NATO-alliansen, som idag består av 31 medlemsländer i Europa och Nordamerika, bildades den 24 augusti 1949. Ursprungsländerna som bildade NATO var följande; USA, Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal och Storbritannien. Av alla medlemsstaterna är 22 medlemmar också i Europeiska unionen. Finland, som anslöt sig till NATO den 4 april 2023, är den senaste medlemsstaten.
   Grunderna för militäralliansen dikteras av nordatlantiska fördragets inledning och 14 artiklar. Inledningen gör klart att alliansen ska verka i enlighet med FN-stadgan och demokratiska värderingar samt verka för fred och säkerhet. Kärnan i fördraget utgörs av artikel fem som anger ramarna för den ömsesidiga försvarsgarantin. Enligt artikel fem förbinder sig alla alliansens medlemmar att agera i händelse av väpnat angrepp mot någon av medlemmarna i Europa eller Nordamerika. Fördraget beskriver också principerna för ratificering, inträde, utträde, bildandet av Nordatlantiska rådet samt stöd vid övriga hot mot medlemsstaternas säkerhet. 

Ett långt kallt krig
NATO:s målsättning kunde sammanfattas i ett citat ifrån NATOS:s förste generalsekreterare Lord Ismay som lyder ”Keep the Sovjet Union out, the Americans in, and the Germans down”. Efter andravärldskriget så låg Europa i ruiner och det var uppenbart varifrån hjälpen skulle komma. Att det var bara USA som hade resurserna för att rädda västvärlden var klart för alla.
 Från NATO:s första början var det ett spänt läge mellan USA och Frankrike. Frankrike med president de Gaulle i spetsen önskade ett NATO som var mindre med bara USA, Kanada och Brysselpaktens länder. Men 1955 togs Västtyskland med i NATO pakten och några dagar därefter bildades Warszawa-pakten som motpol i öst.

Berlinmurens fall. Nya NATO i ett nytt Europa
När Berlinmuren föll 9 november 1989 så överraskade det nog alla. Vad som skulle hända med de två tyska länderna var också först oklart. Ifrån Storbritanniens och Frankrikes sida var de inte så begeistrade att ha ett sammanslaget Tyskland i mitten av Europa, men så blev fallet. Efter det 100 dagar långa Kuwait kriget där USA slängde ut Irak ifrån Kuwait i början av 1991 hade USA:s hegemoniska ställning bekräftats. Operation Desert Storm var ett krig enbart med amerikanska trupper men där man uppmanade NATO allierade att hjälpa till logistiskt. Ifrån USA:s sida var man dock rädd att Irak skulle attackera Turkiet eftersom USA utnyttjade baser i Turkiet och att man skulle tvingas utlösa NATOS:s partikel 5 paragraf om gemensam vedergällning.

”Big bang” och Balkankrig
Estlands, Lettlands och Litauens ansökningar till NATO var bland de i särklass mest komplicerade och kontroversiella i alliansens utvidgningsprocess efter Murens fall. Allt förändrades med terrorattackerna 11 september och USA:s president ville ha utvidgningen avklarad. Det innebar något av en ”big bang” då Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Estland, Lettland och Litauen fick börja förhandla om medlemskap i NATO. På femton år, räknat från Berlinmurens fall, hade antalet medlemmar vuxit från 16 till 26.
 Efter ännu en bosnienserbisk artilleriattack mot oskyldiga civila vid marknaden i Sarajevo inledde NATO sin Operation Deliberate Force två dagar senare mot serbiska mål i Bosnien och Hercegovina. Operationen varade i drygt en månad och var NATO:s första militära insats någonsin.
 Det stod också klart att det var NATO och inte någon annan organisation såsom FN eller EU som säkerställde fred i praktiken. Bosnien blev en katalysator för NATO att anpassa sig och bringa nya uppgifter såsom garantera fred och demokrati. Det var amerikanskt flyg som bombade de serbiska målen vilket gjorde att serberna slutade med den etniska rensning som de tidigare bedrivit.
 Den andra insatsen USA kom att genomföra på Balkan var också mot Serbien och då mot deras etniska utrensning i Kosovo. Det var attacker mot den muslimska befolkningen som serberna stod bakom som omvärlden ville stoppa. Men även här var USA motvillig att först sätta in marktrupper utan det var genom bombning ifrån luften som man först fick stopp på dessa övergrepp. Sedan kom det att under FN:s flagg att sättas in marktrupper men även då med ett relativt litet antal trupper ifrån USA:s sida.

