfälle. Mycket trångt också men det var inga som knuffades eller sådant så det var ok. Efter konserten cyklade jag hemåt.

På söndagen den 6 augusti var det sista dagen det var skärgårdsfest. Det var inget i stan men i Kristianopel hade de marknad. Jag var aldrig där eftersom jag hälsade på mina föräldrar den dagen.

Som avslutning kan jag säga att jag gillade även årets skärgårdsfest och går gärna nästa år också. Det var spännande att hjälpa till med Live green och jag kan absolut tänka mig att hjälpa till fler gånger.

Nr 4/2017
text LEIF KÄLLBERG

Följaktligen blev han medlem i boxningsklubben Gibraltar och fick övermäktig konkurrens och förlorade sina träningsmatcher. Man ordnade matcher, trots att det inte var med publik och i offentlighetens ljus. Henrik tyckte att han var lat, och inte tränade tillräckligt mycket och hårt nog. Han blev då fäst vid Henrik som han tyckte om. Efter ett halvår hårdare träning, med skivstång och starkare löpträning började Isak bli bättre. Han vann den femtonde träningsmatchen han gick, och blev nöjd. Henrik bjöd efter den matchen hem Isak för ett party, där han visade sig vara gay och tafsade på Isak. Även om Isak var fäst vid honom kunde han inte ställa upp på något gayförhållande. Eftersom Henrik var huvudtränare i Gibraltar var partyt med Isak en känslig sak, som Isak funderade på att skvallra om för den högsta ledningen i klubben. Han tyckte dock att Henrik egentligen hade skojat, och bestämde sig för att fortsätta träningen med honom.

Det blev så småningom dags att orda riktiga offentliga boxningsmatcher för Isak, och han fick svår konkurrens. Han mötte först den åttonde rankade boxaren på Sverigelistan, och hade så bra kondition att han vann på poäng. Men sedan blev det svårt, och han höll på att bli knockad av den svenske mästaren. Då bestämde han sig för att börja banta genom att träna ännu hårdare, och gå ned en viktklass från tungvikt till lätt tungvikt. Det blev trevligt nog för honom så att han fick lättare att konkurrera i den viktklassen, och vann till och med över den tredjerankade boxaren på Sverigelistan på poäng. Eftersom Henrik inte hade fått ordentligt motstånd för sitt gayparty, fortsatte han att ordna liknande fester som med Isak med klubbens övriga medlemmar. Det blev stor skandal, i och med att han blev anmäld för klubbledningen att han försökte få in folk i homosexualitet. I Gibraltar var man nämligen konservativ, och tyckte att Henrik var urspårad. Han fick alltså sparken som tränare i klubben, och medlemmarna fick sköta träningen på egen hand tills man kunde hitta en ersättare.

Tiden gick och Isak hade hunnit fylla tjugotvå år, och få andra intressen än boxningen. De övriga medlemmarna i klubben var faktiskt ledsna om han skulle sluta med boxningen, eftersom han ju hade tagit sig och blivit konkurrenskraftigare. De gick ut på ett raggningsförsök till alla möjliga idrottsklubbar, för att hitta en ersättare för Henrik. Boxarna erbjöd en rejäl lön, eftersom de bestämde sig för att utöka verksamheten i klubben till professionell tennis också, där man skulle engagera proffs från professionella klubbar och ordna intäkter. Ledningen för klubben tyckte dock att klubbens medlemmar var högtflygande, och att deras planer var helt orealistiska. Det visade sig att boxningsmedlemmarna hade en försäljare som medlem, som hade övertalat de övriga boxarna om att ordna proffstennis. Han och de övriga medlemmarna hade fått rejält motstånd från klubbledningen, och försäljaren tog efter kritiken på sig det fulla ansvaret för som han sade ansvarslösheten, och avslutade sitt medlemskap i Gibraltar.

Isak stod på sig, och bestämde sig för att i varje fall på något års sikt avsluta medlemsskapet i Gibraltar, och försöka att hitta något bättre altarnativ än boxning. Det var svårt, men han tänkte kämpa och försöka öka sin motivation för livet. Han tyckte att han hade gått med i boxningsklubben eftersom han hade varit värsting, och ville ordna en rejäl förklaring för samhället. Men vart skulle han vända sig, för att förklara sig. Att vända sig till polisen var ju omöjligt att tro på. Den sysslade ju bara med att rejektera olagligheter hos folk. Då vände han sig till de religiösa samfunden, för att försöka hitta förlåtelse för sina olagligheter. Men det var svårt att hitta någon riktigt intresserad av honom tyckte han. I det läget bestämde han sig för att bli ordentligt uppriktig, och erkänna alla sina synder han begått. Den svenska kyrkan tog då honom på allvar, och försökte få honom att förstå att det var möjligt att få förlåtelse, så han behövde inte livet igenom sörja för sina tilltag som ung.

Nr 4/2017
text JOSEPH KÖNIG

Liverpool FC hade sina mest framgångsrika tid under 1970- och 1980-talet, och vann år 1984 den så kallade trippeln: Engelska ligan, Europacupen för mästarlag (nuvarande Uefa Champions League) och Ligacupen
 2015 rankades klubben av ansedda tidskriften som som världens åttonde rikaste fotbollsklubb, detta till ett värde av 982 miljoner dollar

Den mest kända sektionen på Anfield är The Kop där hemma fansen står. Ståplatsläktare förbjöds i England efter olyckan i Hillsborough 1989 och den sista matchen med ståplatser på The Kop spelades den 30 april 1994. Innan man tog bort ståplatserna på The Kop kunde sektionen ta över 30.000 åskådare. Namnet kommer från Spion Kop i Natalaprovinsen i Nordafrika, där ett slag utkämpades under Andra boerkriget och då var det många soldater som kom från Liverpool.

