VINCENT OCH SNATTERIET

text LEIF KÄLLBERG
Nr 1/2015
 
 

Vincent Olsson och hans fru var ute och handlade när de hade fått fullt i korgen och stoppade på sig ett smycke som för tillfället utförsåldes i matvaruaffären. Det var Vincent som stoppade det i fickan och sedan i kassan glömde bort att visa det. Det visade sig då att det var larmat och han fastnade i kontroll av det. Han blev polisanmäld, och en patrull kom till platsen och tog honom till stationen där han antecknades. Hans fru som hette Mildred väntade utanför stationen, och följde sedan med honom hem till deras boende. Det gick tre veckor och sedan kom en kallelse till tingsrätten för rättegång. Vincent dömdes till trettio dagsböter a tjugofem kronor och var mycket upprörd, eftersom han nekade. Vincents och hans frus barn bestämde sig för att råda pensionärsparet att överklaga domen och de gjorde det. De anlitade den kände advokaten Sören Eriksson, och han skyllde det påstådda snatteriet på glömska. Vid hovrätten deltog också pensionärsparets barn Adam och Josefin samt barnbarnen Olle och Kristina. Strax innan rättegången demonstrerade barnbarnen med skyltar och skanderingen ’Rättsskandal’. Det blev en ganska lång process som slutade med att hovrätten slog fast domen från tingsrätten till en missnöjd familj.

 

Det hade gått några veckor sedan processen och Vincent och Mildred var ute och gick när de mötte en älgko i skogen. Den gick till attack och Vincent kastade då grenar på den och den avvek från platsen. Paret gick sedan till polisen och begärde älgen avlivad, och polisen kontaktade jägarföreningen som ryckte ut via ett ombud och sköt älgen. Sedan var det dags att gå med i föreningslivet för paret. De anmälde sig till en språkcirkel i engelska. Deras kunskaper som byggde på nioårig grundskola behövde förbättras. Kursen ägde rum på torsdagar mitt på dagen och var trevlig med ett femtontal deltagare. Mitt under det andra kurstillfället blev emellertid Vincent osams med en deltagare som han tyckte dominerade för mycket. Vincent sade åt Alf som han hette att kursen var till för alla deltagarna. Själv var han och Mildred svagpresterande och behövde stödundervisning. Olle och Kristina som gick i sjunde klass hjälpte också till med engelskan, och den blev också bättre med tiden. Efter ett halvår var kursen slut och Vincent och Mildred fick varsitt diplom att visa upp vid behov. Det blev också höst och de båda pensionärerna bestämde sig för att plocka lingon och sälja. De arbetade hårt och höll på hela september och halva oktober och tjänade tretusen kronor som de satte in på banken.

 

Sedan kom så småningom vintern och Vincent och Mildred bestämde sig för att åka på en riktig långsemester till Egypten där de kom bort från turistgruppen och hamnade i ett beduinläger där de fick kläder och hjälp att försöka hitta tillbaka till gruppresan. Det bar sig emellertid inte bättre än att de inte lyckades och fick då söka skydd i en grupp människor som var hemlösa och höll också på att bli uppätna av krokodiler när de lade sig och sov på en strand vid en flod. Pensionärsparet lyckades så småningom hitta en turistguide som tog dem tillbaka till gruppresan, och paret återvände lyckligt hem. Det blev återigen vår och Olle och Kristina som nu gick i åttonde klass hjälpte som vanligt till med de vanliga vardagssysslorna. Adam och Josefin bestämde sig också för att gå i borgen för Vincents och Mildreds bilskuld. Pensionärsparet hade nämligen köpt en splitterny BMW för nästan 4000 00. De bestämde sig för att åka på en riktigt präktig bilsemester med den nya bilen och valde kontinenten. De hade också tagit ett riktigt stort och riktigt banklån till resan på etthundratusen kronor. När de kom till Tyskland fick de emellertid problem med tjuvar som försökte att stjäla bilen. Den var emellertid riktigt ordentlig stöldskyddad med larm, och paret kontaktade den tyska polisen, som tog fast tjuvarna. Vincent och Mildred återvände hem och bestämde sig också för att erbjuda tjänster i form av bilskjuts till kamrater mot ersättning. De som anlitade dem fick då skjuts av en riktigt fin bil och ett trevligt och vänligt bemötande.

 

Tiden gick och det var återigen höst och Olle och Kristina skulle börja i nionde klass och också bestämma sig för om de skulle fortsätta i gymnasiet. De valde teoretiska studier istället för att fundera på de praktiska linjerna. Båda barnen bestämde sig för att redan under höstterminen i nionde klass säga till lärarna att de tänkte satsa på den linjen. De blev då rådda att läsa på läxorna ordentligt och preciserade sig också till naturvetenskaplig linje vid gymnasiet. Det unga syskonparetbestämde sig också för att ta privatlektioner för ett par lärare mot betalning. De satsade på naturvetenskaplig linje vid gymnasiet och hade Albert Einstein som idol. De bestämde sig tidigt för att gå in för fysik och matematik. Paret pluggade emellertid alla ämnen hårt och koncentrerade sig också på språk. Det visade sig dock att det unga syskonparet blev osams med några andra elever i skolan, som inte tyckte att man skulle plugga så hårt, och gå in så mycket för studierna. Kristina blev också uppvaktad av en annan femtonårig manlig elev som hette Nils. Nils tog ganska mycket tid från Kristina som gick till rektorn och klagade samt också tog Olle till hjälp. Rektorn talade då ut med Nils och rådde också honom att istället koncentrera sig på studierna. Det sista året vid grundskolan slutade med att Nils faktiskt gick in för läxorna istället. Det unga syskonparet kom till nästa höst in vid gymnasiet, och gratulerades av Vincent och Mildred som också ville ha hjälp med ekonomin av den kompetenta familjen, med det nyantagna syskonparet. Man firade gymnasieantagningen med en riktigt stor fest med raketer, och ett ordentligt fyrverkeri samt åkte också på en semester till i BMW-bilen till Danmark, där man badade och drack champagne.


Kommentarer

KOMMENTERA ARTIKELN HÄR

Namn

Kommentar

RSS 2.0