SAMUEL OCH INDRIVNINGEN

text LEIF KÄLLBERG
Nr 5/2014
 

Det var sen lördagskväll i kvarteren i Klara i Stockholm och den lilla klubben ’Intim’ hade haft öppet några timmar. Man spelade poker och Rickard hade just förlorat femtusen kronor under ett parti. Han hade emellertid inte pengarna utan spelade på kredit. Nu var det faktiskt tid att slutföra spelet och lova att betala pengarna till kreditgivaren Knut, ägaren till klubben. Samuel skulle annars komma att titta hem till Rickard för att driva in pengarna. Han var anställd av spelklubbens ägare Orvar för just det ändamålet. Orvar brukade inte vänta länge med att höra av sig genom Samuel som var en hårdför man. Det hade gått en vecka och Rickard hade ännu inte reglerat spelskulden och Samuel tittade in till honom. Han knuffade Rickard i bröstkorgen och anmodade honom att betala skulden. Rickard som inte verkade ta saken på allvar tyckte dock att det inte var någon brådska. Han sade att tids nog får ni betalt, så lugna dig. Orvar bojkottade då Rickard för vidare spel och lovade att sätta hårt mot hårt. Rickard som egentligen inte hade så ont om pengar svarade med att kosta på sig en semestervecka på Mallorca. Där levde han ett utsvävande liv som kostade en hel del mera än de femtusen han var skyldig spelklubben.
 

Rickard hade kommit hem igen och vägrade att tala med Samuel. Han slog bara igen dörren om sig. Samuel skrev då ett hotfullt brev där han talade om fysiska repressalier om han inte fick betalt. Rickard som var i spendersvängen tog då ett banklån om femtiotusen kronor utan att reglera spelskulden. Han hade också ett bra betalt arbete som psykolog på en ungdomsvårdsskola. Han var alltså van vid ungdomars hårda metoder. Samuel hade problem med sin flickvän som inte tyckte att han var hård nog mot de som stod i skuld. Samuel ryckte då upp sig och utdelade ett knytnävsslag mot Rickard, när han var på väg till arbetet en morgon. Rickard fann då för gott att betala skulden som med indrivarens sätt att räkna hade stigit till tiotusen kronor. Han hade också blivit botad från att besöka i varje fall just den spelklubben. Samuel hade blivit polisanmäld av Rickard och åklagaren utredde förhållandena i ’Intim’. Många unga kvinnor drogs till spelklubben för att hitta män att försöka få pengar av. Den här kvällen lockade en beryktad affärsman med att spela högt. Han hette Stig och inbjöd till spel om femtiotusen kronor i ett parti poker. Stig förlorade i samma veva som polisen meddelade Rickard, att de inte fann bevisning nog för att åtala klubben om Samuels indrivning av spelskulden till ’Intim’. Stig förlorade pokerpartiet och krävdes genast på de femtiotusen kronorna. Han betalade faktiskt omgående med en check, och så var ordningen återställd. Polisen var emellertid inte nöjd med spelklubben utan ansåg den vara olaglig och bestämde sig att stänga den. Även om åklagaren inte kunde åtala den för de tiotusen kronorna till Rickard ansågs verksamheten tangera gränsen före utpressning. ’Intim’ stängdes alltså av ordningsmakten och Stig fick igen de femtiotusen kronorna.

 

Det hade gått ett år och Orvar ägnade sig fortfarande åt spel om pengar. Den här gången dock under täckmantel av en liten affärsrörelse i form av livsmedel. Spelet dolde han bra och inbjöd bara de kunder som kunde hålla tyst om saken. Samuel ingick inte i rörelsen och var bitter eftersom han hade förlorat sin födkrok. Han övertalade emellertid några kvinnor att slå sig ihop med honom och de drev snart en omfattande bordellrörelse. Samuel var också enveten anhängare av att folk skulle få göra sina besök på kredit och betala senare. Han besökte de kunder som inte hade betalat omgående, och de tyckte att besöken var så obehagliga, att de i regel betalade skulderna. Samuel blev emellertid osams med en av de tre kvinnorna hade engagerade för uppdraget. Hon hette Gunilla och bröt sig ur Samuels makt och började söka arbete inom samhällets ordnade sektor. Gunilla var tuff och hotade Samuel med en stilett när han blev efterhängsen. Han gav sig då och slutade med bordellrörelsen, och började ansluta sig till samhällets ordnade sektor. De övriga två kvinnorna hette Rosa och Amanda. Alla fyra Samuel, Gunilla, Amanda och Rosa började då studera på den kommunala vuxenutbildningens naturvetenskapliga gymnasium. De gick in med liv och lust för studierna, och Samuel blev också ordförande för elevrådet, eftersom han var van vid förhandlingar. Alla fyra höll också ihop efter sina strapatser under sitt tidigare liv. Det var givetvis tabu att någonsin beröra den verksamheten varken i tal eller skrift. Efter ett hårt läxläsande lyckades kvartetten få så bra betyg att de tyckte att det lönade sig att läsa vidare. De började alltså det andra året med blodad tand. De fick visserligen studieskulder men de var målmedvetna och tänkte hålla ihop efter studierna och grunda ett apotek. Visserligen skulle de då bli tvungna att fortsätt läsa vid högskolan men tyckte att det var värt att satsa på. Det gick fortsatt bra för de fyra studenterna och de blev så småningom antagna vid universitetets apotekareutbildning. Där drev de så småningom en liten kiosk för att också få in extra pengar, men den här gången ägnade de sig åt lagliga affärer.


Kommentarer

KOMMENTERA ARTIKELN HÄR

Namn

Kommentar

RSS 2.0