Radio Blekinge i bilen på väg hit i morse...
Allsvensk premiär, Mjällby tappade 2-målsledning mot Varberg. Slutade oavgjort, 2-2. För mig kvittar det lika, liksom. Säsongen är ju igång! Bästa halvan av året har infunnit sig och rätt som det är så står vi där mellan hägg och syren.
   Det nalkas påsk i denna stund med harar, sill och ägg. En allvarlig stund. Kom att tänka på Johan Glans stå-upp i ämnet. Gör man komik med värdighet kan man nog roa och roas gränslöst.

Jag tror vi har lite go vårenergi i redaktionen. Det bjuds på mycket i detta nummer. Vi hälsar Joakim välkommen till oss.

Fem snabba fakta om Jämjö

• Jämjö är en tätort ca 20 mil norrost om Karlskrona.
• Tidigare hette det Jämjöslätten och det är därför man säger ’på Jämjö’ istället för ’i Jämjö’. (Man hade sagt ’på Jämjöslätten’ innan namnbytet.)
• Befolkningsmängden var 2 675 år 2020.
• Från och med 19 januari 1899 till och med 29 maj 1965 fanns en järnväg mellan Karlskrona och Torsås som passerade Jämjö.

Kyrkstigen, numera en del av en vandringsled, passerar ån i Ådalen och leder norrut till Kråkerums by. Denna stig användes av skolbarn ännu på 1950-talet.

Är det kö på E22 innan Jämjö? Då har du förmodligen fastnat bakom en traktor, en EPA-traktor, eller en ko på rymmen. Alla sakerna jag upplevt. (Personligen tycker jag att det är både nyttigt och nödvändigt för människan att ibland vara försenad på grund av en ko på rymmen, eller i de nordligaste delarna av landet, en flock rendjur som korsar vägen. Det påminner oss om att vi faktiskt delar jorden med andra djur och de har lika rätt som oss att befinna sig här.) Snart blir det kanske färre köer innan Jämjö, då E22 byggs om. Om det blir färre kor vet jag ingenting om.

Jag hittar inte information om hur busstrafiken kommer påverkas än, men hoppas att turen kommer fortsätta även om den befintliga E22 blir efter ombyggnaden av sträckan Lösen – Jämjö väg 743. Samtidigt såg jag att man kommer bygga en cykel- och gångled mellan Ramdala och Jämjö. Då finns inga ursäkter längre och jag får kanske cykla till stan för att skriva på Presspunkten. Det är i alla fall lite snabbare än att gå till staden…

Vad gäller ombyggnad av E22 så står det på Trafikverkets hemsida att ’boendemiljön för Jämjöborna kommer att förbättras när E22 flyttas norr om Jämjö’. I dagsläget går E22 rakt genom Jämjö så jag förstår resonemanget. Dock känner jag mig lite ledsen för att den nya vägen byggs i friluftsområdet. Kommer man fortfarande kunna gå de längsta sträckarna i friluftsområdet efter byggnationen är klar? Kommer det låta i friluftsområdet av motortrafik? Dock är jag rätt sent ute i mina funderingar. Förslaget om den nya vägen lades fram redan 2010, och bland annat protestgruppen bondeupproret överklagade vägplanen våren 2019 och menade att den nya motorvägen skulle förstöra stora ytor åkermark. Hur den nya vägen till slut påverkar Jämjö återstår att se.

Källor:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/regeringen-avslar-overklagande-om-nya-e22
https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-blekinge-lan/e22-losenjamjo-motesfri-vag/

Sedan 1500-talet hade kristendomen varit en statsreligion i Sverige och den svenska kyrkan en statskyrka. Prästerna hade en särställning i samhället och var representerade i riksdagen som ett eget stånd. Det var inte förrän in på 1700-talet som det uppstod kritik emot Bibeln. Man började tillsatta tilltron till förnuftet istället för tron på en Gud. Trots förbuden bildades under hela 1700-talet nya grupper som utmanade kyrkan. Vissa forskare menar idag att paradoxalt nog så startade sekulariseringen med denna väckelserörelse. Det fanns också ett starkt inslag av propaganda för minskad alkoholkonsumtion inom dessa grupper. Därmed blev det också en nykterhetsrörelse som startade med dessa rörelser.

Dödsorsaker i Sverige på 1700-talet var ofta relaterade till den dåliga miljön som människor levde i på den tiden. Det var den dåliga hygienen som orsakade de tidiga dödsorsakerna. Även matbrist kan kopplas till den höga dödligheten. Lägg till där de många sjukdomarna som härjade vid denna tid. Det kunde vara sjukdomar som pesten, tuberkulos eller smittkoppor. Män hade en högre dödlighet än kvinnor. Detta har forskare haft svårt att förklara men kanske hade män generellt en mer utsatt situation på arbetsmarknaden och blev därmed mer smittade av svåra sjukdomar.

Av 1734 års lag framgår det att mannen i ett giftermål skulle vara minst 25 år och kvinnan minst 15 år. Mannen skulle dessutom vara äldre än kvinnan. På denna tid kunde man också se att giftermålet var ett sätt att trygga ekonomin och bygga nätverk till andra släkter. Dessutom var det enligt lag att mannen i familjen hade rätt att kroppsligen bestraffa hustru, barn och tjänstefolk. Det var först 1864 som hustruaga blev förbjudet och 1920 blev det förbjudet att aga tjänstefolk. Mest uppseendeväckande var att barnaga blev förbjudet så sent som 1979.

Under 1700 och 1800-talet dominerade jordbruket näringen i Sverige. Den industriella revolutionen genomfördes inte förrän etthundra år senare än samma utveckling som hade inträffat i i England och Belgien. I dessa två länder hade industrin slagit i genom tidigare än i andra länder. Men omvandlingen i Sverige var liksom i andra länder gick inte över en natt utan var ryckig och ojämn. Sveriges utveckling gick ungefär i samma takt som den i Frankrike och Tyskland. I och med denna utveckling så var det inte längre adeln som var de rikaste skikten i samhället längre utan fram växte grupper av rika grosshandlare och brukspatroner.
 Befolkningsökningen medförde parallellt att städernas befolkningar ökade. År 1800 var Stockholms befolkning ca 75000 personer medan den var 93000 personer femtio år senare. Intressant att nämna är Karlskronas befolkning som år 1800 var drygt 10000 (tredje största stad i Sverige) medan den femtio år senare var drygt 14000 personer.

Den rådande ekonomiska politiken på 1600- och 1700-talet var merkantilism. Idén var att ett lands rikedom kunde samlas på en hög. Man ökade rikedomen med ökad export och genom minskad import. På så sätt kom handeln att ses som ett nollsummespel – det en vann förlorade en annan. Merkantilism kom också att förknippas med uppkomsten av nationalstaten. Det var genom statliga ingripande som man styrde ekonomin. Man införde bland annat tullar för att skydda de inhemska näringarna. Kritiken mot den förda politiken fanns dock och man menade att det skulle vara bättre om människor tilläts köpa och sälja det de ville. Det var först i andra hälften av 1800-talet som de liberala strömningarna fick fart i Sverige. Då avskaffade man vissa tullar för att gynna handeln.

Bostadssituationen i Sverige konstaterades vid en undersökning 1914 vara i förhållande till andra europeiska länder sämre. Dessutom hade svenskarna de högsta hyrorna i Europa. Det fanns också stora skillnader mellan olika städer. Exempelvis textilindustristaden Norrköping som hade en stor kvinnlig arbetskraft hade särskilt dåliga förhållanden.
 Med den framväxande industrin växte behovet av bättre kommunikationer fram. I motsatts till Storbritannien som var längre fram i industrialiseringen spelade staten i Sverige en större roll. Det kunde gälla mastodont projekt som tillkomsten av Göta Kanal men också byggandet av järnvägsnätet. Men utbyggandet av infrastruktur skedde i Sverige i samverkan med ett framväxande näringsliv. Statens roll var också framme vid en rad reformer som innebar en standardisering och en internationalisering. Det kunde gälla införandet av normalporto på frimärken (1855), att riksdalern ersattes av kronan (1873), antagandet av det franska metersystemet (1878) och att Riksbanken fick monopol på sedelutgivning (1897).

Under senare delen av 1800-talet var också tiden när Sverige organiserades i folkrörelser. Orsakerna till denna utveckling berodde på flera faktorer men exempelvis avsaknaden av den gamla bygemenskapen i ett mer industrialiserat och urbaniserat samhälle kan vara en. Faktorer som accelererade utvecklingen var att med nya transportmedel och bättre kommunikationer såsom telefoni spreds idéer snabbare. Den ökade läsförståelsen var också en förutsättning för folkrörelsernas framväxt. Redan vid 1700-talets slut kunde närmare 80 procent av Sveriges befolkning läsa. Vid den här tiden etablerades också ett flertal tidningar såsom Dagens Nyheter och Stockholms Tidningen. Det var inte unikt för Sverige med folkrörelsernas framväxt utan liknande utveckling skedde i Tyskland, Storbritannien och USA. Däremot var den stora betydelse dessa hade för Sverige unikt. Bland folkrörelserna kan bland annat räknas väckelserörelserna, nykterhetsrörelserna, arbetarrörelserna, idrottsrörelserna och kvinnorörelserna. Störst inflyttande har nog arbetarrörelserna haft på samhället. På arbetsmarknaden var det de mer specialiserade arbetarna som först organiserade sig i fackförbund. Det fanns också stora skillnader beroende av kön på hur organiserade arbetarna var. Kvinnorna låg långt efter och det ansågs inte att kvinnor och facklig verksamhet gick ihop. Parallellt med den framväxande arbetarrörelsen växte också den politiska rörelsen och 1889 bilades det Socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP). Det utvecklades dock en strid om man skulle vara revolutionär eller reformistisk inom arbetarrörelsen.

Mellan 1821 och 1930 utvandrade närmare 1,2 miljoner svenskar till främst USA. Det var ingen unik utveckling jämfört med andra europeiska länder men utvandringen ifrån Sverige var omfattande och det var bara Irland och Norge som hade högre siffror under denna tid. Efter kriget så hade Sverige däremot en stor invandring av främst arbetskraft. Det varade tills 1970-talet då man stramade åt denna typ av invandring. Därefter har invandringen berott mest p.g.a. flyktinginvandringen. Resultatet är dock att Sveriges befolkning ökade mellan år 1850 till år 2000 ifrån 3,5 miljoner till knappt 9 miljoner invånare.

Efter att socialdemokraterna tagit makten på 1920-talet så påbörjades en uppbyggnad av det s.k. folkhemmet. Det skulle vara ett samhälle utan motsättningar mellan klasserna och värna Sverige emot de antidemokratiska krafterna som tagit makten i Tyskland och Italien. Samhället skulle präglas av konsensus istället för av konflikter. Detta i tvären emot de kommunistiska och syndikalistiska krafter som fanns i samhället.
 År 1933 kom det till en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet. En brinnande fråga var den om utvecklingen av befolkningens storlek. Det behövdes arbetskraft inom industrin men på 1920 och 1930-talet var befolkningsutvecklingen negativ. Därför infördes en rad åtgärder för att öka barnafödandet såsom mödrahjälp och moderskapspenning. Man tog också bort lagstiftningen mot preventivmedel i slutet av 1930-talet samt införde behovsprövat barnbidrag. Detta fick till följd att barnafödandet ökade.
I början av 1900-talet utlöstes det många strejker i Sverige. Detta ville man förhindra och genom att parterna på arbetsmarknaden tecknade avtal genom det s.k. Saltsjöbadsavtalet 1938 försökte man förhindra strejker på arbetsmarknaden. Både fackföreningarna (LO) och arbetsgivarna (SAF) ville undvika lagstiftning framför avtal mellan parterna. Trots denna utveckling med frivilliga avtal mellan fackföreningar och arbetsgivare så diskriminerades kvinnor länge på arbetsmarknaden. Det var inte tills 1939 som man förbjöd att kvinnor kunde avskedas vid giftermål och barnafödande.

Trots att Sverige inte deltog i andra världskriget så påverkades vardagen i stor utsträckning av detta krig. Det var ransonering av många varor och runt 400000 var inkallade i krigsberedskap. Även kvinnorna deltog i mobiliseringen då de organiserades i lotta kåren. Det infördes även 1940 en lag som gjorde det möjligt för regeringen att ingripa mot vad man kallade samhällsfarliga organisationer. Bland annat riktad man in sig på kommunistiska organisationer. I slutet av kriget så avgick den samlingsregering som hade makten. Men då hade socialdemokraterna majoriteten i båda kamrarna och kunde styra själva. Man trodde först att det skulle bli en depression efter kriget men det blev tvärtom guldår för ekonomin.

Det omfattande kommunala självstyret innebar problem för ambitionen med folkhemmet. Det fanns åtskilliga kommuner som inte hade medel att svara upp mot de krav om omsorg och service som stipulerades. Därför slog man samman åtskilliga kommuner, ifrån 2501 till 1037 stycken år 1952. År 1974 fanns det 282 stycken kommuner men motståndet mot sammanslagningarna gjorde att vissa kommuner delades upp igen.

