Jag, som själv har varit frilansande sångerska under större delen av mitt liv ville veta mer. Huvudperson och ”försökskanin” var Sting, som Daniel Levitin, hjärnforskare, musiker och författare har stor beundran för.
 Gordon Matthew Thomas Sumner föddes 1951 i England av musikaliska föräldrar som älskade tango. Gordon alias Sting började som basist inom jazzmusiken innan han flyttade till London 1977, där han fick kontakt med bandet the Police och de har sålt över 45 miljoner album.

1986 kom ”A Conspiracy of Hope” ett huvudnummer på Amnesty Internationals turné. Sting har sedan dess engagerat sig för miljöfrågor, särskilt skydd och räddning av regnskogen. Stings musikaliska bakgrund skulle kunna ses som en slags rebus: Bach + Tango + Jazz + Improvisation + Pop + Rock + Filmmusik + tolkare av medeltida musik…

2003 kom hans självbiografi: ”Broken Music”och 2006 tolkar Sting John Dowland (1563-1626) tillsammans med en bosnisk lutenist Edin Karamazov.
 Vad händer i Stings hjärna, när han skriver musik? Själv talar Sting om Bach som självaste arkitekturen att utgå ifrån. Musik är och får vara ett mysterium.

Enligt professor Daniel Levitin så kan musik befalla hjärnan att vilja dansa och röra sig. Sting får tänka på en av sina melodier som professorn valt ut sedan mäter han var aktiviteten finns och hur mycket stimulans endast tänkandet på en melodi kan åstadkomma. En ton får hela hjärnan att vibrera och den ”yttersta gränsen” finns i vår hjärna.
 Ett foster som är 18 veckor reagerar på ljud och svarar på det. Mammans röst genljuder i hela skelettet på babyn som lyssnar till sång, gnolande, jollrande ljud och musik. Vill föräldrarna hjälpa sitt barn att koncentrera sig bättre lyder receptet: låt barnet lära sig ett instrument, det engagerar hela hjärnan och underlättar inlärning.
 Genom att lyssna och/eller utöva sång och musik lär sig babyn och det växande barnet att hantera känslor. Ett annat faktum är att kvinnor dragits till musiker sedan 50 000 år tillbaka.

Hjärnan är formbar hela livet ut och det går att stimulera någon som lider av alzheimer eller stroke genom att via musik väcka minnen till liv, särskilt med sång. Det ställe där musiken ”sitter” i hjärnan är den sista delen av hjärnan som dör, när vi ligger på vårt yttersta.

En annan läkare och jazzmusiker Dr Charles Limb berättar hur pannloberna ”kopplas bort” och kreativiteten ökar och får ett flöde, när hjärnan inte behöver tänka hela tiden, framför allt vid improvisation.

Den 6 september var det en konferens i lokstallarna,
Karlshamn. Temat för dagen var Kultur och Hälsa med flera olika talare från olika områden. Den första talaren var Gunnar Bjursell. Vad var det han skulle tala om? Jo, ”den kulturella hjärnan”!

 

Gunnar Bjursell ville egentligen bli konstnär från början och utvecklade ett starkt kulturintresse. Han söker efter litteratur överallt om olika terapier, där det finns vetenskapliga belägg som kan stärka honom i hans hjärnforskning hur musik kan påverka hjärnan. Var hittar han sina källor? London, Paris, Berlin, Köpenhamn, Stanford University m. m
 Av en händelse så kom han i kontakt med dåvarande rektorn på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Det var Gunilla von Bahr, en mycket duktig flöjtist som han kom att samarbeta med i olika projekt. Numera jobbar han också i riksdagen för att nå ut med sina resultat på bredare basis.
På de senaste 5 åren har hjärnforskningen haft en revolutionerande utveckling, som dessutom går allt snabbare. Vi pratar ofta om kropp och själ, nu är det dags att även koppla ihop hjärna och hälsa.

Vad är det som får samhället att blöda mest ekonomiskt?
Det är den mentala ohälsan, som utgör en större del än cancer och hjärt – och kärlsjukdomar tillsammans. Det finns dokumenterade effekter av behandlingar utomlands, men inte i Sverige, varför?
 Vad är det som påverkar en människa allra mest? Musikterapi, Miljön s. k ”grön rehabilitering” med terapiträdgårdar, färger, arkitektur, djur osv.
 Soldater från första världskriget har genomgått olika terapier efter sina traumatiska upplevelser. Finland har liknande erfarenheter där terapierna finns dokumenterade och utvärderade.

Hämtat från Gunnar Bjursells egen blogg 4 februari 2010
“Vi måste finna vägen till ett friskare liv och en högre grad av välbefinnande. En sådan väg är kulturen. Sambandet mellan kultur och hälsa blir allt tydligare. Den mesta forskningen på området har gjorts utomlands, i länder som USA, Canada och Storbritannien. Forskning i England och USA har visat att studier av våra känslor och belöningssystem kunnat visa att vår hjärna reagerar positivt på beröring, konst och musik. Musik kan användas både preventivt och terapeutiskt. Med kultur kan man med andra ord både förebygga och bota. Vad menar vi med kultur? Musik, litteratur, film, konst i alla former. I samband med att jag arbetade vid psykiatriska kliniker i Stockholm märkte jag det självklara att alla ovanstående kulturområden hade positiv inverkan på patienterna, de som orkade ta till sig detta utbud. Viktigt var även fysisk träning.”

