Nr 3/2023
text DAVID ANDERSSON

I mitten fanns ett bord och en stol. En utomkroppslig röst sa åt John att sätta sig ner. Rösten sa bara titta upp. När han gjorde det såg han att rösten hade en kropp. Tre enorma varelser tittade ner på honom. De var alla klädda i enorma vita rockar. De påminde John om munkar han sett på filmer om medeltiden. Deras hy var kritvit med vad som såg ut att vara fjäll som rann nerför nacken. De hade vad John tyckte såg ut som enorma ödleögon och långa utåtriktade gröna öron och gula ögon. Vilka är ni frågade John, stammande? Vår ras kallas Urgantonier sa en av dem. Vi är vår ras överledare. Jag är Urganta sa en och reste på sig. Jag Heter Solanus sa en. Den sista reste på sig och sa jag heter Solanum. Vad vill ni mig? Sa John. Vi är alla medlemmar ur drakens order. Vår fiende har du stött på, du har kämpat mot demonerna. John fylldes av en så intensiv ilska som han aldrig upplevt då han återupplevde hur de sadistiskt mördat hans kamrater. Urganta sa, vår order har bekämpat djävulen och hans demoner sedan tidens begynnelse. Ingen vanlig människa har någonsin konfronterat dem och överlevt. Tills du kom. Därför vill vi rekrytera dig, den enda människan i våran order. Du kommer att bli en av våra soldater mot demonerna. Du kommer att välsignas med krafter alla människor bara drömt om. Vill du bli medlem i ordern? John svarade med vreden i rösten. Jag skulle se det som en ära. Jag svär att bekämpa demonerna för resten av min livstid. Ledarna log vid svaret men varnade honom och sa. Du döms till ett liv i ensamhet. John kände att det inte gjorde så mycket då alla hans vänner var döda.
   Jag accepterar ändå. Urganta sa bra, följ med honom. Urgantoniern tog John i armen och ledde honom till ett rum. Det var stort men rätt tomt med bara en fackla som lyse. I mitten stod ett långt bord gjort i sten med en bokhylla. Urgantoniern sa till John att lägga sig på bordet. John upplevde det som väldigt kallt. Urgantoniern tog fram en stor bok och ställde sig bredvid bordet. John frågade vad den var till för. Han svarade det är invigningsrit, den kommer att ge dig kraft. Urgantoniern började bläddra till han nått en sida och började läsa. I detta tecken ska du segra över ondskans och djävulens demoner. John märkte som Urgantoniern läste hur han kände en extrem smärta. Det svartnade som han bara hörde sina egna skrik som dränkte läsningen. Han vaknar kort senare. Han tittar mot Urgantoniern och frågar, vad har du gjort med mig? Jag har invigt dig. Titta på din arm och gav John en spegel. Som han såg sig hoppade han till.

Den kropp han var van vid var borta. Hans nya kropp var omänskligt muskulös ut. Hans armar var stora som lår hans ben hela tre meter längre. Hans ögon hade skiftat färg från grönt till blått. Han hade nu magplattor också. Hans syn var skarpare. Han förstod varför det var så dåligt belyst han kunde se i mörkret hans hörsel var så stark så han kunde höra hjärtslag inklusive sitt eget. På hans arm var en röd drake tatuerad, över det var orden xhog signo vinkes och ett kors. Som han reste sig från bordet så förvånades han hur lätt det var, som han inte vägde någonting. Urgantoniern sa kom se dina vapen. John följde snabbt efter genom de långa korridorerna som kantades av Urgantonier som tittade på han. Till slut nådde de en liten dörr. Innanför var det ett bord. I hörnet stod en rustning. På bordet låg ett hagelgäver, ett glödande svärd, en kniv och granater. Urgantoniern sa, det här är ditt. Ditt hagelgevär med en krok du kan skjuta ut om ett mål försöker fly. Så länge du behöver använda det så finns ammunition. Svärdet är välsignat så det är ditt kraftigaste vapen som kan skära igenom kött och allt annat material som ingenting. Kniven har samma syfte som svärdet men kan användas för att greppa ytor. Granaterna, precis som geväret, kommer alltid att finnas där när de behövs. Du har två typer, splittergranater och isgranater. Det här är dina nya dräkt sa Urgantoniern och ledde John mot den. Vad som mötte honom var en enorm grön dräkt. Hjälmen såg han hade en slags oval form med ett blått visir. Enorma stövlar med stora framåtvinklade fötter. Stora handskar med taggar och ett fäste. Ett enormt harnesk som täckte hela bröstkorgen. Armarna täcktes helt av rustningen. Axelskydden hade en färg av blått och grönt. De var ovala till formen. På ryggen fanns en skida och ett hölster. John förstod snabbt meningen med dem.

fortsättning i nästa nr...