Min resa till Liverpool var helt magiskt. Flyget dit och hem var jobbigt men hotellet och känslan var helt underbart. När man sitter på VIP-platsen och ser The Kop sjunga You never Walk alone då får man gåshud. Alltså stämningen är magiskt och för mig så kändes det som jag var hemma. Jag visste vad busstationen låg, hur man kom till hotellet. Och detta var min försa resa till Liverpool.
 Jag besökte även Beatels museum och det var en väldigt trevligt. Liverpool är en stad man måste besöka.

Nr 4/2017
textbearbetning JB

Keith Monn anses vara en av popmusikens bästa trumslagare. Han var en brittisk trummis och sångare och mest känd som den explosive trummisen i det famösa rockbandet The Who.

I sin barndom hade Keith svårt att sitta still och i skolan fick han problem och blev mobbad och misshandlad. Men genom att spela clown och hitta på en massa förbjudna upptåg blev han populär bland buspojkarna som sysslande med stölder och skadegörelse. Det kunde ha slutat med ett liv i gängkriminalitet men Keith botade istället sin ångest genom att lära sig spela trummor. Den musikaliska förebilden var jazz och swingbatteristen Gene Krupa.

Keith Moon anses som en av rockens mest exceptionella och nyskapande trummisar. Han var mycket av en showman och gick helt besatt in i sin roll genom att kasta upp trumpinnarna i luften och snurra dem snabbt i händerna. Vid en konsert i Eskilstuna på 60-talet förbrukade han minst ett trettiotal sönderslagna trumpinnar som hamnade i en hög nedanför scenen. En vaktmästare slängde alla i soporna vilket var ett misstag. Trots att de var spräckta är de idag värda minst 1000 kr styck.

Ett av The Who´s främsta kännetecken de första åren var att avsluta konserterna med att Pete Townshend slog sönder gitarren medan Keith sparkade trummor och cymbaler över hela scenen till den chockade publikens jubel. Även privat levde Moon en mycket vild tillvaro. Idag skulle han fått diagnosen ADHD, Aspbergers och manisk depression. Men på 60-talet botades oroliga själar med bedövande mediciner. Keith blev apatisk och valde istället droger i form av uppåt-tjack blandat med sprit och ständiga fester. På en lyxkrog träffade han den svenska fotomodellen Annette Walter-Lax. Hon kunde trösta och styra hans vilda energi genom att skratta med förtjusning när Keith vann en vadslagning genom att köra ner sin Rolls Royce i grannens swimmingpool.

Keith Moon var den första popidolen som kunde röja ett hotellrum genom att kasta ut TV-apparaten genom fönstret. Det var ett infall som kopierades av andra popband som ville verka tuffa och få publicitet. I Sverige gick det lugnare till. När popbandet Shanes jagade rubriker välte de ut en TV genom fönstret men den hamnade i en snödriva och fick bara en liten skråma eftersom hotellrummet låg på första våningen. Keith som älskade uppmärksamheten fortsatte med sina vansinniga upptåg och kastade ut möbler och sprängde toalettstolar i alla möjliga lokaler. Missbruket av olika droger ökade ångesten och han började dricka sprit dygnet runt vilket gjorde honom till alkoholist. Till slut kunde han inte spela trummor och gruppen gjorde ett långt uppehåll i väntan på att Keith skulle bli frisk.

Fastmön Annette hjälpte honom söka rehabilitering flera gånger men medicinerna som skulle få honom att sluta med spriten gjorde att han inte orkade umgås med folk. Keith isolerade sig från omvärlden och när paret blev övertalade att gå på någon tillställning tog Keith kokain och berättade glatt att han vunnit kampen mot spriten. På kvällen den 6 september 1978 blev Keith och Annette bjudna av Paul och Linda McCartney på filmvisning och efterfest. Keith berättade att han kände sig bättre och hade nyligen spelat in ett nytt album med The Who. Han hoppades få chansen att göra en spektakulär konsert med bandet igen. Dagen efter festen kunde inte Annette väcka Keith. På natten hade han haft svårt att varva ner och kunde inte sova. I desperation råkade han överdosera lugnande medel, sömntabletter och sprit. Dödsorsaken var att hjärtat slutat slå. Kampen mot ångesten och missbruket slutade med hans död.

Keith föddes 1946 i nordvästra London och dog 1978 i Mayfair London. Moon är fortfarande mycket populär och nya generationer har upptäckt hans unika skicklighet och medryckande trumspel på The Who´s plattor. Den 9 mars 2009 fick Keith Moon en blå minnesplakett uppsatt på huset i London där den världskända Marquee Club gästades av världens största rockband från 1960 till 1990-talet. Keith kunde spela i alla stilarter och rankas högre än trummisarna i de flesta popband.

Här följer fem exempel på Who-låtar då
Keith Moon var i toppform:

1. Happy Jack
2. I Can´t Explain
3. My Generation
4. I Can See For Miles
5. Cobwebs And Strange

Happy Jack wasn´t old, but he was a man
He lived in the sand at the Isle of Man
The kids would all sing, he would take the wrong key
So they rock on his head on their furry donkey

The kids couldn´t hurt Jack
They tried and tried and tried
They dropped things on his back
And lied and lied and lied and lied and lied

But they couldn´t stop Jack, or the water tapping
And they couldn´t prevent Jack from feeling happy