NATO efter 11 september
Efter terrorattacken mot World Trade Center och Pentagon i USA så slöt hela (nästan) världen upp bakom USA i bekämpandet av terrororganisationer såsom Al-Qaida. Det var som den franska tidningen Le-Monde utropade att ”Vi är alla amerikaner”. Dessutom kom den s.k. paragraf 5 artikeln i NATO-stadgar att för första gången utlösas. Det är som sagt den artikel som säger att alla NATO-medlemmar ställer sig bakom ett annat NATO-land som blivit attackerat. Det är dock också första gången som det är USA som behöver hjälp av de Europeiska länderna och inte tvärtom.
 USA visade sig vara tacksam för det stöd NATO visade men samtidigt så hade man för avsikt att sköta det krig mot Al-Qaida i Afghanistan på egen hand eller i alla fall leda det på egen hand.
 Efterhand så tog NATO länderna över ledningen av de trupper som var stationerade i Afghanistan under en organisation som kallades International Security Assistance Force, ISAF. Styrkan ISAF hade till sitt förfogande var ungefär 130000 soldater och understödspersonal inräknat.
 USA:s strategi att bekämpa terrorismen var att attackera på egen hand vart helst hoten kom ifrån och helt enkelt att anfall är bästa försvar. Aldrig mer skulle USA kunna angripas på hemmaplan och aldrig mer skulle supermakten vara sårbar nog att utsättas för en förödelse som den som drabbat USA den 11 september.
 Denna politik ifrån USA:s sida att likt en cowboy angripa länder liksom man trodde var fiender gick bra i fallet med Afghanistan då omvärlden slöt upp sig på USA:s sida men kom att få sig en rejäl törn då USA hävdade att Irak hade massförstörelsevapen. Först var det en rad länder som ingick i invasionen såsom Storbritannien men däremot var länder såsom Tyskland och Frankrike skeptiska till detta krig. Dessa senare ville att det skulle vara FN som ansvarade för sanktioner mot diktaturens Irak. Invasionen höll sedan på att utvecklas till en mardröm för USA och dess allierade. Först drog sig Spanien ur koalitionen efter attacken på Madrids centralstation initierad av islamistiska terrorister. Sedan kunde man inte finna några bevis att Irak hade massförstörelsevapen, vilket var motiveringen varför man invaderade landet från första början.
 Det var snarast ett under att NATO lyckades ta över ledningen ifrån USA över trupperna i Afghanistan när USA koncentrerade sig på Irak kriget. Det fanns åtskilliga restriktioner på vad de olika europeiska ländernas trupper fick göra och inte göra. Exempelvis så var det hårda restriktioner att man höll sig inom ett visst område i Afghanistan.
De nya tiderna för NATO kunde komprimeras i det nya mottot ”the Americans in, the Europeans engaged, and new threats out”.

Ukraina 2014 och 2022: tillbaka till ruta ett
Trots att Ryssland under en ganska lång tid upprustade sin militära förmåga kraftigt med hjälp av inkomster ifrån olja och gas under början av 2000-talet så kom det som en överraskning när Ryssland annekterade Krim halvön 2014. Lägger man därtill att Rysslands ledare Vladimir Putin öppet deklarerat på en konferens i München 2007 att hans mål var en ny världsordning med ett slut på den amerikanska dominansen så kan det ses som naivt av NATO att underskatta Rysslands och Putins intentioner.
   I och med självständighetsförklaringen av Krim halvön 2014 efter en omröstning och anslutning till Ryssland och sedan vidare ett försök till invasion av hela Ukraina 2022 har förhållandet mellan NATO och Ryssland nått nya bottennivåer. För många har det blivit ett hårt uppvaknade att man har en stor granne med aptit att underkuva sina grannländer efter tycke och smak. Till och med länder som Finland och Sverige som länge gjort det som huvudmål att vara neutrala gentemot sina grannländer fick viljan att ansluta till NATO utan att blinka.
Den särställning som partnerskapsländerna fick försvann i och med att NATO knöt sig samman och pekade på att endast medlemmar blir skyddade av klausul 5 paragrafen. Det var detta som gjorde det så angeläget för partnerskapsländerna att bli fullvärdiga medlemmar när nu Ryssland blivit så hotfullt.

Transatlantiska trauman
Sedan 2006 finns en överenskommelse om att samtliga medlemsstater ska lägga 2 procent av det egna landets BNP på sin egen försvarsbudget. Detta har varit en het potatis och däribland USA:s före detta president Trump kritiserade många av de övriga NATO medlemmarna för att åka snålskjuts på USA som står för hela 72 % av militärbudgeten inom NATO. Utvecklingen efter Rysslands alltmer hotfulla politik har dock varit att alltfler NATO medlemmar har höjt sina försvarsutgifter och närmar sig de 2 % som USA vill se. Det är inte bara procentsiffran som så utan också att en viss del skall gå till högteknologiskt material inköp som efterfrågades av USA.

Demokratiernas försvarsallians
Trots att NATO ofta beskrivits i termer av kris så har organisationen överlevt med tiden. Snarare än en studie i kriser är NATO en studie i överlevnad. Förklaringen till detta är att NATO hela tiden anpassat sig till omvärlden och förändrat sig till nya tider. NATO hänger helt enkelt med sin tid. Det som gör NATO unikt är försvaret av de demokratiska värderingarna som räknas upp i Washingtonfördragets förord.

Referenser
NATO: historien om en försvarsallians i förändring / Ann-Sofie Dahl. 2019
https://www.nato.int/
https://sv.wikipedia.org/wiki/International_Security_Assistance_Force
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bombd%C3%A5den_i_Madrid_2004