En idé som mejslades fram ifrån fackföreningsrörelsen var den om solidarisk lönesättning vilket innebar att alla skulle tjäna lika mycket och på de sättet bara låta de konkurrenskraftiga företagen överleva. Det var på LO-kongressen 1951 som man antog denna politik och bakom den stod ekonomerna Gösta Rehn och Rudolf Meidner. De ekonomiska framgångarna medförde ett ökande behov av arbetskraft och detta medförde också att allt fler kvinnor började yrkesarbeta istället för att sköta hemmet.
 För att lösa bostadsbristen i Sverige drev man fram det s.k. miljonprogrammet på 1960-talet. Det innebar att man byggde stora mängder bostäder runt omkring i kommunerna. På så sätt lyckades man lösa bostadsbristen men nya problem uppstod. Många av de nya bostadsområdena blev stigmatiserade och sågs som problemområden.

Stora förändringar i hur Sverige styrdes genomfördes i och med att enkammarriksdagen infördes 1971. Denna nya riksdag var både direkt och proportionell samtidigt som valen till både landstingen och kommunerna slogs samman. Man införde också spärrar så att det krävdes minst 4 % i riket eller 12 % i en valkrets för att komma in i riksdagen. 1974 reformerades den viktigaste grundlagen i Sverige nämligen regeringsformen. Det gällde vilken makt statschefen fick vilket reducerades till att vara av bara symbolisk roll. Som en direkt följd av den proportionella enkammarriksdagen så fick Socialdemokraterna mindre makt eftersom deras väljarandel underskred 50 % av rösterna. Resultatet av 1976 års val fick till följd att Sverige för första gången på 44 år fick en borgerlig regering. Man lät också en folkomröstning om kärnkraftens vara eller icke vara genomföras 1979.

Referenser
Det svenska samhället 1720-2014 - Böndernas och arbetarnas tid, 5:e upplagan,  Susanna Hedenborg och Lars Kvarnström, 2015

Få saker är så stigmatiserande som människor som är hemlösa. Så utsatt och marginaliserad man som individ är utan bostad är svårt att tänka sig utan att själv varit i samma situation. Att inte kunna utföra basala moment som att tvätta sig, laga mat eller att ha (om än få) personliga saker för sig själv o.s.v. måste vara oerhört tärande på ens psyke. Rent fysiskt måste det också vara mycket svårt då man är utvisad till väder och vind. Jag har för denna artikel läst en bok om hemlöshet av Hans Swärd men också gjort en intervju med två socialarbetare (Trygve och Jenny).

Hemlöshet historiskt sett
Begreppet hemlöshet har definierats olika under olika tidsperioder. Här följer hur man sett på hemlöshetsfrågan under fyra tidsperioder i historien:

Hemlösheten blir ett socialt problem (1850-1929):
Under denna tid fick fattigdomsbegreppet en ny tolkning. Istället för att enbart vara individens fel så ville man förklara fattigdomen som en strukturell orsak. Det var framförallt frivilliga organisationer och den kommunala fattigvården som vidtog åtgärder mot hemlösheten. Staten hade en mycket liten roll i frågan.

En bostad åt alla, välfärdsstatens implementering
(1930-.1940- och 1950-tal):
Under efterkrigstiden så hamnade bostaden i centrum för socialdemokraternas socialpolitiska mål. Istället för arbetsmarknaden ställdes hemmet i centrum för de socialpolitiska ambitionerna. Ett problem var att trots att det planerades för nya bostäder så byggdes det väldigt lite under denna tid. Samhällets ansvar för fattiga människor ökade dock under denna tid och härbärgen och ungkarlshotell byggdes ut.

Hemlösheten som välfärdsstatens restproblem
(1960-, och 1970-talen):
Under denna tid så fanns det en tro på att man skulle utrota hemlösheten. I Sverige startade det s.k. miljonprogrammet 1965 där målet var att bygga en miljon bostäder under en tioårs period. Resultatet blev att man lyckades bygga bort bostadsbrist och trångboddhet. Åtgärderna man drev igenom var förutom det stora byggandet under statlig regi så startades alkoholkliniker och avgiftningsenheter.

Den nya hemlösheten (1985-):
Efter det stora byggandet på 60- och 70-talet var hemlösheten låg. Men efter hand så ökade denna i många kommuner igen. Forskare har visat att den förda bostadspolitiken under denna tid medförde minskad nyproduktion och ökad trångboddhet. Framför allt i tillväxtkommuner uppstod en ökad bostadsbrist. Det tillkom även nya grupper hemlösa såsom barn-familjer och nyanlända invandrare. Kritiskt blev det 2015 då de kom stora grupper flyktingar.

Hemlöshetens utveckling och utbredning
Enligt en undersökning av Socialstyrelsen så har hemlösheten ökat i Sverige ifrån 9903 personer år 1993 till 33250 personer år 2017. Dessa siffror säger ingenting om hur många som har pendlat in och ut ifrån hemlöshet. Utvecklingen har varit att det blivit jämnare könsfördelning. Ungefär en tredje del av alla hemlösa var också föräldrar till barn under 18 år.
För några månader sedan gjordes en undersökning om hur många hemlösa som besökte Lyckåträffen i Karlskrona.  
 Lyckåträffen är en samlingslokal för hemlösa som öppnade upp förra året i maj vid Medborgarhuset i Lyckeby. Då kom de fram till en siffra på 17 personer. Tar man en annan kategorisering så kan det bli en betydligt högre siffra. Det kanske finns hemlösa som inte kommer till Lyckåträffen och som inte kommer med i undersökningen.

 Hemlöshet kan se ut på olika sätt och Socialstyrelsen delar in den i fyra olika kategorier. De färskaste siffrorna tillkännagavs 30 november 2017 och 2023 kommer en ny rapport. På senare tid har allt fler yngre, utlandsfödda, liksom ekonomiskt utsatta pensionärer, ensamstående kvinnor med barn och familjer sökt sig till våra boenden och sociala institutioner. De har hamnat i hemlöshet eller riskerar att göra det då de inte klarar av att betala hyran. Detta delvis som följd av pandemin, då arbetslösheten har ökat, samt inflationen och de högre
kostnaderna för el, mat, bränsle och lån. Vi möter också allt fler personer som har en psykiatrisk diagnos och vi ser en ökning av blandmissbruk.

Kategori 1:
Akut hemlösa. Om man vistas på akutboende, härbärge, jourboende eller skyddat boende. Också de som sover i offentliga lokaler, trappuppgångar, tält, parker eller andra utomhusmiljöer. År 2017 var det ca. 5900 personer, främst män i denna situation. Flertalet levde i missbruk och/eller var utlandsfödda. En stor andel hade också barn under 18 år.

Kategori 2:
Institutionsvistelse och stödboende. De som befinner sig på kriminalvårdsanstalt, HVB-hem, familjehem, SiS-institution och skall flytta inom tre månader utan att ha egen boende ordnad. Ca. 4899 personer hamnade under denna kategorin år 2017 och det var främst personer med missbruksproblem och/eller psykisk ohälsa.

Kategori 3:
Långsiktiga boendelösningar. Personer med försökslägenhet, träningslägenhet, socialt eller kommunalt kontrakt och som inte hade tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Ett flertal var familjer eller utrikesfödda men ett mindre antal var missbrukare. Totalt hamnade ca. 16000 i denna kategori.

Kategori 4:
Ett eget ordnat kortsiktigt boende. Här hamnar de som bor tillfälligt och är kontraktslösa hos bekanta eller hade ett inneboende eller andrahandskontrakt som är kortare än tre månader. Många unga, som led av konflikter inom familjen och/eller hade missbruksproblem. Uppskattat var ca. 5726 personer i denna kategorin.

Undantagen som inte hamnar i några av dessa fyra kategorier är de som är under 18 år och placerade enligt socialtjänstlagen. Inte heller de som bor i bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen eller LSS. Det gäller även personer utan uppehållstillstånd eller ensamkommande flyktingbarn. Något om man kallar servicestatistikparadoxen är att länder som är bättre på att hantera hemlöshet och som mäter det noggrannare får högre värden på just hemlöshet. Det kan bero på att de hemlösa inte ser någon anledning att anmäla sig som hemlös och blir därför inte registrerade som hemlösa.

Lyckåträffen i Karlskrona
Lyckåträffen, vars namn besökarna fick rösta om med namnlappar, startade i maj 2022. De hade brukarintervjuer om hur man ville det skulle utformas. Måndag, onsdag, fredag serveras frukost mellan klockan mellan 8.30 till 10.30. På torsdagar har man gratis middag som man måste anmäla sig till en dag i förväg, mellan 14.00-16.00. Man har tillgång till tvättmaskin, torktumlare och dusch. Man kan också få bortskänkta kläder.
 Andra saker att få hjälp med ansökan om exempelvis bistånd. Alla har inte mobiltelefon med mobilt Bank-ID och då får personalen rycka in för att legitimera brukaren om det behövs. Man behöver fler som hjälper till med att sköta frukostar och middagar. Målet är att starta en egen brukarförening med de som besöker Lyckåträffen. Skall vara trevlig ton i samtalen och lugn och reda. Är ungefär som Träffpunkten fast för hemlösa. Har inte krav om drogfrihet eller nykterhet. Man gör inte någon speciell reklam för stället men alla är välkomna. Har kommit en tio stycken till frukosten och upp till tjugofem personer till middagen. Då fick man till och med dela upp middagen i två omgångar. Personer som kommer har ofta missbruk och/eller psykiatriproblem. Det går ofta hand i hand och inte så lite heller. Även exempelvis äldre som inte har råd med hyran.

Bostad först
Bostad först (Housing first) är en modell som utvecklats i New York av Sam Tsemberis i början av 1990-talet. En grundidé är att den hemlöse först skall erbjudas en bostad utan att denne skall vara drogfri eller ”redo att bo”. Boende och vård och behandling är skilda ifrån varandra. En andra grundregel är att personer som är hemlösa eller utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden så snabbt som möjligt ska inlemmas i den ordinarie bostadsmarknaden för att få en stabil boendesituation. Denna idé har tagits upp av flera europeiska och nordiska länder. Problemet har varit att implementera den på lokal nivå och inte bara på nationell nivå. När modellen
introducerades i USA så förekom det ofta att den kombinerades med en trappstegsmodell. Det innebär att personen skall träna sig i att successivt klarar av att bo själv. Forskning har dock visat att det inte alltid fungerar som det är tänkt utan kan till och med vara ett hinder snarare än en lösning på problemet. Ett problem kan vara att trappstegsmodellen gör att det tar lång tid att nå de översta trappstegen. Klienten måste kanske flytta omkring många gånger för att avancera till de högre stegen.

I Karlskrona har man nu infört konceptet ”Bostad först” där hemlösa kan få en bostad direkt utan prövotid. Den hemlöse får en bostad med andrahandskontrakt i två år och har man skött sig går det över i ett förstahandskontrakt. Man skall ha följt hyreslagens regler om att betalat hyran i tid, skött lägenheten och inte stört grannarna. Inför flytten och när man flyttat in får man också stöd från en behandlare. Modellen har praktiserats i Malmö, Helsingborg och Göteborg. Karlskrona har avtalat om fem lägenheter per år ifrån Karlskronahem och man hoppas att fler fastighetsvärdar skall nappa på konceptet i framtiden.
 “Bostad först” började man med så smått redan 2019. Då tittade de på modellen och var på utbildning men sedan kom Covid-epidemin emellan. Bland annat skulle de ha med sig Karlskronahem på tåget. Det är ytterst viktigt att matcha rätt person till rätt lägenhet. Personalen hjälper till med saker som att fixa bankkonto och bank-id. Brukaren får andrahandskontrakt på lägenheten i två år som det gäller att sköta. Det är lättare att komma ut i arbetslivet om man har en bostad.
 Urvalet görs bland de som varit hemlösa länge och har missbruk eller psykisk ohälsa. Man kan söka möbelbidrag, om man inte har jobb, via ekonomiskt bistånd. Det är viktigt vem man bjuder in i lägenheten och att man väljer den nyktra vägen. Viktigt är också att man sköter sin eventuella kontakt med psykiatrin och kanske måste man bryta kamratskap med sina gamla kompisar. Om man levt som missbrukare då är det ofta svårt att klippa banden. Saker som att betala hyran, inte störa och boka tvättid skall skötas. Många har varit bostadslösa lång tid och har inte vana vid att ha egen bostad. Det är för kort tid att utvärdera konceptet i Karlskrona men andra ställen har varit framgångsrika. Socialförvaltningen skall bland annat besöka Odense i Danmark som har varit mycket framgångsrika med metoden och har hög procent som bor kvar i sina lägenheter.

