Kronan
text ANDERS MALMBERG
foto JONNY GARBERGER
Kronan var ett regalskepp vilket är en klassifikation som användes för flottans största skepp under stormaktstiden. Skeppet byggdes på Skeppsholmen i Stockholm och sjösattes 31 juli 1668. Skeppet kom att tjänstgöra endast i några år då det förliste 1 juni 1676 vid Ölands södra udde i ett slag mot en dansk och nederländsk flotta. Kapten på Kronan var Lorentz Creutz som också dog vid förlisningen. I augusti 1667 bestämdes det att fartyget skulle heta Kronan eftersom ett äldre fartyg med det namnet hade utrangerats. Varven på Skeppsholmen i Stockholm och på Boön i Bodekull i Karlshamn var de två största varven i riket vid denna tid.
Kronan byggdes på Skeppsholmen med start 1665. Mellan åren 1662 till 1671 sjösattes det elva skepp som var större än det kända Vasa. På denna tid så hade Nederländerna fler men mindre skepp än vad engelsmännen hade. Detta spelade ofta till engelsmännens fördel i krigföringen. De nederländska fartygen var ofta byggda mer grundgående med en mer U-formad skrovprofil än de engelska som hade en skarpare mer V-formad skrovprofil. Det gjorde att de engelska fartygen kunde gå högre upp mot vinden med bibehållen kurs. Det underlättade också för de engelska fartygen att manövrera med ett tyngre artilleri under seglationen.
Kronans konstruktion
Kronan var ett av den tidens tyngst bestyckade krigsskepp, en tredäckare med 105 kanoner. Hon hade tre däck med kanonportar längs med hela skeppet (batteridäck). Förutom batteridäcken hade skeppet sju nivåer fördelat på sex däck. Kronans deplacement, skeppets tyngd beräknat på hur mycket vatten det pressade undan, är inte exakt känt eftersom man saknar tillräckligt exakta mått, men har beräknats till ungefär 2300 ton.
Kostnaden att bygga Kronan var dubbelt så hög som flottans näst största fartyg Svärdet. Kronans byggmästare var en herre vid namn Francis Sheldon. Han kom ursprungligen ifrån England och hade varit ansvarig för byggnationen av ett antal skepp som ingick i den svenska flottan. Det var dock ett ganska konfliktfyllt relation denne Francis hade med amiralitet och som följd av detta kom det att bli många förseningar på byggnationen av bl.a. Kronan.
Det kan nämnas att Kronan under sin livslängd för det mesta låg still, antingen för ankar eller vid någon kaj i Stockholms hamn. Krigsmaktens avskräckande funktion var lika viktig som den rent operationella. Under de 160 år som perioden av stormaktstid så utkämpades det ca femtiotal slag där svenska flottan var inblandad. Hälften av slagen var förvirrade tillställningar utan avgörande utgång. Av de andra 25 slagen avgick svenska flottan med seger i mindre än 10 bataljer.
Det dröjde tills 1400-talet innan man utrustade skeppen med kanoner. Innan dess hade beväpningen bestått i stridsfolk med deras enklare beväpning. På 1500-talet var ca hälften av besättningen beväpnade män med handelsvapen medan Kronan hade mindre än en femtedel.
Att Kronan var ett stort skepp ges av att när det kölsträckningen 1665 fanns det endast två skepp som var längre. Det var det portugisiska Padre Eterno och det engelska Royal Sovereign. Dock hade det vid Kronans sjösättning tre år senare, år 1668, markant ökat antalet stora skepp. Det var framför allt franska skepp som hade vuxit i storlek.
Man kan säga att skeppet Vasa var början på den svenska riket som en maktfaktor i Europa medan skeppet Kronan var kulmen på den svenska stormaktstiden. I mitten av 1670 talet så var problemen för flottan extra stora då man förutom pengabrist också drogs med en inkompetent manskap inom flottan. Man kunde skönja två falanger under perioden Karl X Gustavs död 1660 och fram tills skånska krigets utbrott 1675. Den ena falangen ville satsa pengarna på reparation av befintliga skepp medan den andra falangen ville satsa på nya skepp.
