Fru Swedenhjelm beställde tid hos levnadskonstnären och själavårdaren Felicia Happyland. Hon hade gott rykte och nådde snabba resultat med enkla medel. Svea var redo att berätta allt om sitt besvärliga liv för terapeuten. Efter skilsmässan levde hon som ensamstående med den arbetslösa sonen Anton. Gossen hade hoppat av gymnasiet och bodde fortfarande kvar hemma. Den rödögda pojkens olater var bara en del av alla bekymmer. Värst var det med stressen på arbetet. Svea fick rycka in på olika avdelningar inom vården. Varje dag var det kaos. Till slut sa kroppen ifrån. Men när hon gick sjukskriven fick hon dåligt samvete. Det blev inte bättre av ständiga konflikter med sonen som spelade dataspel om nätterna och sov hela dagarna. Svea behövde hjälp att hitta en väg ur eländet. Hon hade för avsikt att svara på alla tänkbara frågor. Men det var särskilt en konstig fråga som fick henne att känna sig svarslös och dum.

Svea – Brukar ni ställa den här frågan till alla era patienter?

Felicia – Nej, alla möten är individuella och frågorna
anpassade efter person.
  – Men varför tycker ni att den här larviga frågan passar mig?
  – Jag ser er inte som en patient. Ni är en medmänniska med ett skarpt sinne och har gömda och glömda visioner.
  – Ojdå, det var värst. Så har ingen sett mig förr.
  – Jodå, men du har inte tänkt på det. Vi säger väl du till varandra?
­  – Ja naturligtvis.
  – Bra. En del vill inte vara personliga och familjära när det gäller privata problem. Men du tycks göra som du blir tillsagd. Har du varit upptagen med att behaga andra?
  – Ja, det fick jag lära mig redan som liten. Är det inte en kvinnas plikt?
  –Absolut inte. Vem har sagt det? Att vara hjälpsam och ansvarsfull betyder inte att du måste utplåna dina egna behov och drömmar. Som ensamstående mor är det extra viktigt att ställa krav på barnen. En mamma är en förebild och inte en dörrmatta som bjuder på mat och husrum.
  – Jag vet att jag varit för snäll. Men jag orkar inte ta konflikter.
  – Du ska få hjälp att klara den biten. Jag har fått uppdraget att tala med dig tills vi hittar en bra metod. Första mötet får du tala om allt och jag lyssnar. Sedan ska vi träna på att bryta negativa mönster och skapa förutsättningar för ett bättre liv. Både för dig och din son.
  – Men hur skulle mitt svar på den där konstiga fråga ge mig ett bättre liv.
  – Jo lita på mig. Se det som en lek med tankar. Betrakta tillvaron från två olika perspektiv. Utifrån macro ser du dig själv som en liten del i ett gigantiskt pussel. Utifrån micro är du medelpunkten i livet.
  – Som ett barn?
  – Javisst. Alla barn är egoister. De måste vara egotrippade för att överleva sitt underläge. Några växer aldrig ifrån det. I sena tonåren brukar de flesta begripa vad solidaritet innebär. Tyvärr har de svårt att omsätta det i praktiken på grund av mobbning och grupptryck. Därför är det viktigt att barn tidigt får lära sig var gränserna går. En del av dagens ungdomar har blivit bortskämda vilket skapat ett enormt kaos både i skolan och i många hem. Vuxenvärlden måste sätta stopp för dumheterna. Det handlar om vänlig vägledning med tydliga riktlinjer och bestämda konsekvenser.
  – Herregud. Är det här terapi eller en föreläsning?
  – Du får kalla det vad du vill. Men först ska du svara på frågan.
  – Vad jag skulle göra om jag var statsminister?
  – Exakt. Tänk efter och svara precis som du tycker och känner.
  – För det första skulle jag avgå.
  – Jaså, varför det?
  – Jag tror inte på demokratin längre. Den har gjort mig så besviken. Debatterna i riksdagen är bara dålig teater. Besluten bestäms i förväg under grupptryck i utskotten.
  – Ok, jag förstår. Vad skulle du göra om du var president?
  – Det låter mer intressant. Men jag skulle hellre vilja vara kejsarinna och kunna styra och ställa som jag ville.
  – Ännu bättre. Låt oss låtsas att du är Kejsarinnan Svea den första av Sverige. Vilket blir ditt första beslut?
 – Det här var en rolig lek. Jag känner mig faktiskt bekväm i rollen.
 – Jag ser det. Ta en kaka så häller jag upp lite kaffe.
 – Tack så mycket. Nu börjar jag koppla av. Jag var lite stressad och grinig när jag kom hit eftersom tåget var försenat som vanligt. Därför blir mitt första åtgärd att förstatliga järnvägen. Staten ska äga och sköta om tågtrafik och underhåll. Svenska folket har tröttnat på alla avbrott och förseningar.