Andra strategier Karlskrona kommun har
Innan hade man andra strategier som exempelvis motellet Rosenbom som hade 20 platser. Det lades ner 2019 där man hade en blandning av alla olika typer av klienter. Andra spår som finns förutom Bostad först är bl.a. andrahandskontrakt och tillsynskontrakt. Socialförvaltningen tar då första hands kontrakt och personen hyr av socialförvaltningen. Om det exempelvis blir störning så åker socialförvaltningen direkt till personen. I dags läge har man ungefär 80 stycken andrahandskontrakt med hyresgäster i riskzonen. Förmedlingskonto är att pengarna går in på ett konto för att först betala hyra och el sedan går resten till klienten. Om man är hemlös skall man vända sig till mottagningen på socialförvaltningen som ligger på Norra Kungsgatan. De gör en utredning av en handläggare. Som försörjning kan man vara berättigad ekonomiskt bistånd som innan var socialbidrag och då var det socialförvaltningen som skötte det men sedan 5 år är det från arbetsmarknadsförvaltningen.
 Tyvärr, säger Jenny, finns det inte andra aktörer som Frälsningsarmén eller Stadsmissionen i Karlskrona för hemlösa. Socialförvaltningen har heller inga egna hus att hyra ut.
Det dyker upp hemlösa i Karlskrona som tillhör andra kommuner men inte i så stor omfattning. Det var främst då man hade motellet Rosenbom som det kom hemlösa ifrån andra kommuner. Socialförvaltningen stänger inte dörren utan försöker hjälpa personerna som att man exempelvis sponsrar med en tågbiljett hem. Men det är vistelsebegreppet som gäller d.v.s. var personen är skriven. Man har heller inte märkt av att det fanns många EU-medborgare för några år sedan som tiggde. De sökte inte sig till socialförvaltningen i någon större utsträckning.

Vid den stora tillströmningen av flyktingar 2015 så tycker Jenny och Trygve att Karlskrona skötte det bra och gjorde ett bra jobb för att ta hand om alla. På Marieberg hade man hela trappuppgångar med flyktingar, speciellt för minderåriga. Då var det svårt att hitta bostad överhuvudtaget. Det har heller inte varit så många flyktingar ifrån Ukraina. Dessutom har man varit mer förberedd för dessa. De hade kanske släkt eller vänner som de ville komma till. Generellt kan man säga att storstäderna drar, för där finns det nog mer jobbtillfällen.

Orsaker till hemlöshet
I USA har det historiskt funnits fyra förklaringar varför människor hamnar i hemlöshet. Den första var att det var människor som fjärmat sig ifrån samhället i övrigt med en önskan om att leva i samhällets marginal. Denna syn innebar att hemlöshet i stor utsträckning var självvald. Den andra orsaken var att individerna inte klarade av att bo i egen lägenhet p.g.a. orsaker såsom alkoholism, psykisk sjukdom, kriminalitet eller missanpassning. Den tredje orsaken var bristen på arbete, inkomster och färdigheter. Sist som fjärde orsak var att människor saknar sociala nätverk som kan hjälpa dem i kriser.
 Island och Finland har ett mera behovsprövat system i komplement till marknaden än övriga Norden. En sak som särskiljer Finland ifrån de övriga länderna är att man har ett större byggande vilket troligtvis minskar bristen på bostäder.
Det byggs inte tillräckligt i Karlskrona och då speciellt inte billiga bostäder tycker Jenny och Trygve. Hoppas det blir rockad där folk flyttar till bostäder av mera passande storlek samtidigt som lägenheter blir lediga. Också det faktum att lediga lägenheter ofta finns i områden som inte ses som så attraktiva är ett problem. Det skulle vara bra om det var mer spritt säger Trygve.

Slutsats
Historiska fakta tyder på att det finns tre förhållanden som tycks mildra eller minska hemlösheten:

• Ett bostadsbyggande som motsvarar befolkningsökningen och bostäder som är tillgängliga för alla, samt en stark generell bostadspolitik.
• Långsiktiga statliga och kommunala strategier för att bekämpa hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden.
• Ett åtgärdssystem som har vetenskapligt stöd eller bygger på beprövad praktik.

Ansvaret för hemlösa i Sverige ligger i första hand på kommunen och inte på staten. För att lösa problemet med hemlöshet tycker Trygve att det är alla aktörer i samhället som måste hjälpas till, fastighetsägarna och kommunen exempelvis, alla. Socialen kan inte lösa problemen själva. Jenny tycker att man skulle ha ett härbärge i Karlskrona så att folk i alla fall skulle ha tak över huvudet och slippa bo på gatan. Den hemlösa skulle då få mer energi och må bättre. Det kanske inte skulle ligga under socialförvaltningen utan kanske någon församling. Politikerna är överlag positiva till Bostad först- konceptet. I längden är det nog en billig lösning för personen betalar ju hyran. Det skulle kosta betydligt mer om man skulle haft personerna hemlösa.
 Hans Swärd menar att man måste lyfta frågan om hemlöshet ifrån socialtjänsten till att se rätten om en bostad som en universell förmån som inte sammanblandas med övriga hjälpbehov som en del hemlösa har. Vidare menar han att i slutändan är det inte inte om vi kan, utan om vi vill utrota hemlösheten.

Referenser
Hemlöshet : ett komplext problem i ett föränderligt samhälle, Hans Swärd. 2021
Bostad först hemsida, https://www.bostadforst.se/
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/bostad-forst-1
https://sverigesradio.se/artikel/efter-flera-ar-av-hemloshet-robin-flyttar-in-en-egen-lagenhet
https://www.fralsningsarmen.se/vart-sociala-arbete/for-manniskor-i-utsatthet/hemloshet/sa-ser-hemlosheten-ut-i-sverige/

Det var i slutet av juni 2022. Lövmarknaden och midsommar hade varit bra. Skönt att äntligen gå på marknad igen efter två års stängt. Trevligt träffa alla i familjen också såklart.

Jag hade sommaren någorlunda bra planerad. Hade köpt sommarkortet och hade planerat besöka de flesta marknaderna i Blekinge och även gå på skärgårdsfesten. Jag hade nästan alla pengarna till skärgårdsbiljetten. Jag saknade kanske 300-400 kr tror jag. Jag hade ihärdigt pantat en massa burkar under våren/försommaren.
 Denna dagen olyckan hände var en helt vanlig måndag. Jag hade gjort sysslorna hemma och tänkte cykla och leta burkar bland annat. Färden gick mot Västra mark men där höll arbetare på med att tömma sopor så förmodligen skulle jag inte hitta nåt där.
 Efter idrottsplatsen finns en badplats som heter Studentviken. Det var varmt väder ute och jag tänkte det kanske kunde finnas en del burkar i soporna. Jag kom först till den första delen man kommer till men där fanns knappt något folk så jag cyklade vidare på grusvägen. Längre fram vid klipporna var det mer folk och jag hittade en del pant i soporna. Vid träbron hoppade jag av cykeln eftersom det var barn som lekte på bron just där. Längre fram hoppade jag på cykeln igen för den sista biten.

På något sätt tappade jag kontrollen av cykeln och trillade ner mot klipporna på vänster sida. På höger sida fanns det vatten och ett räcke men inget räcke på den vänstra sidan. Jag måste vänt mig lite i luften medan jag rasade ner så jag hamnade med benet mot en stenklippa.
 Det kändes direkt i benet att något var fel och det väldigt ont. Jag trodde jag skulle svimma av smärtan men gjorde aldrig det. Folk omkring hade sett vad som hänt och började gå dit jag var. De frågade om jag var ok, vilket jag inte var.
 Någon var snäll och ringde ambulans. Det var inte helt lätt för personen att förklara var olyckan var men efter en stund hittade SOS alarm rätt plats. De skulle skicka ambulans så fort som möjligt. Jag tog upp min mobil från väskan och ringde min personal för att förklara vad som hänt. De hade ingen som kunde köra bil så de kunde inte åka med till lasarettet. De ringde min pappa som senare ringde upp mig. Då när pappa ringde hade jag just blivit hämtad av ambulansen.
 Jag märkte att det var en massa myror där jag var och längre bakom mig fanns ett myrbo. Typiskt tänkte jag, att hamna nästan vid ett myrbo. Någon av dem som sett händelsen stod vid bron och pratade med mig så jag inte skulle hamna i chock. Han hjälpte även till att låsa min cykel, som hamnat en bit bredvid mig.

Ambulansen kom och de lade mg på ett bräde som sedan träddes i en filt och så bar de upp mig från marken. Väl i ambulansen fick jag smärtstillande medel och det hjälpte mig att slippa koncentrera mig på smärtan. Färden till sjukhuset gick ganska snabbt.
 Väl på akuten fick jag en säng att ligga i och kördes till ett rum. Efter en stund kom mina föräldrar till sjukhuset. Pappa fick nyckeln till cykeln så han kunde hämta den medan mamma stannade kvar hos mig. En läkare kom in och undersökte.
Efter ett tag kördes jag till röntgen för att kolla hur benet såg ut. De gipsade det också så det skulle vara mer stabilt. Efter röntgen och en stunds väntan kom läkaren in igen. Benet skulle behöva opereras men inte denna dagen.

Jag slussades sedan från akuten och upp till en mottagning där jag skulle vara under tiden jag var där. Klockan var nästan mitt i natten då och jag var väldigt trött. Några gånger under natten behövde jag upp och kissa och på morgonen bestämde jag mig för att jag behövde en urinkateter så jag slapp ta mig upp på benen varje gång jag skulle kissa.
 Jag fick även ett eget rum på avdelningen. Det fanns TV och så inne på mitt rum. I rummet bredvid fanns en äldre man som jag tror hade alzheimers. Han sade många gånger att han skulle ringa sin fru men hon var tydligen död och varje gång personalen berättade det brast han i gråt. Kan inte vara lätt att ha en sådan sjukdom
 Senare i veckan fick den äldre mannen ett annat rum som låg närmare personalens fikarum eftersom våra rum låg längst bort i korridoren och de ville ha mera koll på mannen, tror jag. Det kom en yngre man till rummet i stället. Han skulle opereras senare.

Veckan gick sakta men nästan varje dag hälsade min mamma och pappa på mig. Mot slutet av veckan hade de godis med sig som de köpt. Jag fick veta av en läkare att jag skulle opereras veckan efter. Han visade också hur skadorna såg ut från röntgen.
 Helgen var ok. De hade rullat in en rullstol på mitt rum och ett sorts stöd så jag kunde ta mig upp hjälpligt från sängen till rullstolen. Jag rullade lite i korridoren, Läste tidningen och så och träffade några andra som var på avdelningen. De hade olika krämpor.
 Den yngre mannen som låg i rummet bredvid mitt blev opererad på måndagen. De tog bort ett av hans ben för det hade blivit infekterat. Han hade diabetes så det var lite panik med det hela. Han kom tillbaka från sin operation någon gång på eftermiddagen.

Nästa dag väcktes jag vid 5-tiden. Jag skulle opereras men först skulle jag duscha och få andra kläder och sådant. Man stack också in en nål i armen för medicinering och annat. Jag fick inte blöta ner det skadade benet så jag fick ha en sopsäck över det benet och duscha resten av kroppen sittande. Det gick ok.
 Jag fick även någon vätskeersättning som smakade underligt men den slank ner. Jag fick kläder som skulle göra det lättare för läkaren komma åt där han skulle laga. Så körde de ner mig till operationsavdelningen. De tog Covid-test på mig och efter en stund rullades jag in i salen.
 Jag kommer inte i håg så mycket mera förrän jag senare vaknade upp i ett annat rum. Det stod en leende sköterska vid min säng. Hon sade att det hela gått bra och undrade om jag var törstig, vilket jag var. Så jag fick lite vatten att dricka. Det fanns ingen klocka i rummet så jag vet inte hur mycket klockan var.

Efter ett tag kände jag mig mera vaken och de körde upp mig till mitt rum igen. Det var eftermiddag. Efter en stund fick jag mat att äta. Jag var hungrig och åt med god aptit. En läkare kom in på mitt rum och satte på mig ett sorts stöd av plast och metall för benet. Jag skulle ha det på mig hela tiden den första tiden. Den liknade lite en typ av fotboja men större och satt på annat sätt. Jag skulle även ha mitt opererade ben högt en tid så de lade en större kudde under där. Jag ringde mamma och pappa och de kom senare och hälsade på. Jag var fortfarande lite trött men Ok. Jag somnade tidigt den kvällen.
 Nästa dag vaknade jag vid den vanliga tiden 8, då jag fick en värktablett. Sedan vid 9-tiden var det frukost. Efter frukosten satte jag mig i rullstolen och rullade ut i gemensamhetsutrymmet. Där läste jag tidningen och snackade lite med en annan person som också skadat sig. Senare på dagen var det lunch. Maten på sjukhuset var helt okej.

Senare på dagen fick vi middag och fika. På kvällen kollade jag lite på videoklipp på Youtube med min mobil. Jag hittade ett klipp som jag blev väldigt emotionell över och småsnyftade. Det var en konsertversion med Helen Sjöholm och låten Du måste finnas. En väldigt bra version om man jämför med versionen som finns på skiva och konsertversionen. Hon verkligen sjunger ut, Helen. Jag hade volymen rätt högt på mobilen men det var ingen som klagade. Dagen efter berättade personen som hade rummet bredvid mitt att han också blivit berörd av Helen Sjöholms sång.
 Jag somnade som vanligt vid 22-tiden. Nästa dag tog en läkare bort nålen i armen eftersom den inte behövdes längre. Man tog också bort min urinkateter eftersom jag skulle få åka hem samma dag. Det gick bra att kissa som vanligt så allt var okej.
 Jag fick även en ny rullstol som jag skulle få med mig hem och även betastödet så jag kunde resa mig från rullstolen vid till exempel toabesök och annat. Jag packade mina saker och så under dagen. Jag åt även lunch innan jag fick åka hem.

