Vad är kryptovaluta för något egentligen? Man kan kanske börja med att fråga sig vad pengar är för något. En definition kan då vara att pengar är ett sätt att förvara den köpkraft vi inte behöver för ögonblicket, i en form som vi förväntar oss att vi enkelt kan översätta till köpkraft när vi vill i framtiden. En kryptovaluta är till skillnad ifrån kontanter en digital produkt, som enbart finns i den digitala världen. Till skillnad ifrån kontanter är inte en kryptovaluta beroende av en central institution som en centralbank eller annan bank.
 För att försöka bena upp vad som krävs för att en kryptovaluta skall fungera kan man börja med en tabell med olika begrepp, se nedan.

Teknologier
Kryptografi är ett sätt att göra en text oläsbar genom att systematiskt (genom ett chiffer) byta ut tecken mot andra tecken. Denna krypteringsalgoritm används både för att göra texten oläsbar och omvänt läsbar.
 Hashfunktionen har den specifika egenskapen att oavsett storleken på input genererar den en bestämd längd data som output. Samma input i hashfunktionen ger samma hashvärde. Slutligen behöver hashfunktionen vara krocksäker, vilket betyder att olika input får inte generera samma output.
 Genom att separera applikationen ifrån den data som applikationen utnyttjar kan man använda samma data för flera applikationer. Data sparas i en databas strukturerad så att specifika data ska vara lätta att söka och lämna.
 Konsensusmekanism är en funktion för att hjälper noderna att komma överens om vad som är korrekt då det finns många kopior på huvudboken i noderna.
 Öppen källkod är när koden som används är öppen och fritt tillgänglig att ladda ner.

Komponenter
Plånbok för kryptovalutor är en unik digital adress och digital nyckel. Genom adressen kan man ta emot kryptovalutor. Kravet för att skicka kryptovalutor måste plånbokens ägare signera med sin privata nyckel. Nyckeln är sparad i plånboken och kan nås genom att ägaren anger en egenvald kod. Plånboken sparar inte någon valuta utan enbart användarens nyckel.  
 Det finns två typer av plånböcker: hårdvaruplånbok och mjukvaruplånbok. Den först nämnda ser ut som bankdosor och har högre säkerhet då de inte är uppkopplade på internet. Mjukvaruplånbok är datorprogram kan användas med en dator eller telefon. Då kommer en återställnings kod skapas som kan användas om om plånboken tappas eller går sönder.
 Tokens är den digitala motsvarigheten till den fysiska valutans mynt och sedlar. Det finns regler för varje kryptovaluta för hur och när nya tokens skapas. Datorprogrammet är ihopkopplat med en komplett version av kryptovalutans genomförda transaktioner, alltså dess huvudbok.
 Alla transaktioner som genomförs i en kryptovaluta lagras i en databas. Databasen lagrar ”en ny rad per transaktion”-raden anger vilka tokens som skickas till och från vilka plånböcker. Databasen brukar även kallas huvudbok. Genom att paketera transaktionerna kontinuerligt i block kan man hålla en hög säkerhet.
 En nod är en dator uppkopplad på internet som kör datorprogrammet för en specifik kryptovaluta.

Aktörer
Användare av en kryptovaluta är en person som vill ta emot eller skicka dess tokens (mynt och sedlar). Exempelvis kan det vara en butik som tar betalt för sina varor genom betalning i kryptovaluta.
 En nodoperatör är personen som kontrollerar en nod.
Utvecklare är de personer som underhåller och uppdaterar programkoden som kyptovalutan är baserad på.
 Begrepp som är fundamentala när man skall tala om kryptovaluta är följande: risk, avkastning och värde.

Risk
Inom finansiell teori brukar risk definieras som avvikelse från ett förväntat utfall. För att kunna beräkna risk krävs historiska data. Problemet med kryptovalutor är att det finns väldigt lite historiska data på vilka risker man tar med kryptovalutor. För bitcoin som har funnits sedan 2009 och egentligen inte har handlats i större skala förrän 2017, finns ytterst begränsade historiska data att förlita sig på vilka risker man tar.

Avkastning
Inom finansiell teori finns det ett direkt samband mellan risk och avkastning som innebär att ju större risk desto högre förväntad avkastning. Detta gäller för tillgångar där vi har mycket historiska data och där marknaden är effektiv. Detta kan inte sägas vara fallet med kryptovaluta då det är ett relativt nytt fenomen.

Värde
Givet att pengar handlar om förväntad köpkraft kommer värdet av pengar från tron på att någon kommer infria det värdet i framtiden. Det nya med bitcoin är att man tonar ner statens och privata aktörer roll för att upprätthålla förtroendet för pengar. Värdet av bitcoin bärs i stället upp av en tilltro till teknikens förmåga att garantera den privata äganderätten (genom krypteringsbaserade lösningar som är tänkta att garantera att ingen kan ta dina pengar). Det brukar talas om en förflyttning av förtroendet från institutioner till algoritmer.

Framtiden för kryptovaluta
‘Kan det bli så att vi i framtiden kommer betala med kryptovaluta? Det pågår ett skifte ifrån icke-digitala (analoga) betalningsmetoder som kontanter eller checkar till just digitala metoder. Följden blir mer kostnadseffektiva för de olika parterna inblandade (betalare, betalningsmottagare och aktörer som som tillhandahåller betalningarna). Det är inte troligt att kryptovaluta kommer användas i så stor utsträckning i fysiska miljöer (typ i en matbutik) utan det är för digitala transaktioner det främst kommer utnyttjas. Ett argument emot kryptovaluta är dess volatilitet (att värdet på valutan) varierar så mycket. Kryptovaluta används också för illegala marknader eller där det finns regleringsmässiga hinder mot handel, där fördelarna med anonymitet i transaktionerna kan tas tillvara i en digital kontext.
   Om jag får gissa har många kryptovaluta köpare satsat pengarna för att spekulera att just den kryptovalutan skall öka i värdet och inte som ett transaktionsmedium.

Referenser
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kryptovalutad
https://en.wikipedia.org/wiki/Cryptocurrency
En samhällsvetenskaplig introduktion till Bitcoin och kryptovalutor, Oskar Broberg, Viktor Elliot, 2023