 – Bravo. Det här går som på räls. Nu tar vi punkt två.
 – Skolan ska också förstatligas. Kommunerna har inte lyckats med sitt uppdrag. Alla måste se tv-programmet Världens bästa skitskola. Det är en skrämmande uppvisning av inkompetenta skolpolitiker. Rena skräckfilmen. Lyckligvis finns det en lösning på problemen. I Kungälv har Sandbackaskolan hittat en modell som alla skolor bör följa. 
 – Jättebra. Då går vi vidare till nästa åtgärd.
 – De här är en hjärtefråga för mig. Mer personal och högre lön inom vård och omsorg. Välfärden måste få kosta för att hålla god och medmänsklig kvalité. Det handlar om värdighet.
 – Önskvärt men dyrt. Hur ska allt det där finansieras? Ingen vill ha höga skatter.
 – Nej. Men nu är det jag som bestämmer. Jag är den goda kejsarinnan i mitt eget land och välfärden är viktig. Det betalas med omfördelning av skatter och utgifter. Det finns delar som vi kan spara in på. Sätt stopp för alla miljarder som slarvas bort. Tänk om Gyllenhammar fått sälja Volvo mot delar av norska oljefält. Vem sa nej till den affären? Sverige kunde ha varit en blandning av Norge och Tyskland.
 – Men Tyskland har inga naturtillgångar.
 – Nej men det är det rikaste landet i EU på grund av många medelstora teknikföretag i världsklass. Allting är bättre i Tyskland. Rent och snyggt och vacker natur.
 – Du kanske hellre skulle vilja vara kejsarinna i Bayern?
 – Absolut, det vore mycket bättre än att gå sjukskriven i ett land som sakta sjunker till botten. Det mesta har blivit sämre i Sverige.
 – Ok, jag förstår att du funderat på att flytta från eländet. I vilken tysk stad tror du att du blir frisk?
 – Jag är redan frisk. Sjukfrånvaron beror inte på mig utan på arbetsplatsen. Det är bristen på personal och det hårda slitet i skola, vård och omsorg som gör människor sjuka.
 – Tyvärr är det så. Ska vi fortsätta till punkt fyra och fem?
­ – Nej vi struntar i det. Jag vet vad jag ska göra för att komma till rätta med mitt liv.
 – Det låter spännande. Låt höra.
­ – Jag såg en dokumentärfilm om en liten by i alperna i Österrike. Där bodde en ung barnfamilj som hade 25 kor. Djuren betade växter och gräs som bara finns på den platsen. Mjölken har därför en unik smak och är mycket hälsosam och stärkande. Snacka om miljövänlig dunderhonung.
 – Men det går väl inte att försörja sig på ett litet jordbruk?
 – Jovisst. Det går alldeles utmärkt. Familjen tillverkar glass av mjölken med olika smaker av lokala tillsatser som de säljer till apotek, hälsokostaffärer och exklusiva livsmedelskedjor i Tyskland, Schweiz och Österrike. Produkten är mycket efterfrågad och ger stora inkomster. Nackdelen är att djuren kräver tillsyn och mjölkning varje dag. Det går inte att resa bort och koppla av. Men vem vill åka på semester om man bor i de vackra alperna. Underbart året om.
 – Jättebra Svea. Jag tycker vi stannar där. Du ska få några uppgifter till nästa
gång vi ses.
 – Inga konstigheter hoppas jag.
 – Nej då. Tvärtom. Undersök möjligheterna att göra ett
studiebesök på gården i alperna. Fråga om det finns en praktikplats där.
 – Ja, det vore fantastiskt. Ett helt nytt liv. Nästan som Edens lustgård.
 – Men du ska inte ha för stora förväntningar. Vardagen kan vara grå även i ett paradis.
 – Det finns väl inga ormar i alperna?
 – Nej men en och annan snok på två ben kanske dyker upp.
 – Ingen fara. Jag ser skillnad på folk.
 – Utmärkt. Lycka till.

Svea Swedenhjelm lyckades med envishet, tur och skicklighet ordna en anställning på gården som tillverkade den unika glassen. Dessutom fick sonen en lärlingsplats i snickeriet nere i byn. Anton utvecklade tekniken på kunskapens träd.
 Innan Svea packade den sista flyttkartongen gick hon till vallokalen för att rösta i det svenska valet.
 I de tre kuverten lade hon inte i några valsedlar för de etablerade partierna. Istället skrev hon ett brev med följande innehåll.
“Eftersom riksdagen förbrukat förtroendet och kört mitt hemland i botten ser jag det som min plikt att rösta på den person som bäst förvaltar och förbättrar mitt liv i framtiden. Den personen är ingen annan än jag själv. Auf Wiedersehen. Vi kanske ses igen. Vänliga hälsningar från Moder Svea.”