Jag blev hämtad på eftermiddagen och kunde åka hem. Vi hade lite problem när jag skulle upp till lägenheten eftersom rullstolen inte fick riktigt plats i hissen. Men vi kunde ta en annan hiss eftersom mitt boende sträcker sig mellan olika uppgångar.
 Väl uppe i lägenheten tog personalen bort lite bord och lite annat så jag kunde rulla bättre utan saker i vägen. Mattorna togs också bort så det skulle vara lättare att rulla på golvet. Jag fick en träningslapp hem och jag skulle träna benen en gång i timmen fram tills kvällen. Det var lite jobbigt men jag tränade på.
 Jag fick lite problem med kisseriet hemma så en läkare fixade så jag fick kateter igen. Jag hade den någon vecka och sedan fungerade det som det skulle igen.
 I badrummet hade jag en högre toasits så jag kunde sätta mig lättare. I duschen hade jag en stol som jag satt på när jag duschade. Jag hade då en svart sopsäck över benet som var skadat eftersom stödet inte tålde vatten.

Tiden gick sakta hemma då jag satt i rullstol och inte kunde gå på festivalerna så lätt. Någon dag var jag och personalen dock i väg på en second hand. De körde min rullstol då helt enkelt. Det var lite jobbigt för dem så jag fick senare en rullstol med motor på när vi skulle ut.
 Under tiden jag var hemma passade jag på att sortera bort filmer i hyllorna jag inte ville ha kvar. De flesta skänktes på second hand men sålde även någon privat till någon person.
 Efter ett tag kunde jag försiktigt börja belasta benet med hjälp av betastödet. Jag fick även kryckor att träna med. Det var ovant i början med kryckorna men det gick bättre och bättre.
 Numera använder jag inte kryckorna eller betastödet längre. Jag kan gå någorlunda bra men inte springa än. Men med tiden ska det nog bli cykling av. Jag måste såklart var mer försiktig i fortsättningen men det gör inget.

Igår var jag på nätet och handlade en pinsam mängd påskgodis från en onlineaffär som säljer engelska matprodukter. Det brukar bli slutsålt ganska fort – jag antar att den engelsktalande gemensamheten i Sverige köper upp allt, och då gäller det att vara ute i god tid. Frågan är om jag/vi kommer kunna stå emot frestelsen att äta samtliga chokladägg innan påsken? Det är ganska vanligt, skulle jag vilja påstå – jag vet att min mamma åt upp alla ägg en gång och fick åka till affären i smyg för att köpa dem ånyo!
 I England köper man stora mängder chokladägg, gömmer dem och låter barn leta upp dem på påskdagen. Vad har det med Jesus och kristendomen att göra? Enligt den Nya Testamentet led, dog, och återuppstod Jesus för att de som tror på honom skulle förlåtas sina synder och få evigt liv. Detta är ett mirakel och därför handlar påsken om mirakel. Vad gäller påskägg så anses ägg vara en symbol för nytt liv på våren. Det är i protestantisk tradition som man hittar sagor om en påskhare som delar ut påskägg till snälla barn. Som julen så är nog påsken idag lite mer av en kommersiell familjehögtid, i alla fall i England och Sverige där jag bott.

Men för att återvända till påsken och mirakler. Det känns som att världen skulle verkligen behöva ett mirakel nu. Krig, klimatförändring, naturkatastrofer, skjutningar och mord, och pågående covid-19 pandemi, trots att det inte längre skrivs mycket om det. (Globalt har det upptäckts över 755 miljoner bekräftade fall och över 6.8 miljoner rapporterade dödsfall f.o.m den 12 februari 2023 enligt Världshälsoorganisation WHO [1]).
 Kan mirakler verkligen ske? Och skulle vi ens kunna tro våra ögon om ett mirakel inträffade? Till denna artikel har jag som vanligt frågat dem i min närmaste krets om de någonsin har upplevt ett mirakel. Enligt SAOB är ett mirakel ’ett undervärk; ett föremål som väcker beundran; eller något som tillskrives ingripande av gudomliga eller övernaturliga krafter; eller en händelse som är helt oväntat.’ Låt oss se om någon av dessa historier kan uppfylla kraven.
 Min mamma beskrev att hon körde i den snabba filen på den tyska Autobahn i en snöstorm en vinter på 80-talet, på väg hem runt elva på natten efter en spelning i orkestern. Vägen såg lite märkligt ut och hon tog bort sin fot från gaspedalen. Detta räckte för att hennes bil skulle börja slira runt, men hon lyckades stanna till slut, helt oskadd, bland stora lastbilar. En matematiker skulle förmodligen kunna räkna ut sannolikheten, men det kan varken jag eller mamma, så det får vara ett mirakel.

Någon form av mirakel har även mina svenska släktingar upplevt. I tjugoårsåldern omkring år 1934 så fick min svärfars mamma Helen cancer, och läkarna var pessimistiska trots behandling. (Vi är inte säkra men vi tror att hon fick någon form av strålbehandling.) Trots allt överlevde Helen. Hon ansåg att detta var ett mirakel, och det kan jag bara hålla med om.
Apropå cancer så läste jag på BBC -nyheter att ’när cancer har upptäckts så är tillfrisknande utan behandling högt osannolikt: totalt sett bara en på 100 000 cancerpatienter tros bli av med sjukdomen utan behandling’ [2]. Nu har vi faktiskt en sannolikhet att titta på – men att just Person X skulle vara den personen i 100 000 är för hennes familj onekligen ett mirakel.
 För att flytta fokus nu till en annan typ av mirakel. Jag träffade min man Erik på en studentkorridor i Lund. Detta var verkligen ett mirakel, då vi är både rätt introverta människor som mycket sällan går ute. Vi läste helt olika ämnen vid universitetet, och hade aldrig träffats om inte jag av en slump blivit tilldelad ett rum i just den korridoren. Som ni ser går mycket av dessa mirakler ihop med osannolikheter. Kanske är det en insynsvinkel som gör att vi väljer att betrakta det som just mirakler?

Till slut tänker jag på vad man skulle vilja önska som mirakel denna påsk. Det må vara klyschigt men hade inte världsfred varit välkommen nu? Det kanske är lite för mycket begärt. Men jag hoppas ändå att alla får uppleva ett mirakel nu denna påsk, oavsett om det är mycket litet eller mycket stort.
Glad påsk!

Källor
[1] https://www.who.int/publications/m/item/weekly-epidemiological-update-on-covid-19---15-february-2023
[2] https://www.bbc.com/future/article/20150306-the-mystery-of-vanishing-cancer

Pappan i familjen körde honom till hamnen. Hans leende kunde ses på mils avstånd. Skeppet var enormt. Det var en lång kö han ställde sig i. Alla var lika uppspelta som han. Han fumlade med biljetten när det var hans tur att borda. Men till slut hittade han den i plånboken. Mannen som var klädd som besättningen sa leende, välkommen till Titanic. Han klev in i en fin paviljong. Där var två ur besättningen som gav honom sin svitnyckel och numret på hans dörr, B52. Ursäkta, frågade han en äldre herre som var klädd i besättningsuniform, kan du snälla visa var detta rummet är sa han och visade nyckeln. Följ mig, sa mannen. Peter gjorde som han sa. Här är det, sa mannen, efter att de gått igenom en mycket fint dekorerad korridor. Han tittade mot numret på dörren, tack så mycket sa han. Mannen svarade, ingen orsak. Sviten han fått var mycket fin. En stor bekväm matta täckte golvet en stor dubbelsäng med skynke fanns i hörnet. En eldstad fanns där. Ovanpå den satt ett klockur som såg ut att vara smitt i mahogny. Han tittade in i badrummet. Han hade ett stort badkar, en toa och ett stort handfat och handdukar där det stod White Star Line. Han öppnade dörren bredvid sängen för att utforska. Glädjen bara steg han hade ett eget promenad däck som vissa förstaklasspassagerare hade i verkligheten.

Hans nya kläder låg prydligt på sängen. När hans föräldrar bokade hans biljett så tog de hans mått. Det var en tidskorrekt svart kostym med manschett, röd skjorta, svarta byxor, vita handskar, en fin käpp och en stor hatt och fickur. Glädjen var total då hans föräldrar betalat extra så han fick behålla kläderna när ha kommit hem. Han lade sig ner på sängen och tog fram sin telefon och laptop. Han hade lovat att höra av sig när han gått ombord. Med face-time på datorn, att säga att han var glad och tacksam var en underdrift. Hans pappa svarade med ett leende och frågade hur han mådde. Jag mår jättebra, tack så jättemycket. Inga problem bara du kommer ihåg villkoret vi ställde. Kom ihåg att det var tack vare Ida och Isildor som vi är så förmögna. Nejdå, jag kommer ihåg att slänga buketten sa han, jag har skrivit upp det sa han och visade på telefonen. Och så skulle du ringa varje kväll och morgon, det var villkor nr 2 sa Pappa. Jadå jag kommer ihåg men nu måste jag gå sa Peter. De sa hejdå till varandra. Han var verkligen hungrig så tänkte kila ner till en av de många restaurangerna och sedan kanske bada i skeppets pool. Men det tog inte särskilt länge innan han gick vilse. Men han brydde sig inte så mycket då han ville utforska så mycket han kunde. Men till slut så blev han lite trött att vandra i de trång korridorerna. Han såg en man i kaptensuniform passera honom i korridoren. Han såg verkligen ut som kapten Smith den här återskaparen hade verkligen gjort sin research. Ursäkta sa Peter. Yes, sa mannen. Peter tyckte det var lite konstigt att mannen inte kunde svenska. Han trodde att alla i besättningen kunde språket då de talade svenska med honom när han gick ombord fast han var duktig på Engelska så var inga problem.

Can you show me to the closest restaurant, sa Peter. Certainly, this way sa mannen med ett leende. Mannen kunde verkligen mycket om skeppet så Peter var minst sagt imponerad. Han visste inte varför men han kände sig en smula kall nära återskaparen. De nådde tillslut till slut Titanics Grand stair case. Var Peter impad innan så var han i extas nu. Till vänster så var det två fina glasdörrar. Där var en mycket fin matsal. Den var byggd som en fransk restaurang borden var uppradade längst ett långt fönster med något motiv han inte kände igen med det gav ett mycket ljus. Borden, gula bestick och menyerna framme. Peter och mannen satte sig vid ett bord. Kort efter kom en tjej och frågade om han var redo att beställa. Ursäkta sa Peter menar ni inte ni? Du är ju själv vid bordet sa tjejen. Nej det är jag inte sa Peter och vände sig mot återskaparens stol. Men han fick kalla kårar när han inte var där. Mår du bra svarade tjejen? Jadå sa Peter som han skrapade käken. Han tog en snabb titt på menyn och bara beställde någon fransk rätt som han inte visste vad det var.

fortsättning i nästa nr...

I årets upplaga av melodifestivalen så åker de återigen till olika städer där de har deltävlingarna, semifinalen och finalen. Det har de inte gjort sedan 2020 då Corona stoppade det hela. Första deltävlingen var i Göteborg

Deltävling 1 – 4 Februari
1: Tone Sekelius – Rhytm Of My Show
Det här är en glad uptempo låt som man gärna kan dansa till. Den har bra rytm och fungerar perfekt som öppningsnummer. Tone sjunger lite falskt vid några tillfällen i låten men annars mycket bra. Låten gick direkt till final. Jag ger låten 3P av 5 möjliga.

2: Loulou Lamotte – Inga sorger
Efter uptempo växlar vi till någon sorts lättpop. Den här artisten är väldigt rund om magen och kläderna hon har på sig hjälper inte hennes utseende direkt. Allra sämst är dock låten och hennes röst. Låten är så tråkig att man somnar och rösten är otroligt falsk och ostadig. Låten blev utröstad. Jag ger låten 1P av 5 möjliga.

3: Rejhan – Haunted
Efter lättpop blir det ännu mera ballad. Denna gången en långsam en. Artisten har dock väldigt bra röst och fint utseende. En kompis som var med och kollade på deltävlingen sade spontant; han är lite som Darin. Jag håller med absolut. Om låten varit uptempo hade detta varit perfekt bidrag men låten är för långsam och lyckas inte beröra tillräckligt. Låten blev utröstad. Jag ger låten 3P av 5 möjliga.

