Äventyret på persota island
Markus håller på att sätta upp en vitfärgad antenn på taket. Han har klättrat upp på taket med hjälp av en stege som är gjord i materialet metall. Markus har blont hår och är en kortväxt man som alltid klär sig i skjorta. Markus bor i ett hus med en övervåning i en liten stad som ligger på en halvö som heter Persota Island. Halvön ligger söder om Ghost Village. Halvön är 30 kilometer lång och 10 kilometer bred. Stadens namn är The City of Persota. Markus har bott där i 2 år. Markus hör ett skratt ifrån en röst som han aldrig har hört tidigare och i samma veva hör han ett brak stegen faller ner på marken. Markus är fast på taket, vad ska han göra, kanske ropa på hjälp. Han säger: snälla någon i guds namn hjälp mig , hjälp mig och han upprepa det ett par gånger. Ingen hör honom eftersom ingen av hans grannar är hemma just nu utan de jobbar troligtvis. Han vet dock att hans fru kommer hem om kanske en timme. Hans fru heter Martina och hon har långt svart hår.
Martina befinner sig i stadens största livsmedelsbutik. Hon står just nu framme i kassan med sina varor. Martina känner en hand på sin axel, hon vänder sig om men ser ingen. Martina tänker: det måste har varit en inbillning. När hon ska betala varorna säger kassöskan: är du medveten om att du har blod på din tröja där din axel sitter. Martina skriker till, hon packar varorna i 2 stycken kassapåsar och springer in det fortaste hon kan in på toaletten och kolla sig i spegeln. Mycket riktigt ser hon blodet på axlen. Martina tar av sig tröjan och kolla på axlen för att se att den inte blödde, det gör den inte. Martina får sedan en tankeställare: var kommer blodet ifrån? Markus kommer på att han har sin mobiltelefon i fickan han tar upp den och ringer Martina. Martina svara inte. Markus gör ifrån sig en väldigt hög svordom så pass hög att fåglarna en bit ifrån blir rädda och flyger snabbt därifrån. Markus har börjat frysa det är nämligen minusgrader ute. Det har gått cirka 30 minuter nu sedan han fastnade däruppe och han har varit uppe på taket i omkring 45 dryga minuter. Markus tänker: snälla Martina skyndar dig hem. När Markus står där nästan helt stilla och darrande tycks han ser att det är spår på taket. Taket är snöbelagt. Det är inte hans spår det se han omedelbart eftersom fötterna är dubbelt så stora som hans egna. Märkligt, kan det vara Big Fot? tänker Markus Någon skratta återigen till. Markus darrar om tänderna och säger: vem där, visa dig nu tack. Under tiden sätter sig Martina i den blåfärgade bilen som är en Likosto tillverkad bil. Likosto är ett bilföretag som ligger på halvön i den lilla byn Mesvillage. Det är ett företag som går med stora vinster pågrund av sina bilar som är tillverkade för att köra själva och bilarna har en inbyggd röst som säger :välkommen in i bilen var god att ta på dig ditt bälte. Bilen kör inte förrän bältet används. Sen får man ange position alltså var man befinner sig och vilket ställe man ska åka till. Martina tar på sig bältet och tala sedan om positionen till där hon och Markus bor. Det räcker med att hon säger ordet hem eftersom det är redan inprogrammerat i systemet.
