Richard 15 år gammal och sin äldre bror Pelle 17 år gammal brukade hittar på dumma saker i en by i norra delen av Sverige, men en dag gick det för långt. Dagen började som alla andra dagar, de gick upp ur sängen, åt frukost och packade sina ryggsäckar, sa hejdå till sina föräldrar och började gå mot byns skola. Under färden drack de varsin coca cola och slängde den sedan på en tomt. På den tomten visste de och flera elever att det bor en sur gammal gubbe som inte tål någonting i stort sett. Den sure gamla gubben heter Nils, han har varken fru eller barn. Han är sällan utanför huset. Tomten ser ut som sju svåra år. Huset är rött till färgen och på tomten är gräset 40 centimeter högt. Den enda gången han lämnar huset är när han ska handlar mat i byns stora matbutik som ligger 500 meter bort och där är han ungefär en gång i veckan. Han har dessutom två aggressiva hundar som han låter vara inne. Hundarna skiter på gamla tidningspapper. Folk har klagat många gånger på hur han behandlar hundarna men det skiter han fullständigt i. Bröderna fortsatte att gå till skolan.
 Väl framme gick de in igenom entrédörren till skolan. De sa sedan hejdå till varandra och gick till sina skåp. Skåpen var halvskåp. Richard hade ett underskåp och Pelle har ett överskåp. Richard vill dock också har ett överskåp eftersom han alltid får vänta tills den där över som alltid hinner dit före honom är färdig i sitt skåp. Han som har skåpet där över heter Örjan och han är trög och långsam, gillar att tar det lungt. Richard får ofta väntar ungefär 10 minuter innan han kan öppnar sitt skåp. Ibland har Richard skrikit till Örjan att han får skynda sig, men Örjan lyssnar inte. Han får nästan springa till lektionen för att inte komma för sent, men ibland händer det att han kommer 5-10 minuter sen. Richard och Pelle gick i samma klass. När dagen var slut gick de hem. Under vägen hem tågade de till matbutiken, köpte öl med förfalskad legitimation, gick sedan hemåt och drack längs vägen de slängde de tomma burkarna på Nils trädgård. Olyckligtvis stod Nils och tittade ut i fönstret, han såg var de gjorde, tog på sig sina trä skor och sprang ut och skrek: Jävla ungjävlar. Richard och Pelle skrattade bara åt honom när han stod där och skrek på dom. De sprang sedan hem i fullfart. Nils gick till sin svarta telefon och ringde polisen. Han visste vad ungarna heter och var de bor. Polisen sa att de skulle åka ut och prata med ungarna. Två polismän som heter Sture och Hannes gick in i en polisbil och åkte till platsen där de bor för att prata med dem. Poliserna knackade på dörren. Deras pappa Mikael öppnade dörren. Mikael var 40 år gammal, nykter och tror överdrivet på gud. Sture sa: Vi skulle vilja prata med dina söner. Mikael tittade på poliserna och ropade på Richard och Pelle. De gick ner ifrån övervåningen där de hade sina rum. Richards rum har svarta tapetter, ett vit bord, ett skrivbord, en tv, en dator och en vit säng. Pelles rum har blåa tapetter, ett brunt bord, ett litet skrivbord, en dator, en stereo. Hannes och Sture pratade med dem. Mikael lyssnade på dem när de pratade.
 När polisen hade gått skällde Michael ut sina söner eftersom de hade förfalskat legitimation och köpt öl. Mikael sa: Gud vill inte att vi ska dricka eller vara fulla. Han drog in deras veckopeng som de brukade får varje vecka på 200 kronor, som straff. Richard och Pelle gick sedan med sura blickar återigen in i sina rum. Michael satt i det stora, vackra vardagsrummet och läste sin favoritbok, Nya testamentet. Klockan var 21:00 på kvällen och Michael somnade i boken och drömde en mardröm att sina söner hade blivit alkoholister och stal pengar från kyrkan.
Varje söndag tvingade Michael sina söner att följa med till Kyrkan. Det var gudstjänst på söndagarna. Michaels fru hette Svea och hon dog för fem år sedan, vilket betyder att hans söner inte har någon mamma som är i liv.