4: Elov & Beny – Raggen går
Efter två sömniga nummer blir det uptempo igen. Den här gången är det Epa-Dunk (Fast utan hembränt). Låten är catchy och sätter sig snabbt. De sjunger riktigt bra och det märks att de verkar trivas på scenen också. Ingen stelhet här inte. Låten hamnade till semifinal Jag ger låten 4P av 5 möjliga

5: Victor Crone – Diamonds
Nu är vi tillbaka till lite lättpop men med mera drag än LouLou. Victor sjunger ok men låten är som en Klysha av en massa andra låtar. Den verkar inte ha något eget även om själva låten ej har gjorts tidigare. Man har hört dussintals sådana här låtar på Spotify. Trevliga att lyssna på men lämnar absolut inget ordentligt avtryck. Låten hamnade i semifinal. Jag ger låten 2P av 5 möjliga.

6: Eva Rydberg Och Ewa Roos – Länge leve livet
Från lättpop går vi raskt till någon sorts kabaree. Väldigt lustig låt det här. Den känns mer som ett mellannummer än tävlande. Respekt till Eva och Ewa för att de är gamla men ändå har bra drag på scenen men tyvärr fungerar inte denna låten alls. Det blir för fjantigt helt enkelt. En kompis som var med och kolla sade spontant; dags för toa-break. Håller med. Låten blev utröstad. Jag ger låten 1P av 5 möjliga.

7: Jon Henrik Fjällgren Arc North Feat Adam Woods – Where are you (Sávezan)
Från kabaree går vi raskt till någon sorts Jojk EDM. Bortsett från jojken spelas sådant här på disco med många lampor som blinkar. Det står en DJ på scenen också. Det är spännande och lite underlig musik på samma gång. Förut har Henrik bara jojkat och haft någon kör med men detta var intressant. Bäst för kvällen känner jag. Låten hamnade direkt till final. Jag ger låten 5P av 5 möjliga.

Deltävling 2 – 11 Februari
1:Wiktoria – All my life (Where Have You Been)
Wiktoria öppnar upp deltävlingen med en uptempo poplåt. Låten känns tyvärr alldeles för anonym och man har glömt hur den lät när nästa låt kommer. Scennumret är inte heller särskilt speciellt. Låten blev utröstad. Jag ger låten 2P av 5 möjliga.

2:Eden – Comfortable
Det här är en lugn ballad. Ballader kan vara trevliga men denna är tråkig. De sjunger inte bra och ingen intressant scenshow heller. Nä detta var inget bra. Låten blev utröstad. Jag ger låten 1P av 5 möjliga.

3: Uje Brandelius – Grytan
En smålugn låt till men denna har trevlig kör i bakgrunden. Artisten sjunger om en grytkokning som går snett och jämför med ett dåligt äktenskap. Lite annorlunda och småtrevligt. Uje känns dock tyvärr lite stel på scen och låten blir bra efter halva tiden ungefär. Låten blev utröstad. Jag ger låten 3P av 5 möjliga

4: Panetoz – On my Way
Nu blir det dans och uptempo för hela slanten. Låten känns fräsch och det är lätt att tralla med i låten. Panetoz har tidigare bland annat gjort hiten ”Dansa Pausa” och denna låten är likt den ett glatt piller. Trots titeln sjunger de på svenska nästan hela låten. Låten hamnade direkt till final. Jag ger låten 4P av 5 möjliga.

5: Tennesse Tears – Now I Know
Den här låten bjuder på lättpop och ok refräng. Låten känns nästan lite countryaktig utan att vara för mycket av det. Man har hört liknande låtar på spotifys topp låtar och reklamradiostationer. Låten gick till semifinal. Jag ger låten 3P av 5 möjliga

6: Maria Sur – Never Give Up
Låten är en växande ballad. Själva låten må kännas lite anonym men Maria har riktig bra röst och får låten att kännas bättre än den varit med någon med halvbra röst. Maria kommer från Ukraina och lyckades fly till Sverige. Låten gick direkt till final. Jag ger låten 4P av 5 möjliga
(mest för hennes röst)

7: Theoz – Mer av dig
Det här är en enkel trallvänlig poplåt. Låten är bättre än den låten Theoz hade med förra året. Låten har en trevlig vissling som är cool. Refrängen är glad och glädjesmittande. Låten gick till semifinal jag ger låten 4P av 5 Möjliga.

Deltävling 3 – 18 Februari
1: Paul Rey – Royals
Detta är en typisk Uptempo låt med bra driv i refrängen och extra allt. Låten känns dock något anonym och liknar många låtar på Spotifys topplista och reklamradiostationerna best off. Låten hamnade direkt till final. Jag ger låten 3P av 5 möjliga

2: Casanovas – Så kommer känslorna tillbaka
Här kommer en dansbandslåt. Denna låten har allt som dansband ska innehålla. Den påminner en del om Barbados, Friends, Arvingarna och flera andra grupper. De verkar har roligt på scen och mycket färger i numret. Den här typen av låtar känns dock lite för gamla för att fungera nu för tiden. Låten blev utslagen. Jag ger låten 2P av 5 möjliga.

3: Melanie Webhe – For the show
Detta är nästan en powerballad. Melane har bra röst men känns lite stel på scen och sjunger också tidvis lite falskt. Låten ger inte heller något djupare avtryck vilket är synd. Låten gick till semifinal. Jag ger låten 3P av 5 möjliga.

4: Nordman – Släpp alla sorger
En typisk Nordman låt det här. Man känner igen musiktypen från deras tidigare låtar och jag gillar det. Det är något speciellt med nordisk folkmusik och Nordman gör det perfekt. Låten hamnade i semifinal. Jag ger låten 4P av 5 möjliga.

5: Laurell – Sober
Den här låten är typ lika gympa EDM som man sätter på i slutpasset för att orka mer. Det är upempo men låten är för repetiv och scenshowen är bara konstig med furry pandor. Nej detta var inget bra. Låten blev utslagen. Jag ger låten 1P av 5 möjliga.

6: Ida-Lova – Låt hela världen se på
En trevlig liten fin ballad. Ida-Lova har absolut bra röst men låten känns lite för mycket Disney-Aktig. Hon känns också nervös och stel på scen och sjung ”skriker” vid några tillfällen. Låten blev utslagen. Jag ger låten 3P av 5 möjliga.

7: Marcus & Martinus – Air
En typisk uptempo låt med bra refräng och allt. De båda bröderna sjunger bra och bjuder på sig själva. Tycker nog dessa var bäst av kvällens låtar. Låten hamnade direkt till final. Jag ger låten 5P av 5 möjliga.

Deltävling 4 – 25 Februari
1: Klarna – Where did you go
Detta är en typisk uptempo låt med ok refräng. Den sätter inget djupare avtryck men är lite dansant och fungerar som öppningsnummer. Låten hamnande i semifinal. Jag ger låten 3P av 5 möjliga.

2: Signe & Hjördis – Edelweiss
Detta är lite lätt pop/folkmusik som påminner om Hasse Andersson och Sarek lite grann. Tjejerna sjunger bra men låten är lite för långsam och känns lite gammaldags. Låten blev utslagen. Jag ger låten 2P av 5 möjliga.

3: Smash Into Pieces – Six feet under
Nu blir det lite rock/hårdrock. Det är inte så avancerad hårdrock så det går nog mera under rock tror jag. De sjunger bra och låten har en bra refräng. Låten gick direkt till final. Jag ger låten 3P av 5 möjliga.

4: Mariette – One day
Detta är en midtempo poplåt som påminner lite om någon Laleh låt. Mariette sjunger bra och refrängen är bra. Det fattas bara något extra wow som lyfter låten till skyarna. Låten hamnade i semifinal. Jag ger låten 4P av 5 möjliga.

5: Emil Henrohn – Mera Mera
Typisk lättpop med trött och tråkig refräng. Låten känns för tjatig och artisten är inte särskilt snygg ens. Mycket färger i numret men det hjälper inte. Låten blev utslagen. Jag ger låten 1P av 5 möjliga.

6: Alex Schulström – Gorgeous
Detta är en ballad/powerballad. Alex sjunger bra men låten känns som en kopia av exempelvis Tusses Voices samt flera andra liknande låtar. Man kan sjunga med i låten men den lämnar inget bestående intryck. Låten blev utslagen. Jag ger låten 3P av 5 möjliga.

7: Loreen – Tatoo
Bästa låten hela kvällen. Låten börjar lungt men blir senare EDM. Låten känns fräsch och Loreen sjunger superbra. Jag tycker början liknar Abbas;The winner takes it all och Madonnas Frozen, men senare växlar låten upp och förändras. Loreen fick göra om sitt nummer eftersom någon störde hennes framträdande med en politisk skylt. Låten hamnade direkt till final. Jag ger låten 5P av 5 möjliga.

Finalen 11 Mars
Som vanligt så var vi ett gäng hemma hos mig som tittade på finalen. Vi var alla ense om att Loreen och Marcus & Martinus var bäst och förmodligen hade störst vinstchans i Eurovision. Det fanns andra låtar som också var bra men som inte passar i eurovision. Loreen var favorittippad av alla tidningar också.

Finalen bestod av dessa låtarna och artister:
1: Jon Henrik Fjällgren Arc North Feat Adam Woods – Where are you (Sávezan)
2: Tone Sekelius – Rhytm Of My Show
3: Mariette – One day
4: Marcus & Martinus – Air
5: Panetoz – On my Way
6: Maria Sur – Never Give Up
7: Smash Into Pieces – Six feet under
8: Klarna – Where did you go
9: Nordman – Släpp alla sorger
10: Loreen – Tatoo
11: Theoz – Mer av dig
12: Victor Crone – Diamonds

Efter att alla 12 låtarna spelats fick vi resultatet hur den internationella juryn hade röstat. Loreen fick 7 st 12. Det var enbart Kroatien som inte gav henne full poäng. Man såg även att Marcus & Martinus fick många 10 poängare av juryn.
 Efter juryns röst fick svenska folket extra hjärtröster. Sedan blev det lite underhållning. En del av underhållningen var bra medan en del annat mindre bra.
 Så var det dags för svenska folkets röster och Loreen vann. Det tycker jag hon var värd eftersom både låten och scenshowen var bra.

Tankar och diverse reflektioner om årets festival
Programledarna Farah Abadi Och Jesper Rönndal var väldigt fjantiga. De borde haft annat manus.
 I finalen fick Victor Crone enbart 1 poäng av det svenska folket. Han hamnade dock inte sist. Det var Tone Sekelius som hamnade allra sist.
 Med tanke på hur gamla de är är det anmärkningsvärt att Eva Rydberg och Ewa Roos till och med dansade en del i sitt nummer.
 Laurell hade lustigaste numret med lila Furrypandor. För första gången har vi haft en Epa-dunk låt med i festivalen.
 De som stormade Loreens scen med politiskt motiv under deltävling 4 borde skämmas. Håll politiken utanför melodifestivalen, Tack.
 Två av låtarna i årets melodifestival innehöll trevlig vissling. Dessa låtarna var Elov & Beny – Raggen går och Theoz – Mer av dig.

PFAS står för poly-/perflourerade alkylsubstanser, vilka mer eller mindre utgör kolvätemolekyler med varierande mängder fluor istället för väte i sig; alla PFAS-ämnen är artificiellt framställda av människan. Medan PFAS-ämnen framförallt kommit till att uppmärksammas för deras användning i brandskum mot vätskebränder (och föroreningen som skett som konsekvens därav), är det en kategori av kemikalier med väldigt breda användningsområden – från textiler till pizzakartonger och hudkräm. Faktum är att det i dagsläget finns över 10 000 olika PFAS-ämnen.

PFAS-ämnen har egenskapen att kunna bilda släta, vatten-, fett-, och smutsavvisande ytor, vilket gör dem oerhört användbara i och med att dem även råkar vara resistenta mot diverse former av nedbrytning; vilket dessvärre även medför att dem förhållandevis ofta påträffas i natur och dricksvatten.
   Bland de vanligaste PFAS-ämnena är PFOA, PFOS, och PFHxS vilka alla tillhör PFAS-undergruppen PFAA (perfluorerade alkylsyror). PFOA, PFOS, och PFHxS är alla PBT/vPvB-klassade: Persistenta, Bioackumulerande, och Toxiska (eller Väldigt Persistenta och Väldigt Bioackumulerande). De förknippas bland annat med rubbningar av sköldkörteln och cancer.

*Ämnen vars användning avses upphöra p.ga deras destruktivitet.

Källor:
https://www.kemi.se/kemiska-amnen-och-material/pfas
https://www.ronneby.se/bygga-bo--miljo/vatten-och-avlopp/pfas-information/fragor-och-svar-om-pfas.html
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/livsmedel-innehall/oonskade-amnen/pfaa/riskvardering_pfaa_ronneby_dricksvatten.pdf
https://www.health.state.mn.us/communities/environment/risk/docs/guidance/gw/pfhxsinfo.pdf
https://www.kemi.se/prioguiden/start/prios-kriterier-for-utfasningsamnen-och-prioriterade-riskminskningsamnen

Sedan insåg jag att jag skriver ju – varje vecka ungefär, här på Presspunkten. Och nu skriver jag också något annat – nämligen fanfiction – alltså historier som är baserade på befintliga verk, skrivna av fansen. Det kan rymma allt mellan himmel och jord, och det behöver inte vara ”bra”. Det är ett sätt att interagera med ett verk som ligger nära ens hjärta. Till exempel om vi tar en mycket känd bok, The Hobbit, och vill skriva fanfiction om det. Då kanske vi tar Bilbo Baggins och sätter honom in i en helt ny, främmande värld – Starbucks, till exempel. Hur skulle han agera? Vad skulle han säga? Hur skulle de långa hobbit-liknande moderna människor interagera med honom? Fanfiction är svaret på ”tänk om…”. Tänk om Bilbo fick leva i vår värld? Tänk om Harry Potter blivit kär i Draco Malfoy istället för Ginny Weasley? Tänk om Frodo inte lyckats kasta Ringen i elden?

