Hur gick det här till då? Alldeles nyss var jag där. Mina druvor har väl inte direkt genererat den där ung-domens eviga källa. Det är då man får bli russin i sin egna kaka. Jag kan inte påstå att jag längtar tillbaks trots allt. Men minnas... smaken av den första... doften av den första...

Svindlande tanke att då som ung inse att världen, verkligen på riktigt, fanns där ute. Inte bara som blänk från TV:n eller geografilektionen. Den fanns att utforska och skulle så ske. För väl att trädtopparna finns när stjärnorna är så svåra att nå.
 Ung känner jag mig fortfarande när chansen ges att besöka nya platser med nya ansikten, där jag är nybörjare. Det är också då jag jag uppskattar det invanda, väl hemma igen. Ung är jag än, så länge jag uppskattar den något sunkiga replokalen där druva blir vin... Go sommar åt oss alla!