Det började bli sommar. Det var i juni, och Hanna blev intresserad av att bada i Mälaren. Hon arbetade bara på halvtid på ett cafe, och hade gott om tid över efter arbetet på förmiddagen. På eftermiddagarna som hon då hade fria, hade temperaturen också hunnit stiga i sjön. Hon bestämde sig för att köpa sig en baddräkt på varuhuset, och sedan nu den femtonde juni ta sig ett första bad. Klädesplagget kostade femhundratrettiofem kronor och var heltäckande över kroppen. Hon tyckte nämligen att bikinis var utmanande att bära.

Hanna blev förtvivlad och kontaktade bostadsföretaget hon hyrde av, och de följde med henne för att låsa upp lägenheten. Då visade det sig att hon hade haft intrång i lägenheten och man hade stulit allt av värde. Tjuven eller tjuvarna hade tagit TV:n, datorn smyckena mattorna och soffan samt även köksmöblerna. Hanna som inte hade någon hemförsäkring blev förtvivlad, och förstod att hon inte fick någon kredit på sitt halvtidsarbete så hon kunde köpa sig något nytt. Hon bestämde sig för att gå till arbetsförmedlingen, för att försöka att hitta något passande heltidsarbete för att klara de utökade kostnaderna. Där sade man åt henne att eftersom hon inte hade någon utbildning, så var det nästan omöjligt att i den rådande lågkonjunkturen finna något passande arbete. Hon bestämde sig i det läget för att återigen ta kontakt med Selma och Frida, för att fråga om de möjligen kunde tänka sig att utöka sina fiskningar till att ta med också henne på sina turer ut på sjön, och skaffa ett nät till.
 De sade att det blev för svårt att utöka fiskningen, så de rådde Hanna att fortsätta halvtidsarbetet på cafeet, samt också börja studera på halvtid samt ansöka om studielån. Då skulle hon ju få pengar så hon i varje fall kunde köpa sig ett billigt möblemang. Hon ville emellertid inte det eftersom hon kände sig för praktisk för studier, så hon gick tillbaka till arbetsförmedlingen för att till sist försöka att i varje fall hitta ett städarbete. Efter ett ganska svårt sökande via internet, hittade hon faktiskt ett heltidsarbete som städerska. Hon skulle kunna arbeta med städningen på eftermiddagar och kvällar, så hon kunde behålla arbetsuppgiften på förmiddagar på cafeet.

Det blev en tuff uppgift för henne men hon var envis och klarade den, så efter två års slit hade hon klarat att köpa sig ett rejält nytt möblemang, och också köpa nya smycken, samt den här gången också ta en hemförsäkring för att gardera sig. Hon hade också fått bättre kondition i samband med städningen, så hon bestämde sig den här gången för att till vinterna köpa sig skidor och börja träna. Efter vintern lagom till tjugotreårsålderna hade hon fått så bra kondition att hon bestämde sig för att gå med i ortens friidrottslag, och börja tävla lite försiktigt till sommaren. När hon hade vunnit en tävling för Rinkeby mot Haninge, så blev hon intressant för att utöka tävlandet till att gälla också Solna kommun. Hon hade efter att ha vunnit också i det sammanhanget bestämt sig för att utöka träningen, och hoppas att hon skulle kunna tävla i DM för Stockholm. Det blev emellertid för svårt att fortsätta vinsterna på tävlingarna. Hon kom bara trea i DM på femtonhundra meter som hon koncentrerade sig på. Det blev ett ledsamt år för henne när det inte gick att fortsätta vinsterna, och arbetet på cafeet hade också upphört eftersom det hade stängt. Efter ett rejält sökande via internet och hon ändå inte hade lyckats skaffa sig något arbete, bestämde hon sig för att själv via sina sparade pengar på sina arbeten starta ett konditori. Hon ansökte via patent och registreringsverket om att få starta konditoriet Hanna. Hon tyckte att det passade bra att använda sitt eget förnamn på företaget. Efter en trevande inledning hade cafeet kommit rejält igång med verksamheten, och fått en stamkrets av kunder som återkom varje dag till Hanna för hennes goda semlor. Hanna var nöjd och njöt av verksamheten.