Många ser ner på fanfiction. Det är inte ”riktig” fiktion, säger man. Det är inte ’originellt’, det är skrivet av vanliga personer, som kanske inte alltid har stenkoll på stavning, och som inte heller har tillgång till redaktör. Däremot så finns det många verk som är så vackert och bra skrivna att det kunde vara professionellt, enligt min mening i alla fall. Och vad gäller att vara originell – till exempel Shakespeares pjäser, som globalt betraktas som ”bra litteratur”, är baserade på andra tidigare verk, t.ex antika grekiska pjäser och historiska händelser. Man skulle kunna påstå att Shakespeare skrev fanfiction! Dessutom finns det en rad olika filmer som är baserade på böcker (till exempel Arthur Conan Doyle’s Sherlock Holmes -mysterier har gjorts om flera gånger för både film och TV). Är inte detta en sorts fanfiction, där någon gillade en bok så mycket att hen skrev en filmmanus baserad på den?

Det finns många skribenter som skriver fanfiction som tillhör en marginaliserad grupp, t.ex. HBTQ+ personer. Man ser inte den representation som man hade önskat i de verk som finns i mainstream media, så man skriver eget där man får synas och höras. Det är fantastiskt, tycker jag. Om något saknas så får man ibland göra det själv – bilda det bandet vars musik du skulle vilja höra, skriv de historier du skulle vilja läsa. Och det kan bli riktigt bra och spännande.

Källor:
https://www.theguardian.com/books/2018/aug/08/fanfiction-fifty-shades-star-trek-harry-potter
https://www.theguardian.com/commentisfree/2011/nov/24/fanfiction-deserves-more-respect

Ayurveda har sitt ursprung från Indien för 5000 år sedan. På sanskrit betyder ordet Ayurveda vetenskapen om livet. Läran om livet. Ayur – veda betyder kunskap om livet. Holistisk vetenskap. Ayurveda även ayurvedisk medicin utgör en form av indisk läkekonst. Man kan ta kurser i ämnet,
ayurveda-akademin.se

Livsstil – vad man ska göra och inte göra, massage, motion, meditation, mentala fördelar, mantran, karma yoga, att gå hos en ayurvedisk terapeut, ayurvediska läkemedel. Ayurveda-olja. Meditation och Yoga! Vilken yoga passar dig? Avsluta ditt meditationspass i en sinnesstämning av tacksamhet och/eller med en kort bön för världen.
Kärlek är liv. Prema Kärlek. Allt påverkar oss. Lagom är bäst.

Attraktonslagen
Följ din inre kompass. Stjäl inte, var måttlig sexuellt. Lev enkelt. Ha disciplin. Sträva efter att bli bättre. Böj dig för en högre makt. Gör ingen skada. Var sann. Var renlig. Var förnöjsam. Hur vi kan förfina våra värden?
 Dosha är en term i Ayurveda med ursprung från sanskrit som kan översättas med ”det som kan orsaka problem” och syftar på tre kategorier eller typer av ämnen som man tror finns i en persons kropp och sinne.
Kaphakraften, den skapar. Pittakraften, uppehåller. Vatakraften, bryter ner.

De fem Elementen
Jord stabil, tung, långsam, fuktig, oljig, kall, regelbunden, tät
Vatten, fuktig, oljig, kall, flytande, mjuk, slät
Eld; het, lätt, rörlig, skarp, genomtränade, transformerande
Luft; lätt, rörlig, kall, oregelbunden, skorvlig
Rymd; lätt, stabil, öppen, tom, expansiv

Tecken på framsteg
Ditt sinne är rent allmänt mer lugnt, positivt och balanserat.
Dina känslor är stadigare och av en sattvis karaktär.
Du känner lust att hjälpa andra.
Du är mer tolerant och medkännande gentemot andra.
Du har lättare för att anpassa dig till förändringar.
Du har ett vidare perspektiv på livet.
Du blir mer accepterade mot livet och dig själv.

Det är en kväll i juli och utomhus är det helt molnfritt och solen håller på att gå ner. Vi befinner oss på en liten nybyggd forskningsanläggning i USA eller rättare sagt i staden Washington D.C. Forskarna som heter Harry, James och Oscar ska snart gå hem ifrån jobbet.
 De håller just nu på med att genomföra en relativt ny undersökning för att på ett möjligt sätt att förinta all sorts cancer. De tror väldigt starkt på att de har börjat komma på en lösning.

Oscar kommer hem när klockan är cirka 18:00. Han bor med sin tio år yngre fru Karin i ett litet rött hus strax utanför Washington D.C. I en stor förort. Oscar är 50 år gammal och Karin är 40 år gammal. De har bott där i cirka tio år tillsammans.
 Oscar och Karin har gemensamt två stycken söner som heter Jan och Jesus. Oscar öppna den bruna ytterdörren och säger sedan: god kväll min underbara älskling är vår mat färdig? Karin svara honom omgående: ja maten är precis färdig. Vad bra älskling sade sedan Oscar. De ska idag äta kött i form av rostbiff, hemma lagad potatisgratäng, sallad och hemmagjord rödvinssås.
 Oscar tågar sedan fram till Karin och giver henne en hård och varm kram och en puss på munnen och säger sedan: vad duktig du är min underbara söta älskling. Karin tar fram den färdiga maten och ställer den på grytunderlägg på det vita köksbordet och Oscar dukar under tiden. Hela familjen sitter sedan samlade vid bordet. Oscar säger på ett skämt: så nu kan vi låta festen börja. Karin ställer frågan till honom. Hur i all sin dar kommer det sig att du är så extra glad ikväll? Oscar ler och svarar henne: jo det ska du allt får höra minsann och fortsätter att prata. Vi är i mitt forskarteam nästan på väg att kunna bota den fruktande sjukdomen cancer med ett vaccin som vi har forskat fram som då kommer att förinta cancer-celler och cancertumörer och vi är hittills 95 procent säkra att det lär fungera. De börja sedan äta maten innan den blir kall. När de slutligen har ätit klart duckar Oscar av bordet och sedan diska han allt för hand.

Nästa dag stiger Oscar upp klockan halv sju på morgonen. Han börja jobbet klockan åtta på morgonen. Efter frukosten och hans så kallade morgonfix tar han den blåvita Volvo V70 till jobbet. När han är framme vid jobbet parkera han bilen och tågar sedan in i huvudbyggnaden eftersom forskningsanläggningen har flera stycken byggnader trots att den är liten.
 Han hälsar sedan goddag till sina arbetskollegor Harry och James. De två så kallade enäggstvillingarna. Harry har inget hår medans James har mycket hår, det är det som skiljer dom åt. Harry och James har redan börjat jobbet. De började redan klockan sju på morgonen. Harry och James sitter vid sina bärbara vitfärgade datorer. James lägger märker till Oscar och säger med ett överdrivet glatt beteende: goddag Oscar vi har idag beslutat med vår avdelningschef att vi minsann ska genomföra ett provförsök på vårt vaccin under veckan. Oscar säger: vilka har ni tänkt ut som så kallade försökspersoner? Harry stirra konstigt på Oscar och besvara sedan den frågan: givetvis ska de som vill som då har cancer testa vaccinet. Efter det får vi vänta på de så kallade provsvaren som förhoppningsvis blir positiva fortsätter sedan Harry.

Efter ungefär en veckas tid senare på jobbet så har provsvaren kommit och det är väldigt noggrant analyserade. James märker att svaren har varit positiva. Nu ska vaccinet genomgår en fas två och testas på ännu fler människor. De låter dock minsann inte nyheterna får reda på något om vaccinet eftersom de inte vill utlova alltför mycket. Efter den så kallade fas nummer två så är forskarna nästan 100 procent säkra på att vaccinet fungera alldeles korrekt. Nyheterna gick nu ut med det positiva beskedet och forskarna fira det sedan med en privatfest.
 Hela världens befolkning kan nu andas ut och överleva all sorts cancer.

”Mitt namn är Mårten Näck, jag är en före detta alkoholist, före detta hustrumisshandlare, och sjukskriven brotts-utredningsperson. Efter att ha tagit vatten över huvudet i mitt föregående fall med kåldolmen, måste jag nu konfrontera vad fransmännen betraktar vara den största gåtan av alla – frihet. Vem är jag utan mitt jobb? Kommer jag att vilja komma tillbaka när tiden är kommen? Vem ska byta kaffefiltret? Ingenting kommer att förändras, och inget att förbli sig likt.” Som svar utbrast budbäraren, ”Är det här en jävla Dan Brown-roman eller något?” För att än en gång presentera honom med signaturpaddan. Mårten signerade, bugade kort för sin tid, och fufflade in paketet innanför dörren, som han sedan raskt stängde. Han hade fått instruktion att föra journal under sin ledighet som del av återhämtningsarbetet, och hade beställt en ny laptop till det ändamålet.

Vecka 1:
Det vara nu November; besvärjelserna högtid:- Halloween och alla helgon, om ändå som elva nätter före jul. Ju äldre jag blir desto mer tycks det vara just julen som rasslar liv i alla gamla skelett.
Jag tittar ut genom mitt fönster alltoftare, på småfåglarna – och allt annat som blir sig smått på avstånd. Det är ofta jag funnit mig fundera på om huruvida sakerna som är små egentligen bara är långt borta. Jag behöver nya glasögon.
Kerstin lagade lasagne idag. Det är ett djävulens påfund må jag säga – nog att fresta änglarna till synd. Mätt och belåten, trött och behagad.
Det är i rastlösa cirklar jag vandrar. Imorgon är det fredag, och ändå tycks hela veckan ha varit som en torsdag. Jag gör vad jag borde.
Ledigheten är ensam bland dem upptagna, men nu är helgen här.

Stillsam lördag. Rastlösheten härjar ännu, börjar gå Kerstin på nerverna.
Om än illa det passar en, skall gud hava vila skall även vi.

Vecka 2:
Jag har mottagit och godtagit förslaget att börja gå dagliga promenader för att stilla min ängslan. Vinden biter löven från träden i parken, och på gatorna tycks mig alla miner vara bistra. Det är måndag, och mörkret har kommit.
Jag tycker mig nästan kunna se mina gamla bekantskaper i främlingarnas ansikten, när jag nu går förbi dem. Minns mig min gamla skolkompis, hur han alltid brukade säga, ”ge fan i mina pennor.” Det gjorde jag inte.
På lillördagen brukade man ju alltjämt unna sig en, eller ett tjog, snapphanar; det är nog för det bättre att inte alla seder får lov att vara för evigt.
Jag läste tidningen idag; det är en förskräcklig ovana tycker jag. Tusentals som dött via ditten eller datten, och likt förbannat har man glömt det i lagom tid till lunch – som om dem inte varit som en själv. Det är synd om människorna.
Det är föga jag har att säga om denna fredag. Konditionen tycks ha blivit bättre, och snart är det bara en vecka kvar.
På något sätt tycks ledigheten göra lördagen mer dyrbar, märkligt nog. Kerstin är tröttare än mig, så det är som ombytta roller.
Ska man be så är det på söndagen, tycker jag.

Vecka 3:
Jag har bestämt mig för att försöka skära ner på rökningen, vilket gjorde promenaden något besynnerlig, då jag inte hade några ärenden hos tobakskiosken.
Det är svåröverkomligt med abstinens, tycks mest bara vara ångest som varvar av vreden. Om det nu är sant vad dem säger om religionen så är det kanske inte så märkligt att han var så butter – Lagerkvist. Beroende är min arvedel, iallafall.
Vi alla verkar betrakta onsdagen så som om den vore i mitten av veckan, vilket är matematiskt märkligt vid närmare eftertanke.
Frustrationen har börjat bli ett frustrationsmoment i sig, inte minst för min nära och kära. Det råder vare sig brist på ämnen eller glåpord, dessvärre.
Då det är fredag lyckades jag intala mig att en cigarett inte skulle kunna vara till för stort förfång, och sålunda blev det en handfull därtill. Om tre dagar är det Thin Lizzy som står för soundtracket – det är spänt det är det.
Det regnar något förskräckligt denna dag. Kläder efter väder säger man ju rätt ofta, vilket är rätt underligt – att lyckan står den djärve bi har man ju också ofta hört. En slapp dag.
Med allt sagt och gjort finns det få rabatterbjudanden på förlåtelse.

