bedrövlig bostadsbrist

nr 1 2018
text JB
Det här är en debattartikel. Analys och ställningtagande är skribentens
 
 
 
 
Det råder stor brist på bra och billiga hyreslägenheter i Sverige. Den akuta bostadskrisen slår hårt och drabbar studenter, folk i arbete, pensionärer och barnfamiljer.
 
 
 
Bostadsministern måste genast agera och genomföra sitt uppdrag. Missnöjet ökar och det börjar bli i senaste laget. Allt fler anser att tiden redan är ute. De har tappat förtroendet och kräver att bostadsministern avgår.
 

Åratal av bostadsbrist med väldigt lågt utbud och mycket hög efterfrågan har skapat en olaglig marknad. Hyresvärdar med dåligt rykte passar på att smyghöja hyrorna och vägrar att underhålla lägenheter som förfaller. Giriga fastighetsägare vill spara pengar och struntar i att lyssna på hyresgästernas klagomål. De boende kan inte flytta från eländet på grund av bristen på lägenheter. Det är som att sitta fast i både en rävsax och björnfälla.
Även kommunala fastighetsägare använder översittarmetoder och snålar med värmen på nätterna vilket orsakar ett kallras som är hälsofarligt. Personer som lever i kylslagna och dåligt isolerade lägenheter riskerar långvarig förkylning. Hyresgästerna tvingas köpa extra element. Det finns exempel på elräkningar som ökat med 84 procent vilket raserar en redan ansträngd privatekonomi.

Många familjer mår mycket dåligt. Det är bedrövligt och sliter hårt på sammanhållningen. Barnen presterar sämre i skolan. Föräldrarna som inte lyckas hitta en bättre bostad får en känsla av att vara otillräckliga. Det leder till magsår, sömnsvårigheter, ständiga sjukskrivningar och stora hål i hushållens ekonomi. Det är stor skandal och ovärdigt en välfärdsstat.

 

 

Jerker och Beatrice har sedan länge fastnat i en stillastående bostadskö. De vantrivs i den trånga skamfilade lägenheten och tar alla chanser att slippa vara hemma. Därför blev paret mycket glada när de fick en inbjudan att hälsa på hos goda vännerna Viktor och Yvonne. Deras vuxna barn har inte lyckats flytta hemifrån på grund av bristen på bostäder.

I väntan på att kaffet kokade klart följde hela gänget med förväntan och stort intresse en TV-sänd utfrågning från riksdagen. En ledamot frågade:
- Hur länge ska vi vänta innan det blir balans mellan nybyggda billiga bostäder och den stora efterfrågan.
Först tittade bostadsministern lite överlägset på den relativt unga frågeställaren. Peder E Rickson behandlade motståndet med skepsis. Men när statsrådet började förstå att han underskattat påläggskalven svarade bostadsministern:
-Bristen på hyreslägenheter kommer att bestå under överskådlig tid.

 

Beatrice och Yvonne trodde inte sina öron. Studenterna kände en grym besvikelse.Viktor och Jerker blev inte överraskade. Båda försökte dölja att de blev både provocerade och förbannade.
-Vilken enorm dryghet, sa Viktor. Bostadsministern begriper inte hur allvarligt läget är.
-Fy tusan, jag blir både arg och ledsen, sa Beatrice
-Jag tycker att minister Peder E Rickson ( MP ) smiter från sitt ansvar, sa Yvonne.
-Ja, det är uppenbart, sa Jerker.
Studenterna Daniel och Jessica frågade föräldrarna om de fick säga vad de tyckte inför gästerna.
-Naturligtvis, sa mamma Yvonne och pappa Viktor.

-I uppdraget som bostadsminister måste första åtgärd vara att, så fort som möjligt, lösa den akuta krisen och snedfördelningen mellan utbudet av billiga hyreslägenheter och dyra bostadsrätter, sa Jessica.
-Du har helt rätt, sa Daniel. I analyser efter valet, kommer det här bli frågan som regeringen glömde. Dessutom verkar det som bostadsministern struntar i att lösa bristen på nybyggda hyresfastigheter med bra och billiga bostäder. P E Rickson måste genast se till att de byggs fler hyreslägenheter som studenter, lågavlönade arbetare, och anställda inom välfärden har råd att bo i, konstaterade Daniel och fick en stolt blick av sin mamma, pappa och syster.

