Känner du igen raderna från sången ”Flicka från Backafall” med text av Gabriel Jönsson,  en av de första ledamöterna i Skånska Akademien? Jönsson har t. o. m fått ett pågatåg uppkallat efter sig. Gunnar Turesson vår svenska trubadur och tonsättare gjorde melodien till ”Flicka från Backafall” och sjöng gärna till eget lutackompanjemang. Turesson har också tonsatt Dan Anderssons dikter t. ex ”Jag väntar vid min mila”.

 Tycho Brahe byggde ett slott , som han kallade Uraniborg och ett underjordiskt observatorium Stjerneborg samt en renässansträdgård med stor örtagård. Tycho Brahe gjorde gärna medicinska experiment för att bota t. e. x böldpest och hade därför ett stort behov av en rik örtagård. Sedan 1933 driver Sveriges Lantbruks universitet i Alnarp och Landskrona kulturförvaltning ett gemensamt forskningsprojekt kring trädgården. En del av trädgården rekonstruerades av Sven-Ingvar Andersson, landskapsarkitekt och professor vid Kunstakademiets Arkitektskole i Köpenhamn. Ingvar Andersson utformade även Brunnsparken i Ronneby 1987.

När jag var ung så hade jag ett halssmycke i form av en förgylld näsa. Konstnärinnan Wallina förklarade att det var Tycho Brahes näsa. Jag fick för mig att den skyddade mot förkylningar, men jag hade gärna velat veta hur Tycho Brahe blev av med sin näsa?

Tycho Brahe hade en 10 år yngre lillasyster som kom till honom som 17-åring och arbetade som assistent till sin bror och hjälpte honom med observationerna under en månförmörkelse. Sophie Brahe var autodidakt i astronomi och fick matematiklektioner av sin bror. Hon var mycket berömd och begåvad inom det naturvetenskapliga området. Sophie odlade medicinalväxter, experimenterade med alkemi (konsten att göra guld), studerade astronomi och astrologi. Om hon levat idag hade hon varit världsberömd, men nu levde hon på 1500-talet då ingen kvinna kunde titulera sig vetenskapsman och forskare. Utan sin brors stöd hade hon inte haft några möjligheter att utnyttja sin enorma begåvning för naturvetenskap. När Sophies man dör besöker hon sin bror 5-6 ggr om året och stannar i Uraniborg flera veckor. Tycho betraktade henne som sin kollega och kallade henne sin ”lärda syster”.

Sedan 2010 finns det en kommunal skola i Berlin som heter ”Sophie Braheskolan”. Rektorn talar om att han är imponerad av Sophie Brahe av många anledningar: hennes akademiska prestationer, hennes eviga nyfikenhet och lust att forska. Johannes Kepler arbetade också vid observatoriet på Stjerneborg och grunden för hans forskning var just syskonen Brahes anteckningar. Johannes Kepler blev en efterföljare till Tycho Brahe i Prag och upptäckte de elliptiska planeternas banor, fast han letade efter cirkulära banor.
 Sophie Braheskolan är en institution för utbildning, vetenskap och forskning. Treptow är ett observatorium där forskare för mer än 100 år sedan ville dela sina kunskaper med allmänheten och det ligger i samma område – Köpenick - där Sophie Braheskolan finns. I observatoriet i Treptow har de ständigt pågående utställningar ”Historien om astronomi”.

Det första vi såg när vi steg iland var en nordisk flaggparad och små moderna traktorer med täckta vagnar. Nu föredrog en del av oss att gå och andra hyrde cykel. Cykeltätheten var helt i klass med Lunds centralstation mitt på dagen. Robusta ardenner betade friskt grönt gräs mitt emot cykeluthyrningen. En liten bit därifrån fanns det vita kor, getter, får och lamm. I huset intill sålde man bl. a getost – mums!
 När vi fortsatte vägen fram kom vi till Planetstigen så vi gick i ”Sophie och Tychos spår”. Det var varmt och gott denna dag på Ven och den gröna ön blommade så det var underbart att vara på upptäcktsfärd, men allt var inte öppet denna dag, vi var för tidigt ute på dagen. Vi passerade Allhelgonakyrkan där det finns ett  museum om astronomen Tycho Brahe med utställningar och filmförevisningar.  I närheten av kyrkan finns skolan med förskola, upp till klass 5, där barnen kan leka i renässansträdgården som finns på skolgården. 1999 utsågs Tycho Brahe till årtusendets skåning av P4 Radio Malmös lyssnare, står det på en plakett.

 

*  Bägge kyrkorna på Ven, Allhelgonakyrkan och S:t Ibbs kyrka har S:t Jacob som beskyddare. Det är handelsmännens skyddshelgon.
*  Rosenmalvan är Vens egen blomma som ofta avbildas av öns många konstnärer och hantverkare. Rosenmalvan växer framför allt i Backafall och även på andra
ställen på ön.
*  Här finns Sveriges största koloni av backsvalor.
*  Klimat och jordmån har lockat till produktion av allt från whisky till durumpasta. Mackmyra klingar säkert bekant för den som tycker om whisky.

Det finns många konstnärer på Ven och en mycket viktig orsak sägs vara det speciella ljuset som jämförs med Skagenmålarnas ljus. På Ven finns det flera möjligheter att utforska sin egen inneboende konstnärlighet i mötet med skulptörer och hantverkare på olika kurser. Vi promenerade förbi ”Flicka från Backafall” i keramik skapad av Cay Cedergren 1955-1976.

Vi fortsatte vår promenad mot S:t Ibbs kyrka, en av Sveriges vackrast belägna bröllopskyrkor. Vi funderade och reflekterade över ”världens vackraste viloplats”. När man står på kyrkogården har man en fantastisk utsikt mot Backafallen, gräsbevuxna branter som lyfter Ven ur havet, precis som en platå på 30-40 m. Det är här som den vackra rosenmalvan växer och nedanför fallen syns inbjudande sandstränder. Står man högst uppe på Backafallen kan man se Öresundsbron. Innan vi kom till S:t Ibbs med anor från 1100-talet, kunde vi se Helsingborg till höger och Helsingör till vänster, det är 4,5 km till Sverige och 8,5 km till Själland. På Ven idag bor det c:a 350 människor året runt (enligt Wikipedia), men på 1930-talet var befolkningen 1.300 på ön, som inte är större än 4,5 km på längden och 2,4 km på bredden.

 Ulliga gulliga alpackor fanns på ön som absolut inte fick matas! De mumsade hö för fullt, när vi stannade för att beundra dem. Ullen från alpackadjur är det mjukaste man kan tänka sig och det är den finaste ull man kan få tag på i världen.
Sedan var det dags för lunch och ombordstigning på Uraniborg, från Bäckviken till Landskrona och vidare färd med ”Silverpilen” hem till Karlskrona.

”Luften är kryddad av tusende salvor, men jag ger bort dem varendaste en mot att få vandra bland Backafalls malvor allt medan månen går vakt över Ven”.
Ur ”Flicka från Backafall” av Gabriel Jönsson, melodi av Gunnar Turesson.