”Välkommen tillbaka, din drummelstock”, sa polischef Bollträng, ”medan du var borta hände det saker som fick oss till att inse att du faktiskt gör saker här, och inte bara är väldigt märklig.” Bollträng tog hans hand, ”Således har det faktiskt förekommit saker som drivit narrativet framåt i din frånvaro.” För att plötsligen luta sig framåt och viska i hans öra, ”Vi har ett hemligt uppdrag åt dig; i ett halvhjärtat homage till Magnum P.I ska vi skicka dig som undercover privatdetektiv till Mallorca för att lösa ett brott vars allvar framgår fullkomligen oproportionerligt till mängden resurser som kommer att spenderas på att lösa det – ELLER?!” Och Mårten som trott att han skulle få komma tillbaka till rutinen.

De möttes av vad de båda tyckte var en konstig lokal. De blev mottagna av tre personer. En kort kvinna med blont hår, blåa ögon och liten byggd gick fram och sa hej jag är Nina jag ska vara din lärare. En man med svarta ögon, brunsvart hår och ögon som hon inte uppfattade färgen på, utan bara gjorde henne obekväm, gick fram och sa, jag är Magnus. Jag är assistent här. Den tredje en äldre man med vitt hår gröna ögon och smalt byggd gick och sa hej jag heter Jonas och är mattelärare här. Med det sagt så började rundvisningen. De blev ledda till ett rum. Mikaela och John slogs över hur litet det var. Här är rekreationsrummet sa de. Men det var bara precis tillräckligt med rum för en liten soffa, TV och ett ett ytterst litet biljardbord. Mikaela tyckte att rummet såg tråkigt ut. Finns det något bibliotek? Frågade hon. Javisst, sa Magnus, det är här. Var är det frågade John? Magnus ton bytte till en nedlåtande ton. Ser ni inte och pekade mot ett hörn. Där såg de ett litet tidningsställ med 3 böcker. John tyckte att Magnus var otrevlig men han höll den åsikten för sig själv.

De fortsatte ut. De gick förbi 3 pyttesmå hytter med precis tillräckligt med plats för ett bord och en stol. John tyckte att det såg lite konstigt ut. Vi sätter vissa elever där som agerar ut. Du vet, vissa elever kan inte bete sig. De fortsatte till ett rum på högersidan. Ja här är klassrummet du ska vara i sa Nina. Det såg mycket modest och tråkigt ut. Klassrummet på den andra skolan var dekorerat med motiv och teckningar på väggarna. Här var det bara vitt med en liten white-board och laptop. Med några små bord och stolar. De fortsatte genom rummet. Vad de möttes av var ännu ett litet rum. Det hade små datorer vilket glade Mikaela lite. Här får ni bara hålla till när det är lektion, inte rast, sa Magnus. Det var allt sa Nina. Som de gick ut i korridoren igen sa John var är matsalen? Den är där sa Magnus med samma otrevliga ton och pekade på några stolar i hörnet. Vi kör fram en liten matvagn när det är lunch. De satte sig i hörnet. Karin som precis anlänt satte sig också där. Hon sa bara torrt att skolåret började den 6 januari och gav dem ett schema. Vad som slog Mikaela och pappa var hur tomt det var. Dagarna var högst 3 timmar. De hade i stort sätt inga ämnen förutom matte. Något kändes inte rätt för John. Han sa det här räcker inte för min dotter att komma in på ett nationellt program sa han. Jo det räcker sa Karin. John kunde se på Mikaela att hon redan bestämt sig för att inte vara där. John tyckte att atmosfären var otäck och ville därifrån. Stöttande sa han, du kan prova här i 2 veckorna. Prova sa Karin? Nej hon ska gå här nu. Om hon skulle tappa bort sitt schema så finns det på väggen och pekade mot det. Det var allt för mötet. sa Magnus. Ja tack då, sa John och far och dotter åkte hem. Mikaela hade en stark känsla av oro över skolan. Hon ville verkligen inte byta och kände sig lurad och sviken.

Hon gick in på sitt rum och nästan grät. Hon märkte hur Spencer kom in i rummet. Men han var inte lika framfusig som han vanligtvis var. Utan han gick försiktigt in i rummet. Han hoppade upp i Mikaelas säng och la sitt huvud i hennes knä. Det var först då hon märkte hans närvaro. Hon kände genast en tröst . Det var som han förstod att hon mådde dåligt. Hon tyckte han hade en känsla som han funderade på något. Han hoppade ner och sprang ut ur rummet. Bara för att kort efter komma med ett rep. De började att leka dragkamp. Det var något som genast fick Mikaela att må bättre. Det kändes som att hon stod för en avgrund. Men när Spencer kom in så fylldes den. Alla hennes vänner skulle på semester och därför vara borta resten av sommaren. Så den kändes rätt ensam. Känslan av oro bara växte som sommaren led mot sitt slut. Hon visste inte att Spencer visste om det. Men han började att bete sig annorlunda. Som om han visste att hon behövde stöttning. Så därför umgicks han uteslutande med henne så mycket han kunde. Till slut var dagen här. Det var med ett oroligt hjärta som hon satte sig på mopeden. Hon var stressad för hon hade försovit sig. Hon ville ändå inte vara sen. Hon brydde sig inte om lärarna och vad de skulle tycka. Men hon ville lära känna de andra på skolan. Men som hon väl kämpat sig upp för trapporna och var täckt i svett för det så kände hon sig som ett frågetecken. Hon hade kommit i sista sekunden. Men hennes lärare var inte där och hennes klassrum var både släckt och stängt. Alla andra eleverna började att gå in till sina klassrum men där var både öppet och tänt. Hon tänkte detta var konstigt men jag sätter mig utanför lärarrummet och ber om hjälp när någon kommer ut. Så hon satte sig. Ut kom Magnus. Vad gör du här?

Tja, min lärare är inte här och klassrummet ni visat att jag ska vara i är både släckt och stängt så var ska jag vara? Det var nu han gav ett svar som ingen gett henne för något. Han sa, men du har väl för fan ett eget schema. Hon kände en stor choken och sorg över det svaret. Han marscherade snabbt till hennes klassrum öppnade upp och tände. Han pekade mot hennes schema och sa med tydlig och högljud röst, DÄR! Det stod matte där så hon tog fram matteboken från hennes skåp när choken lagt sig. Men hon fick inget gjort. Men hon kände att hon fick en vän. På rasten så introducerade sig alla 5 eleverna. En tjej med piercings, svart hår , blåa ögon och med stora fräknar i ansiktet. Hej jag heter Petra sa hon. Trevligt att träffas sa de två tjejerna till varandra. Fyra killar steg nu fram. En med ett skalligt huvud, bruna ögon och med en tatuering på armen. Hej, jag heter Johan. Trevligt att råkas sa hon. Den andra killen en steg raskt fram. Han hade gröna ögon, svart hår och en stor byggd. Hej jag heter Samuel. Trevligt att träffas sa han och skakade hand. Den tredje steg även han nu fram. Hej jag heter Mikael. Han hade blåa ögon, blont hår och en lite smalare byggd. Den sista klev nu fram. Hej, jag heter Johan sa han. Mikaela tyckte han var väldigt snygg och fick genast en crush på honom. Han hade brunt hår, blåa ögon och såg väldigt muskulös ut. Trevligt att råkas sa de två till varandra. Den dagen passerade riktigt snabbt kändes det. Då hon inte tänkte så mycket på Magnus ord. Som hon var på väg hem och tittade lite på landskapet så kunde hon inte undra vad livet hade att vänta henne. Hon kom snart hem. Som hon kom in så kom John snabbt och frågade hur hennes dag varit. Som hon förklarade så fylldes John ansikte från nyfikenhet till ilska. Han sa, NÄR DU BAD OM HJÄLP!? Ja sa hon. Det ska jag allt ta upp sa han argt. Hennes känsla av sorg kom tillbaks. Men hon kände något röra hennes ben. Det var Spencer som tagit fram sitt koppel. Jag ska bara ta ut Spencer sa hon.

fortsättning i nästa nr...

”Alkoholförgiftning, sprucken magsäck, alkoholförgiftning, sprucken magsäck, alkoholförgiftning och sprucken magsäck – sprucken magsäck! Så fort den här asken dyker upp är det kaputt med den som får den – men hur i helvete kan den dyka upp på nya ställen hela tiden?” Det var förövrigt ett rätt stillsamt arbete att besikta dödsbon, därför att när det kommer till kritan är livet likt en paradisask. Problemet var bara att det nu var samma ask – igen. Exakt samma ask; han kollade streckkod, produktionsnummer, hela faderullan, allting stämde. Trots hur befängt det var för honom att ens överväga, kunde han inte längre stå emot frestelsen att faktiskt öppna den, om så enbart för att se om det nu verkligen bara kunde vara en helt vanlig paradisask.

”Ah herrejävlar vafan!? -Vafan – det är bara romrussin hela vägen!” Det spelade ingen roll hur många lager det var han plockade undan, därför därunder dök det alltid upp ett nytt lager, fullkomligen fyllt av romrussin. Kartorna flög till höger och vänster, pralinerna spriddes ut över golvet – det blev bara fler och mer allteftersom han rotade och kastade dem runtomkring sig, och han tappade asken på golvet i ren häpnad. Synfältet krympte i svärtan som trängde sig på vad han skådade, och han visste inte om det var blodet i tinningarna som börjat rosta, eller om verkligheten bara plötsligt blivit sirapsaktigt trög i sitt bultande bakom pannan. Han försökte fly därifrån, men halkade på en pralin.

Asken hade ramlat uppochned när han tappade den, och for nu runt likt en flygande matta över dynerna av kartor som vällde ut ur den, alltmedan rummet alltmer täcktes i och med att den klättrade närmare taket. Han hade slagit huvudet i bordet, och kunde inte samla kraft att resa sig igen. Allt han kunde höra var det stilla smattrandet från havet av romrussin som sakta fann sin väg till golvet, likt duggregn på ett plåttak, och askens skramlande bland kartorna därovan.

Han började gå i en cirkel en dag. Det var en ytterst märklig sak tyckte man, att gå runt i en cirkel hela dagen. Vad ingen visste var att han gjorde det på natten med, när han inte kunde somna. Runt, runt, runt – det var ingen maffig ring eller bastant boll man plattat till, utan en gemytlig och lagom stor cirkel. På något sätt kändes den honom trygg. Till att börja med märkte han inte ens att det började bli en skåra där han gick, förrän han en dag såg allting från en aningen lägre synvinkel. Det var ju lite udda tyckte han, men han kunde inte låta bli att resonera att cirkeln förblivit sig lik, trots att han inte längre gick på gräs.

Med tiden så kom det till att bli en lättnad för honom att se världen utanför krympa undan, närhelst han nu fann sig själv ha sjunkit en aning djupare. Det var nästan som en avbetalning för mödan, därför att det var inte någon dans på rosor att gå runt i ring dagarna i ända. Med så lite nytt var det svårt att skatta förändring lågt. Till slut fann han att han inte längre kunde se ut över sitt dike, inte ens när han stod på tår, och så kom tviveln över honom titt som tätt, jämnt och ständigt, ifall det verkligen var rätt beslut han hade fattat. Men det fanns inte längre någon annan väg att gå, tänkte han, och så med tiden stillades åter hans oro, och han fortsatte vandra.

Stundligen dök det upp folk för att blicka ner i ravinen, och det tjoades var gång man såg honom, till dess att man inte längre kunde göra så. Natt och dag började smälta samman därnere, men han traskade tappert vidare. Det började bli varmare på bottnen tyckte han, men för det fann han inga fler cirklar än den han själv gjort. Likväl fortsatte han att gå, och allting krympte sig mindre runtomkring, tyckte han, och luften den blev kval. Till sist behövde han för första gången stanna upp för att hämta andan, och han skådade inte förrän då med nyktra ögon vad han hade åstadkommit – att det nu stod framför honom en pelare av mull omgiven av en avgrund; likt Gud efter Adam sträckte han sig ut för att snudda vid sin vedervärdiga skapelse, och vid första beröring föll den samman över honom.

Hej, mitt namn är Larsa och är mattes älskling, utom när jag biter henne i hälarna. Då är jag fy dumma hund, sen försöker hon avleda uppmärksamheten o kastar en boll till mig. Då kommer min beslutsångest. Ska jag fortsätta jäklas med en gång eller ska jag vara snäll ett tag? Min matte måste förstå att det är svårt för en valp att vara lydig när det finns så mycket jäkelskap man kan hitta på. Som att tugga på skor, för det kliar i munnen något vansinnigt innan mjölktänderna är borta o jag har mina riktiga. En annan sak som är rolig att göra med henne är att sno kläderna för henne när hon byter från pyjamas till vardagskläderna.

Annars består vardagen av potträning. Det är mycket lock å pock att få ut mig i trädgården kvickt när jag börjar nosa runt inomhus. Då förstår hon att nu är det dags. Händer en olycka i alla fall så säger hon med trött röst att jag behöver en passopp som bevakar varje minut.
Ibland försöker hon gå med mig mot skogen men det tycker jag är för jobbigt så jag drar i kopplet åt andra hållet. Men något jag kan offra mig för är att promenera i villakvarteren och i stadsparkerna där man kan lattja. Några som är kul att leka med annars är barn men matte känner inga sådana tyvärr. Men ligga i hennes knä o bli omkelad är mysigt i alla fall.