När Martina väl är hemma hör hon en röst: hjälp, hjälp. Hon tror att det kommer ifrån taket och titta upp. Hon ser Markus på taket och stegen liggande på marken. Martina lyfte upp stegen och placerar den på rätt ställe. Markus pustar ut av lättnad och börja gå ner ifrån stegen. När han har gått ner känner han sig väldigt frusen. Martina ber om ursäkt för att hon inte svarade i mobiltelefonen. Markus godtar ursäkten, han har redan kommit över det. Han brukar komma över saker snabbt dock finns det vissa saker som han ännu inte har kommit över och kanske aldrig kommer att göra det heller. Markus och Martina traskar sedan vidare in i huset. Martina fråga Markus om hur han hamnade på taket och Markus berättade det för henne. Markus funderar på ifall detta har att göra med händelsen som inträffade för ungefär 1 år sedan då han råckades förstöra en spegel, vilket han har läst i en bok att det betyder 7 års olycka. Han hade fått spegeln eller rättare sagt ärft den av sin syster som dog enbart 25 år gammal av en stroke. Markus syster hette Johanna och hon var en lillasyster till honom. Johanna var dock ett annorlunda barn och hade dromesyndrom. Men trots sjukdomen hade hon ett relativt bra liv. I efterhand har Markus ångrat de sista orden han sa till sin syster som var jävla freak. De hade då bråkat och ännu idag kommer han ihåg scenen den är nämligen djupt bevarad i hans minne. Scenens förlopp är: det är solsken ute och lite regn i luften. Markus och Johanna räffsa löv. Johanna råckades träffa Markus med krattan som var gjord av trä. Markus blev irriterad och sa: var fan tar du dig till jävla freak. Johanna ramlar då ihop på lövhögen och hon ber Markus att ringa en ambulans. Markus ringer då ambulansen men försent Johanna avlider i
lövhögen eftersom stroken var intensiv och kraftig. Markus säger då: neeeej . Väl inne i huset tände Martina den ganska nybyggda eldstaden och Markus sätter sig framför den och värmer sig Martina säger: är du intresserad att åka på utflyckt till Highland imorgon. Highland är en bergkedja som är ganska liten men ändå är bergen runt 2000 meter höga. Markus säger: jag jobbat imorgon. På en Söndag säger Martina med en skrattande röst. Markus inser snart att han trodde att det var Torsdag imorron så till och med han skratta åt det.
Markus jobbar som en bagare på ett konditori i den norra delen av staden vid namn Cakes and Breaks. Han jobba måndag till fredag 08:00-17:00, med en timmes matrast mellan klockan 11:00-12:00. Nästa dag stiger båda två upp ganska tidigt klockan är enbart 05:30. Men bägge två är såkallade morgonmänniskor och bruka ha mycket energi och ork när de gå upp ifrån sängen. Martina har planerat att de ska ge sig av klockan 08:30 idag det är därför de gick upp så tidigt. Martina gör iordning picknickkorgen. Hon lägger ner fika och en kaffetermos som rymmer 2 liter kaffe och givetvis är det nybryggt kaffe i termosen. Under tiden äter Markus frukost, han orkar inte vänta på Martina. När klockan närmar sig 08:30 stega de in i bilen och Markus sätter sig vid förarsätet. Det är en sträcka på 12 kilometer norrut att köra. Bilen kör iväg. När de är framme vid positionen som är Highland village är det bara en liten bit att gå för att ta sig till bergkedjan. Highland Village är en liten by på enbart 20 invånare. För cirka 200 år sedan var Highland
Village en liten stad som sträckte sig en bit ifrån den nyvarande byn. Staden förstördes av en jordbävning och man beslutade att inte bygga upp den. Det finns husgrunder kvar längs området och ruiner som är välbevarade. Det finns myter om att invånarna ifrån den tiden spöka i området och en del av myterna är skräkinjagade att en skulle har blivit knivskuren av en osynlig skepnad och en annan ska har sett en man springande med en pistol i handen. En av senaste myterna är när en kvinna blev våldtagen. Martina och Markus vill bestiga det högsta berget som heter The high mountain. Berget är 2009 meter högt och de andra bergen som ligger intill är runt 1000-1500 meter höga. När klockan närmar sig 11:30 sätter de sig ner på en filt och Martina öppnar picknickkorgen. De fika lite och vandra sedan vidare.