Ibland samarbetar Gunnar med musiker, som med sina improvisationer får illustrera bilder av hjärnan, ofta är det en tvärflöjt.
 Det finns grottor där man funnit spår efter Neanderthalare som spelade på en slags benflöjt så musiken har funnits med oss sedan 80 000 år. Musiken har genom alla tider haft biologiska effekter och kunnat dämpa en depression och fungerat som en distraktion vid smärta, då hjärnan har fått annat att tänka på.
 Att lyssna på filmmusik kan trigga igång våra reaktioner utan att ens se filmen. Hitchcock är ett lysande exempel på detta, där rädslan kommer krypande för att till sist få oss i ett fast grepp.

Det har gjorts försök med endast ett dygn gammalt flickebarn. Babyn har fått lyssna till språk och 10 takters musik. Resultatet har blivit att musiken förvandlats till språk, vi talar ofta om språkmelodi och språkrytm. Vilka 3 instinkter har vi från början? A B C, One, Two, Three, Do, Re, Mi (i skalan). Vi har alltså anlag för musik + språk + matematik från allra första början.

Vad händer om du lyssnar till din absoluta favoritmusik?
Då talar forskarna om en peak emotion – att nå höjden av sitt känsloregister. I det läget kan musiken frigöra en så stor dos av dopamin som är av farmakologisk styrka!
 Kan man då rekommendera musik på recept? Det gäller att tänka på individens uppfattning och kulturella bakgrund.
På Massachusetts General Hospital arbetar man efter en modell:
*Jobba förebyggande
*Terapier
*Farmakologiska effekter
*Musik fungerar som distraktion, t. ex vid smärta

I hjärnan finns både dörrar och fönster, som hjärnan kan öppna och stänga. En iakttagelse kan komma in genom dörren och smärtan kan åka ut genom fönstret.
 I tidningen Nature står det om rörelseglädje om musik som sätter igång oss och får oss att vilja dansa rumba, lindyhop, zumba eller tango!
 När det gäller att uppleva konst kan en konstcoach behövas, som är flexibel för olika behov och erfarenheter när det gäller demens för att ta ett exempel. Hur trivs hjärnan i olika miljöer?

Gunnar Bjursell engagerar sig just nu för själva lärandet och förutsättningar för inlärning, kan vi ändra dem? ”Vi ska inte tappa en enda unge”. Barn har naturliga anlag för språk i tidig ålder, hjärnan stimuleras av att lära sig två språk.
 För att träna EQ – empati – läs sagor, gärna folksagor, där finns väsen och figurer som sätter igång barnets fantasi.

Det finns olika definitioner av hälsa: Enligt WHO:
”Hälsa är inte bara frånvaron från sjukdom och handikapp och socialt välbefinnande”

Hämtat från kultur och hälsa, kultur-väst                                                                                         

“Vad pågår just nu i Sverige? Töres Theorell, professor i psykosocial medicin vid Karolinska Institutet, Stockholm, har i en studie av körsångare visat att må-bra-hormonet oxytocin höjdes medan stresshormonet kortisol sjönk i samband med körsång.”

Kultur med läkande kraft av Anna-Lena Bjarneberg.
“BUSKUL – kulturupplevelser på Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus. BUSKUL= Bibliotek och KULtur för Unga på Sahlgrenska universitetssjukhuset påbörjades 2005-2008 och effekterna kommer att följas upp.
 Visst lindrar skön musik vår smärta av Anci Sandell på Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg. Hon arbetar med en doktorsavhandling om musikterapins effekter på hälsa och livskvalitet. Alla påverkas av musik. Den väcker minnen och känslor, men kan också framkalla rent fysiska upplevelser som att vi gråter eller ryser. Musiken kan också vara smärtlindrande, säger Anci Sandell, musikterapeut och doktorand.”

Christina Doctare som är läkare, författare, samhällsdebattör har också varit barnläkare och medicinalråd vid Socialstyrelsen. Dessutom har hon drivit en mottagning för stressade och utbrända människor. Hon har varit gästföreläsare vid Harvard Medical School och haft flera internationella uppdrag i krigssituationer t. e. x i Bosnien. Hon säger så här om hälsa:
” Hälsa är balans mellan kropp, själ och ande och att leva i frid med sig själv och i fred med andra”

 I hennes bok ”Vägen till hälsa” det bästa av väst och det största av öst 2008 kan man läsa:
“Kulturen är själva livsnerven i ett samhälle, det som mer än allt annat skapar ett ”mervärde”, om än ej ekonomiskt. Resultatet blir mera informerade medborgare som är kritiska, kunskaper och insikter i flera olika kulturer att förstå tankegångar och funktioner. Impulser av intellektuell och känslomässig stimulans. Påverka vår relation till världen, allt annat levande och den mänskliga existensen i stort.”

Vad innebär Mozarteffekten?
2004-2006 arbetade Christina som konsult på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm med ett projekt som handlade om musik och hälsa.
 Att lyssna på Mozarts musik skapar en känsla av välbehag och lugn, men skärper samtidigt uppmärksamheten.
Att sjunga i kör är en känsla av en gemensam skapelse i ögonblicket, en känsla av meningsfullhet, sammanhang och gemenskap.
 Musiken kan försätta oss i olika stämningar, förlösa känslor och frigöra en enorm kraft. Christina Doctare ser möjligheter att skapa förutsättningar för hälsa genom att ge människor tillfälle att uppleva kultur med alla de olika uttrycksformer som finns. Detta skapar en känsla av delaktighet, sammanhang, gemenskap och mening och bidrar därmed till hälsa för den enskilda och för samhället som helhet.

Nobelpristagaren Arvid Carlsson upptäckte dopaminet och hur man kan mäta vilka signalsubstanser och hormoner som frigörs när vi lyssnar på musik vi tycker om. Samtidigt minskar kortisolen som är ett stresshormon.