Rånet

Nr 1/2016
text MATTIAS KARLSSON
foto OLA WARRINGER

 

En vacker dag klockan 10:00 den 20 Januari vaknade en kvinna som heter Stina. Hon är blåögd och vacker. Hon har svart och långt hår. Stina är 30 år gammal. Hon steg upp ur sin säng, som var vitfärgad och stilig. Efter det klädde hon på sig sina kläder, kläderna var moderna och snygga. Hennes sovrum var litet, golvet var gjort av trä och väggen var rosa. Stina tog upp sin mobiltelefon. Hon ringde sin bästa vän Olle. De hade känt varandra i ungefär 1 år. Olle har långt brunt hår och är 3 år yngre än Stina. De träffades första gången på ett dansgolv av en slump. Men det var ingen som svarade. 
   Hon gick till köket som hade fem skåpsluckor som var blåa. Köket har dessutom ett vitt bord och fyra bruna stolar. Stina gick till den svartfärgade kaffebryggan, som hon köpte för bara några dagar sedan. Den gamle kaffebryggan gick näm-ligen sönder efter en ålder på 10 år. Hon satte på två koppar kaffe.
 

Efter det sätter hon sig på en stol vid bordet och vänta på att kaffet ska blir klart. När det hade gått ungefär 3 minuter är kaffet färdigt. Hon gå upp ifrån stolen och gå sedan till ett av de blåa skåpen och öppna det. Tidigare hade köksskåpen en vit färg men hon bestämde sig att ändrar fägen till skåpen eftersom hon hade tröttnat på färgen som har varit på skåpen sedan huset byggdes. Inuti skåpet fanns det 10 kaffemugar och 10 glas. Hon ta en stor blå kaffekopp, den största hon hitta i skåpet och gå fram till kaffebryggan och häller kaffet i koppen. Hon sköljer sedan av kaffekannan där kaffet har varit.
 Efter det sätter hon sig på stolen i köket och dricker sitt kaffe. När hon har druckit upp sitt kaffe ta hon upp sin mobiltelefon och ringer Olle, Men han svarade inte nu heller. Vad är det med honom, varför svarar han inte? tänker Stina.

 

Stina gå upp från stolen och tågar ut i hallen, som har ett brunt golv gjort av trä och vita tapetter med blommor på. Hon har planer att inom en snar framtid att tapettsera om hallen eftersom hon har tröttnat på tapetterna. Hon gick ut ur dörren, som var gammal och brun.
 Stina skulle nu åka till jobbet. Hon jobba på en bank som heter G-banken. Hon gå in i sin bil som var liten och röd färgad. Efter det åker hon till jobbet. När hon har kört fyra kilo-meter mötes hon av en bilkö. Hon rullade sakta framåt och se en skylt där det står Olycka. När hon väl passerar platsen ser hon både ambulans och brandkår med sirenerna på. Längs kanten av vägen står det en lastbil som har brunnit eftersom det är aska på ena sidan av den. Polisen står längs vägen och leder trafiken. Stina märker att hon är 50 minuter
försenad till jobbet.

 

När hon är framme vid entredörren till banken gå hon in i banken. Banken är ganska stor och stilig. När hon är inne i banken gick hon till sitt kontor, där det finns en dator och en stol. Datorn som finns i kontoret är ganska ny, dock är den lite trög. Hon sätter sig ner på stolen i kontoret och logga in på datorn. Efter det börja Stina att jobba. Stina jobbar sakta och flitigt med sina arbetsuppgifter som hon har. Men idag känner hon sig lite stressad pågrund av förseningen.
 När hon har jobbat ungefär en timme ringer hennes mobiltelefon. Stina svara i mobiltelefonen. Det var Olle som ringde. När det har pratat en stund lägger Stina på luren. Klockan är 12:00. Hon går på lunch. När lunchen har gått stegar hon tillbaka till sitt kontor.
 Väl framme i kontoret se hon att dörren var olåst. Hon har glömt att låsa dörren till kontoret. När hon var inne i kontoret lägger hon märke till att någon har stullit hennes svarta och ganska nya väska som hon har haft med sig. Väskan innehåller guldsmycken och annat dylikt.

 

Stina tar ganska snabbt upp sin moblitelefon för att ringa polisen, dock märker hon inte att rånaren har gömt sig under skrivbordet. Rånaren som var en man tog tag i henne bakifrån och höll fast henne, han tog fram en kniv som han hade i fickan. Kniven var fint putsad och vass. Han tog kniven mot hennes strupe. Rånaren sa: Nu håller du käften och följer mina order annars döda jag dig, förstått? Stina nickar med en skräckande blick i ansiktet på huvudet. Rånaren hinner dock inte göra något mer eftersom personalen som jobbad på banken och flera poliser kom springade. De hade fått reda på att rånaren är i kontoret eftersom det var överbevakat.

 

Poliserna öppnade snabbt dörren, gå in och ta snabbt upp sina pistoler. Stilla, sa en svarthårig polis med vapnet riktat mot rånaren. Dock blev det en svårare situtation för poliserna än var de trodde. Rånaren hotade att döda Stina ifall polisen kom närmare.
 Poliserna löd dock inte rånaren utan de omringade honom. Som tur var hade rånaren inte mod att döda henne utan han bara hotade att göra det och syftet var att skrämma poliserna.
 Poliserna grepp mannen. De förde sen in honom i polisbilen och tog honom till polisstation. Mannen blev dömd till fängelse. När polisen hade gripit rånaren lämnade polisen tillbaka väskan till Stina. Efter den här händelsen bestämde sig Stina att sluta jobba på banken pågrund av det som hade inträffat.

 

Efter några månader började hon jobba som författare.
Hon skrev sedan om den här händelsen.


Kommentarer

KOMMENTERA ARTIKELN HÄR

Namn

Kommentar

RSS 2.0