Medan kanske inte av oneklig nödvändighet, är en budget i regel den minst mödosamma metoden för att ta sig igenom en ekonomisk knipa. Det enklaste sättet att skapa en hållbar budget på, är att alltid sträva efter att skapa bra marginaler; det enklaste sättet att skapa bra marginaler på, är att runda upp utgifter och runda ner inkomster. Genom att göra som så kan man per automatik bygga upp en buffert via pengarna som nästintill garanterat blir över. Dock bör man även spara aktivt oavsett.

 

Utgifter och inkomster har gemensamt i att kunna vara både fasta och rörliga. Grundpelaren i en personekonomi skulle kunna betraktas vara balansen mellan fasta utgifter och inkomster, därför att varje fast utgift utgör en konkret minskning av inkomsten – lite som skatten. Att minska antalet av, eller storleken på, dem fasta utgifterna är således även bland dem första åtgärderna man kan/bör göra om man vill spara pengar.
   Om någorlunda omständigt, är det en rätt stor tillgång att ha flera konton på samma bank. Detta av anledningen att det gör det möjligt att ha ett för kortet, ett för inkomster, och ett för utgifter. Genom att vid varje (fast) inkomst föra över det förkalkulerade beloppet för utgifter till utgiftskontot, blir det möjligt att nästintill helt utesluta all räkenskap om räkningar i vardagen (under förutsättningen att marginalerna är tillräckliga). Om man i samma veva för över eventuella besparingar till sitt sparkonto, blir dem kvarstående pengarna på inkomstkontot det egentliga beloppet man har att leva på (för förbrukningsvaror) tills nästa inkomst, vilket gör att man väldigt lätt kan dividera det beloppet med antalet veckor/dagar tills nästa inkomst för att klura ut hur flott man kan leva. Genom att ha en mindre summa på kortkontot, och enbart föra över mer pengar från inkomstkontot inför inköp, blir det möjligt att undvika impulsköp. Detta i och med att man klart och tydligt ser utgiftens effekt på månadens budget.

 

Vad som kan vara knepigast att reda ut i sin privatekonomi är utgifterna som är både fasta och rörliga – till exempel elektricitet; detta av anledningen att kostnaden tenderar till att fluktuera rätt kraftigt över tid, dels som konsekvens av marknaden och dels som konsekvens av förbrukningen (eller motsvarande):- Det finns ingen fullkomligen garanterad lösning på det problemet. Vad man kan göra är att granska (och runda upp) den månatliga kostnaden för exempelvis ett år, addera ihop den, och sedan dela den med 12 (alt. antalet månader det nu rör sig om).
Exempelvis:
Månatlig Kostnad (12 månader):559+578+489+476+455+392+376+348+425+457+560+578
Avrundas till:
600+600+500+500+500+400+400+400+500+500+600+600
Beräknas:
6100/12=508,33 (avr. till 510) Alt. 7000/12=583 (avr. till 590)
 Medan man gärna tänker att mat och hygienartiklar (och övriga konsumptionsvaror) ska vara grundstenen i budgeten, är man även ofta benägen till att välja alternativ som känns trygga och bekväma. Det finns nästan alltid pengar att spara, även om syftet med en budget till stor del är att kunna ha råd med bekvämligheterna man finner nödvändiga. Har man inte råd med sina förbrukningsvaror efter att ha betalat sina utgifter, behöver man antingen minska utgifterna, öka inkomsten, eller förändra sin förbrukning. Medan långt från roligast, är det sistnämnda alternativet i regel mest tillgängligt.