En gång blev jag så besviken på matte när hon inte ville varken leka eller kela, så jag gick iväg o vände henne ryggen. Jag kan vara lojal men inte på vilka villkor som helst. Stöter hon bort mig så stöter jag bort henne. Men vi blev vänner igen. Det är rätt fantastiskt egentligen. Att vi är såna vänner, att jag kan säga ifrån när hon sitter för länge och är uppgiven o trött. För det är så kul o hänga med när hon håller på med sitt. För nu ska vi städa badrummet och sen plantera penséer i en kruka utomhus. Men ha de gött så länge, vi syns!

   Allt sagt och gjort förblir tydligast dock rådande praxis: Den dom dem de dömde dömde, dömde domaren vara dum.

 Ritualen görs för att de ska bli tuffa krigare och jägare. Den går till så här. Först sövs myrorna ner i en gryta med någon sorts blandning. Sen sätter de dit dem på handsken och blåser rök på dem så de blir riktigt fly förbannade så de sticker den som har på sig handsken.
 De som sen har på sig handskarna måste ha dem på ungefär 10 minuter. Intressant info att veta. Myrans stick sägs kännas som att bli skjuten.

Nästa natt snodde han några av pappas sömntabletter. Han somnade samtidigt som han hörde Liam. När han slog upp ögon satt han och Liam vid ett bord. Stugan de satt i kändes inte som den var från deras tid. Framför dem satt en muskulös man. Peter kände igen honom, det var mannen han jagat. Han ville säga något fult. Men han kunde inte. Bakom mannen stod en kvinna vid en ugn. Bröderna tittade bara på varandra han såg geväret vid en vägg. Han prövade sin teori. Han bara tänkte att han och Liam behövde fly. Han kände då hur han kunde röra sig och prata. Var är vi? Frågade han. Ni är våra nya gäster sa mannen, ni kommer att stanna ett tag. Peter kunde se en dörr i hörnet. Utan att säga något mer slängde han bordet på mannen. Han tog Liam i handen och sprang. Han fick upp dörren med en smäll. De möttes av en mörk skog. Som de sprang såg de mannen komma efter dem. Han satte vapnet mot sin axel och avlossade ett skott. Peter föll till marken med en skarp smärta i knät. Skräcken byggdes upp som Svarte Petter närmade sig med en kniv och ett grin i ansiktet. En ovanlig tanke slog Peter. Han kom att tänka på ett gammalt krigs-spel, att en karaktär därifrån kunde hjälpa dem.

Svarte Petter ställde sig över honom kniven för att hugga. Peter och Liam blundade för rädda för att titta. Men till deras förvåning så kände de inget knivhugg. När de öppnade ögonen häpnades de. Petter stod över dem men en annan man i mustasch var också där. Peter kände igen mannen från spelet men kom inte ihåg namnet. Mannen med mustasch kastade tillbaka Petter bort från barnen. Petter tappade geväret och anföll mannen med mustasch som lätt försvarade sig. Medan bröderna tittade på spektaklet så kände de händer omkring. De tittade och såg att det var andra i gammaldags kläder men de kändes inte onda en av dem rörde Peters knä och det läktes. Liam sken upp och sa, trevligt att träffas igen. Bröderna kände sig glada att se Svarte Petter få igen. Peter sa till Liam, tänk på vad som kan hjälpa oss. Med ett leende så blundade han. En till karaktär dök upp i en grön rustning. Utan någon ansträngning gick han fram till Svarte Petter bände kniven från honom och kastade iväg honom. Han slängdes en bra bit. Mannen i rustning plockade upp musköten och knäckte det i bitar. Svarte Petter skrek NEJ! Och löstes till aska. Mannen i mustasch sa, ni är säkra nu. De andra i gammaldags kläder sa tack och blev till ett blått ljust som åkte upp i luften. Mannen i grön rustningen sa ingenting men han gav Peter bitarna av vapnet och försvann i ett blått sken. Nu var bara mannen i mustaschen kvar. Tack så mycket sa bröderna. Ni behöver inte tacka mig sa mannen. Vad heter du frågade Liam. Jag heter Price, min gosse. När ni kommer till er värld måste resterna av det vapnet smältas ner till ingenting annars kan han återvända. Ta och göm dem i en kyrka så smälts det sa han. Nu måste jag också gå och ni måste tillbaka, era föräldrar väntar på er. De vaknade upp i två sjukhussängar.
 Mamma och pappa satt vid deras sida. De grät av lycka att de vaknade igen då de fått hjärtstopp under natten. Men de blev förfärade när de såg att det låg rester från ett gammalt vapen bredvid Peter. Snälla, tro mig när jag säger det här sa han. Han berättade allt. Till deras lättnad så trodde föräldrarna på dem. Så när de skulle gå så gömdes resterna i en gammal ryggsäck och lade den diskret i sjukhus-kyrkan. De hörde hur något smälte när de gick. Vid utgången så möttes bröderna av människorna i gammaldags kläder. Hej då och tack sa de. Med ett leende så sa bröderna, hej då och tack tillbaka. Det var slut på mardrömmarna efter det.

Den orientaliska kackerlackan är en art i gruppen kackerlackor De äter dött material som döda växter och till och med djurdelar. Den är en av de vanligaste kackerlackorna på jorden. De är skadedjur för människor. De trivs i skuggiga och fuktiga miljöer som kloaker, avlopp, diskbänkar, källare med mera. Deras favoritföda är mat med mycket socker,kolhydrater och stärkelse.
 De har någonting som kallas ofullständig förvandling, det betyder att larverna som kallas nymf liknar små kopior av föräldrarna fast utan vingar. De har inget puppstadie. Nymferna av denna art är mörkare och mattare en deras förälder. Hanen är smalare än honan och han har längre vingar än honan.
   Inget av könen kan flyga. Hanen blir ungefär 17-30 mm lång. Honan blir ungefär 20-30 mm lång. De sprider olika sjukdomar som salmonella, gulsot med mera. De förorenar med illaluktande sekret från bak kroppen och sin avföring. De kan orsaka allergier. Angripen mat rekommenderas att slängas så att man inte blir sjuk genom förtäring.

Källa: Wikipedia mm....

 Några prototyper gjordes med kaross i plåt för att provas ut.
När den sedan började produceras fick den en glasfiber kaross med en ram bestående av stålprofiler.
 Tjorven hette egentligen KVD 440/441, men Poststyrelsens drifttekniker Erik Jakobsson som testade prototypen tyckte den hade ett trubbigt bussigt utseende liknande karaktären i TV-serien Saltkråkan, därför kallades den Tjorven på den svenska marknaden. Bilen fanns även för privatpersoner att köpa. 1970 års modellen var anpassad till familjebil och den hade fem sittplatser och en 1100 kubikcentimeter, fyrcylindrig vätskekyld motor från bilen DAF55. Kraftigare bromsar en annorlunda form på bakdelen och vågrätt delad baklucka. Ett fåtal byggdes med öppet flak och kombimodell. Några andra varianter var en Tjorven som var handikappanpassad med hiss till föraren så den kunde köra.
 Visste du att det finns ett museum utan för Kalmar, i Rockneby?
Där kan man kolla på dessa bilar.

Statistiska Centralbyrån har idag utgett ett pressutlåtande som uppmuntrar allmänheten till högsta nivån av beaktsamhet. Det har visat sig blivit ett statistiskt faktum att den dagen som så många kommit till att befara att den ska komma, faktiskt kommit. ”Oddsen var emot oss hela tiden”, uppger Nummer Räkman, och tillägger, ”men det är ett oförsonligt faktum att vi alla vara slavar åt slumpen.”

Enlig somliga skall det enbart ha varit en sjundedels chans för det vederbörande utfallet, och medan vissa korkar upp champagnen över intäkterna från dem många vadslagningar som ägt rum över företeelsen, syns än fler bistra miner beklaga universumets likgiltighet. Faktumet är nu onekligt, det är Måndag – igen.

Det knackade på dörren. ”Vi är här för att konvertera dig till den nya kyrkan.” Han kunde inte låta bli att höja ögonbrynen i förvåning, ”Den nya kyrkan?” Frågade han försynt. ”Kungen har startat sin egna kyrka.” Sade de. ”Kungen har startat en ny kyrka helt apropå ingenting?” Det hela lät lite väl otroligt tyckte han. ”Kungen har skapat sin egen kyrka, nu kommer du att behöva betala skatt till den istället för den andra.” Förklarade de lugnt. ”Vad ni försöker säga är alltså att ni vill ha pengar? Därför att kungen skapat sin egna kyrka?” De blev smått tagna av mannens misstänksamhet över nyheten, ”Han vill skilja sig från sin fru.” Han kunde inte låta bli att luta sig mot dörrkarmen i misstro. ”Kungen har alltså valt att avsluta sitt medlemskap i kristendomens gemenskap, frånsäga nationen sig sin tillgång till världens ledande intellektuella institutioner, och upphöra samarbetet med den enda organisationen på kontinenten som inte huvudsakligen förhandlar med våld?- För att skilja sig från sin fru?” Vad de alla hade gemsamt var att ingen trodde på vad dem kunde höra, och medan de fortsatte insistera så förblev han övertygad om att det var en skara bedragare som kommit förbi.

Den kvällen stirrade han oroligt ur köksfönstret. ”Kathleen, min skatt, det var en riktig drös lurendrejare här innan idag?” Hon svarade lugnt, ”Javisst ja de var hos Mary och Kate och kors och tvärs över hela bygden, det var de.” Det var vad han inte ville höra. ”Och pratade om den nya kyrkan?” Hon svarade än lugnare, ”Den nya kyrkan och skatten.” Det var verkligen vad han inte ville höra.
   Morgonen därpå var han ute och skar torv med byalaget, och alltmedan de radade upp den på tork inpå eftermiddagen började de även tala lite mer öppet bland sig själva. ”Det här med den nya kyrkan och det”, började den ena, ”äsch det var väl bara några skojare ute efter pengar,” tillade den andra. ”Ja hur ska vi kunna börja betala skatten till en ny kyrka utan att först gå ur den andra?” Sa den tredje. ”Oavsett har vi väl nog med kyrkor som det är här.” Sa den fjärde. Den femte yttrade, ”För säkerhets skull vore väl två bättre än en?” Och den sjätte avslutade, ”Såvitt vi vet är det en själ och himmel som kvittar – men prästen lär väl förklara vad som försiggår.”

”Angående den nya kyrkan inväntar vi ännu sändebud från Rom”, började prästen sin söndagspredikan, ”det finns för närvarande inga intyg som styrker att det ska finnas någon ny kyrka.” Det hördes många ljudliga suckningar av lättnad genom församlingen – somliga hade varit mindre trevliga i sin misstro, och andra rent ut sagt otrevliga. De mest försynta i skaran förblev dock oroade, därför att om än det var till Rom alla vägar bar, var det sällan med någon brådska angelägenheter nådde dit.
   Under veckan därpå mottog varenda person i byn ett brev signerat med det kungliga sigillet; det var ingen som begrep sig på om det var äkta eller inte, därför att ingen där hade någonsin fått ett förut. Det fanns bara en person i byn man trodde sig kunna urskilja dess äkthet, men han skulle inte komma tillbaka igen förrän söndagen. Somliga blev rosenrasande av tanken att bluffmakarna skulle ha gått och förfalskat kungens egna sigill, andra grubblade och bad om att få insyn i om det var vad det faktiskt var, och vissa började räkna ut huruvida det skulle gå runt att betala skatt till två kyrkor.

”Vi har fått sändebud från Rom. Det är nu bekräftat att dem uppmärksammat att den påstått nya kyrkan blivit påstådd att existera.” Denna gången hördes det inga lättsamma suckningar – ”Jamen breven då, vad säger ni om breven?!” Utbrast plötsligen någon, och ett förskräckligt mummel om deras äkthet eller oäkthet började dåna från massan. ”Vi ska skicka sändebud till Rom om breven.” Svarade prästen lugnt. Kyrkan hade aldrig tidigare bevittnat sådan uppståndelse. Det var kalabalik och ramaskri.
   Under veckorna därpå upprepade sig proceduren, fast med skuldebrev och inkassokrav; det rådde ingen klarhet, och folk blev alltmer uppjagade över hur omfattande bedrägeriet kunde vara. Helt plötsligen började folk inte bara bry sig om det var äkta eller inte, utan även om vad deras grannar tyckte och tänkte. Konsensus blev att det skulle krävas en enad respons. Det hölls möten och sammanträffningar, röstades och omröstades, tills man till slut nådde slutsatsen att om den nya kyrkan vore på riktigt, skulle prästen redan ha redogjort det.
   Den söndagen hade dem alla en speciell begäran att presentera prästen med. Såvida han inte ville att församlingen skulle starta sin egna kyrka, skulle han skriva och kopiera ett brev till var medlem däri för att återsända till bedragaren. Det löd så här: ”Inte på ett tusen år kommer vi att vilja gå med i er låtsaskyrka; ta den och stick dit pepparen växer.”