Efter de har vandrat i ungefär 10 minuter tycks Markus ser någon springa runt bland bergen. Ser han i syner? Det må hända men han tror definitivt att han inte inbilla sig. Markus funderar inte mera på det här utan han och Martina fortsätter att vandrar bland bergen. Martina snubblar till och skada sig lite lätt men reser sig ganska omgående upp igen. Martina snubblade på något som kändes som ett levande djur. Det visa sig vara en orm som turligt nog inte hann att bita henne. Ormen ringlar iväg med sitt blåvita mönster. Markus tänker: konstigt den här sortens typ av ormar existerar enbart bara i The blue Forest, hur kan den har kommit hit? Markus har tidigare när han gick i skolan läst om ormen och enligt hans minne så var ormen giftig och ha ovanligt vassa tänder. Markus blir lite paraonid och säger till Martina: jag tror minsann att det är någon som la dit ormen för att sabbotera för oss. Martina säger: Markus nu får du allt sluta vara så misstänksam på allt och alla. De uppstår ett mindre gräl. Efter ytterligare 20 minuter besluta sig både Markus och Martina att gå tillbaka till bilen. När de är framme vid bilen så märke de att någon har slangat bensin ifrån den och de kan inte komma någonstans.Markus föreslå att de ska ringa hans föräldrar som bor i byn Simik på Simik Island. Sagt och gjort de ringer dom. Markus föräldrar heter Sig-Britt och Omar. De är pensionärer bägge två Sig-Britt är 70 år och Omar är 68 år gammal. Omar packa ner en bensindunk och kör till närmsta bensinstation som ligger cirka en kilometer bort i den lilla byn Visoas som har cirka 120 invånare.
Bensinmacken är liten och heter Simikstation och är den ända bensinmacken på ön. Sig-Britt väljer att stanna hemma eftersom hon har kraftig muskelvärk idag. Bilen Omar och Sig-Britt äger är en gammal Ford som är gulfärgad. Martina se något springa en bit ifrån en skugga. Hon tala om det för Markus men han tror inte på det hon säger. Martina säger: jag ljuger inte. Det går i cirka 20 liter i dunken när Omar fyller den men det är inga problem för honom att lyfta den eftersom han har både muskler i armar och ben. Omar träna regelbundet på det lilla gymmet i byn Simik för att behålla hälsan och sin kropp i form. Han träna till och med när han är sjuk eftersom han tro att man blir frisk om man rör sig istället för att ligga hemma i sängen och vara sjuk. Omar kör till platsen där de befinner sig. Han kör ditt ganska fort. Martina och Markus står där och de ser helt iskalla ut lägger Omar snabbt märke till. Sig-Britt har en reaumatisk sjukdom. Hon fick sjukdomen när hon var 50 år gammal. Hon bestämde då att tar ut sin pension i förväg. Hon jobbade i butiken Simiks godis, som var en godisaffär den lades ner för 4 år sedan eftersom lönsamheten hade sjunkit av olika anledningar. Omar fyller på deras bil med bensindunken. Martina och Markus ger honom en peng för besväret och ge honom en ganska ödmjuken kram. De beger sig sedan hemåt men bara efter en kilometer står någon figur på vägen och stoppar dom. Båda två lägger märker till den mystiska figuren. Figuren liknar en människa med en kropp som ser ut som en gorilla.
Markus som kör bilen säger: -nu skiter jag i det här han sätter gasen i botten och kör på figuren. Men han kör rakt igenom den. Bägge två vet nu det hela det rör sig om ett spöke. Bilen stanna återigen automatiskt och de kommer ingenstans. Bensinen är slut igen. Fan skriker Martina till högt. Spöket kommer nära deras bil. Markus tar upp sin mobiltelefon för att ringa polisen men den visa sig vara död. Markus säger: Martina får jag din mobil snabbt. Martina ger honom mobilen men det visa sig omgående att det inte finns någon täckning. Markus svor återigen. De är helt enkelt tvugna att handskas med spöket själva. De går fram till spöket försiktigt för att eventuellt förhandlar med det om det nu går. Spöket flyger fram till dom med något som ser ut som en yxa. Spöket döda dom och efter det säger spöket: äntligen fick jag död på dom. Det var spöket som lar ditt ormen och sprang längs bergen resten av händelserna förbli ett mysterium men det är inte ovanligt i Misada Country.