-Kampen om regeringsmakten kanske inte blir så jämn som experterna tror, sa Jerker och kände sig som en profet. När det gäller lag och ordning och förbättrigar inom vården har alla partier samma åsikt. Men när sanningen om bostadsbristen spricker som en bubbla kan det avgöra valet i september.
-Ja, en bostadsminister som är skrämmande passiv retar alla som behöver en egen bostad. Det börjar bli gott om nybyggda bostadsrätter men vem vill betala för svindyra lägenheter som riskerar falla i pris. För samma pengar får du en mysig villa eller ett fritidshus som behåller sitt värde, sa bankmannen Viktor.

 

Tänk om välfärden bara är en kuliss, funderade Jerker.
- Tryggheten började gå sönder när Göran Persson minskade på personalen inom skola, vård och omsorg. Dåvarande statsministern ville spara på statens utgifter. Men i det långa loppet blev det dyrare eftersom fler och fler blev utbrända, sa Viktor.
-Reinfeldt och Anders Borg fortsatte nedmonteringen av välfärden i rasande fart genom att sälja statens tillgångar till giriga kapitalister utan ansvar och samvete, sa Yvonne.
-Det kommer att gå åt helvete för Sverige, fräste Beatrice.
-Sch, säg inte som det är. Tänk om barnen hör vad du säger, sa Yvonne.
-Ingen fara mamma, ropade Daniel. Vi studenter ska bygga upp välfärden igen.

-Vi tänker inte misströsta, sa Jessica och gjorde armkrok med sin bror. Vi lever i en rik demokrati och vi ungdomar ska undervisa folket hur tillgångarna ska fördelas.

 -Gapet har ökat dramatiskt mellan de som är rika och den växande skaran av fattiga i utanförskap. Det börjar bli dags för revolt, sa Daniel och knöt handen och höjde armen i protest. Jessica gjorde likadant och började, på skoj, sjunga de första raderna i internationalen: Upp till kamp emot kvalen...

-Men herregud, sa Viktor. Jag tror min hustru, från sin barm, givit näring till två små kommunister. Han skrattade högt och kramade sina vuxna barn.

 

-Det här är ingen utopi och flummig revolutions-romantik, sa Jessica med bestämd ton i rösten. Vi är humanister som kräver ett stopp på all plundring av vår planet.
-Jag vet, sa Viktor. Jag skämtar lite. Du påminner om hur vi tänkte när jag var ung. Men glöm inte bort att du alltid kommer att vara min och mammas tösabit.
-Äsch, du ska alltid vara så sentimental, sa Jessica leende med en liten tår i ögonvrån.
-Jag tycker ni är så duktiga i kampen för en bättre värld, sa Viktor. Människor behöver mat för dagen, ett anständigt bostad och trygghet. Ni un gdomar kommer att lösa problemen.

 

 

-Ja, låt oss tänka positivt, sa Yvonne och dukade fram kaffet.
-Jag har bakat bullar och sju sorters kakor. Av bara farten gjorde jag också varsin bakelse, sa Beatrice och bar fram brickor med alla delikatesser. Jessica hjälpte till i köket.
I soffan satt Jerker, Viktor och Daniel och tittade på försnack, expertsnack, reprissnack och eftersnack från sportens underbara värld.
-Titta, sa Yvonne, Här gör systerskapet allt jobb medans karlarna glor på TV. Hur långt har vi egentligen kommit med jämställdheten?
-Äsch, sa Jessica. Koppla av mamma. Kampen går vidare på våra villkor. MeToo är ett starkt bevis på det. Vi kvinnor kommer alltid att få sista ordet.
-Så är det, sa Beatrice och vinkade till Jerker.
-Vi kommer snart, sa han. Vi ska bara se klart det här. Samtidigt hoppadeViktor och Daniel upp ur soffan och skrek: Mååååååååål!
-Vilka tomtar de där tre är, konstaterade Yvonne. Nu börjar vi fika.
I bakgrunden hördes Monica Zetterlund sjunga en text av Tage Danielsson.:

” Var blev ni av ljuva drömmar om en mänskligare jord.
Ett nytt sätt att leva, var det bara tomma ord ”


Kommentarer

KOMMENTERA ARTIKELN HÄR

Namn

Kommentar

RSS 2.0