När klockan var 06:30 ringde väckarklockan och de två sönerna gick upp. När de hade gjort sig i ordning gick de till skolan. De började klockan 08:00. Deras första lektion är engelska. Varken Pelle eller Richard var särskilt förtjusta eller duktiga i engelska. De brukade ofta inte göra någonting på lektionen för att de hatade ämnet. Dock skolkade de aldrig för att då skulle de får kvarsittning för den förlorade tiden. Engelskaläraren heter Kristina och är 64 år gammal. De flesta eleverna i klassen gillar henne inte för att hon är alldeles för sträng. Om man till exempel skulle komma två minuter sent sätter hon upp eleven på försenad ankomst. Alla andra lärare är inte så noga med det som
hon. Likaså när det gäller prov om man bara är 0,5 poäng från godkänt sätter hon underkänt, alla andra lärare bruka var lite snällare om man bara är 0,5 poäng ifrån godkänt.
- Godmorgon klassen, idag är det läxförhör sa Kristina. Fan också sa både Pelle och Richard eftersom de hade struntat i läxan. Kristina delade ut läxförhörspappret till eleverna. De hade fått glosor i läxa på 50 ord. Mia, en blond elev räckte upp handen och frågade Kristina hur många rätt man ska ha för att få godkänt. Minst 30 säger Kristina. Både Pelle och Richard stirrade på varandra och höll på att svimma av. Kärringarjävel skrek Örjan till. Kristina tog dock till dövörat. Pelle och Richard tog sina papper och skrev med stora bokstäver som täckte hela pappret: Fan! De lämnade sedan in det. Kristina blir sur på dem. De ombaddes att följa efter henne. Hon tog med dem genom den långa korridoren, ut på skolgården in i en byggnad som kallas hjälpcentralen. Där var de elever som behövde mycket stöd och hjälp. De klarar helt enkelt inte av betyget godkänt. På stället satt det elever som inte såg rediga ut. En av eleverna hade tatureringar över hela armarna och en synlig piercing i näsan. Hon hade också skärsår i handen. Hon brukar skära sig själv tänkte Pelle.
De befann sig i ett litet klassrum, läraren kom fram och presenterade sig: hej jag heter Linus sa den kraftige läraren. Pelle och Richard sa vad de heter till honom. Kristina gick iväg. När skoldagen var slut sa Pelle: Fan också. Richard sa: Vi säger inget till pappa han blir vansinig på oss. Under vägen hem ställde sig Pelle och pissade på Nils tomt. Nils såg var han gjorde och blev nu väldigt arg. Nils gick till sin garderob och hämtade en börsa han gick ut och sprang efter ungarna.

Han sköt efter dem för att skrämma ungarna. När Nils hade sprungit ett par meter bara råckade han snubblar till på en ölburk som låg gömd i gräset. Han ramlade inte omkull men han blev skrämd och råckade trycka på avtryckaren till bössan. Kulan for iväg i luften och träffade Richard i huvudet. Richard föll ihop på vägen och dog.
 Pelle skrek till och sprang hem. Han sa vad som hade hänt till Michael och han ringde polisen. Polisen begav sig till Nils hus och skulle gripa honom. De sprang in på hans tomt, till dörren som var låst och bröt upp den. Tre polismän sprang in i den lilla hallen. De tittade och såg att Nils hade tagit sitt liv och skjutit sig själv. Det var en lapp på golvet där det stod: “Jag ber hemskt mycket om ursäkt för att jag råkade skjuta Richard det var inte meningen att jag skulle träffa honom i huvudet därför väljer jag nu istället för att åka i fängelse att tar mitt liv”. Polismännen suckade och meddelade Mikael att Nils inte levde längre pågrund av självmord. Fegisarnas utväg, muttrade Mikael. Den natten grät både Mikael och Pelle hela natten. De fick knappt någon blund i ögonen. Begravningen var den 20 april och det var solsken ute på kyrkogården. Både släkt, vänner och klassen var välkommna på begravningen. Mikael sa: jag ska aldrig glömma dig min son med tårarna i ögonen. Pelle sa: Rest In Peace min käre bror hoppas du har det roligt i himlen med mamma, farmor och morfar. Pelle tänker: Jag kommer aldrig förlåta Nils för att han dödade dig käre bror, må gubben brinna i helvetet.