Totalt ingick 12000 män i 1676 års flotta. Tre fjärde delar var sjöfolk - båtsmän och artillerister - de övriga var soldater. Båtsmännens uppgift var att sköta framdrivningen av fartyget, medan artilleristerna – bösseskyttarna - hanterade kanonerna på de olika batteridäcken. Soldaterna kom från armens led och skulle vara redo för närstrid.
Örlogsskeppens besättningar delades upp i gement folk och kajutfolk. Ordet gemen betyder att personen inte hade någon befälsbefogenhet i den militära organisationen ombord. Kajutfolket utgjordes av befäl, underofficerare och officerare av olika grad. Under denna tid, i mitten av 1600 talet, var det mycket svårt att hitta kompetent folk till flottan, detta starkt beroende på de många krigen vid denna tidpunkt. Börd fick då ge vika för kunskap och kompetens. Men det var också ett faktum att individer med högre börd hade bättre utbildning än de med låg börd. Grupptillhörigheten bestämde var på skeppet och vad man åt för föda. Det enorma antalet kanoner gjorde att man trängde in sig på en mycket liten area och eftersom alla var på samma båt påverkade det alla i besättningen. Exempelvis så hade Kronan nästan dubbelt så många kanoner och vikten på kanonerna tre gånger det som skeppet Vasa hade. Trots det var Kronan bara 17 procent längre än skeppet Vasa.
Bland besättningen på krigsfartygen fanns det inga speciella kläder för manskapet utan man hade de kläder som den samhällsklassen man tillhörde. Det är ganska svindlande att tänka att på den lilla area som Kronan kunde uppvisa skulle människor ifrån alla möjliga samhällsklasser trängas ihop. Om man utgår ifrån det tomma fartyget som var 53 meter långt och 13 meter brett skulle den genomsnittliga ytan per person vara 2 kvadratmeter! När Kronan förliste fanns det en besättning på ca 842 personer. Ur ett dåtida kompetensperspektiv var det en fördel att bli sjuk på skeppet Kronan då det här fanns den största läkemedels kompetensen samlad.
Taktik
På 1650-talet började man byta taktik när flottorna skulle slåss. Tidigare hade man angripit skepp per skepp individuellt eller i mindre grupper i det som kallats melée-taktiken. Det nya var att man radade upp hela flottan i linjer mot fienden. Man strävade att med överlägsen eldkraft sänka fientliga skepp eller få dem att ge upp. Befälhavarens uppgift var att hålla ihop sin egen linje ifrån mitten av linjen. Denna nya taktik gynnade stora skepp son kunde segla stabilt och hålla sin plats i linjen.
Sveriges allierade och fiender under denna tid
Den allians som fanns mellan Sverige respektive Nederländerna och Sverige bröts år 1670. Det resulterade i ett läge där Sverige var tvunget att upprusta. Situationen blev allvarligare då England slöt att anfalls förbund med Frankrike mot Nederländerna. Detta tvingade Sverige att upprusta men problemet var den dåliga ekonomin Sverige hade vid denna tid. Därför blev det slutet ett förbund mellan Frankrike och Sverige där den förra skulle betala Sverige en summa om 400000 riksdaler årligen i subsidier i fredstid. Om krig bröt ut skulle denna summa höjas till 600000 riksdaler. Resultatet av dessa avtal gjorde Sveriges öde mer händerna på Frankrike, Nederländerna och England.
Kronans förlisning
Sammanlagt 1400 man och 210 kanoner hade följt med de båda skeppen Kronan och Svärdet i djupet. Dessutom var en fregatt, en jakt, och två medelstora skepp beslagtagna av fienden. Närmare 500 man var danska krigsfångar och fler än 90 kanoner hade fallit i fiendens händer. De mest negativa följderna av Kronans förlisning var de plundringar och härjningar utförda av danskarna och nederländarna som Öland fick uppleva tiden efter förlisningen 1676 och 1677.
Vraket av Kronan upptäcktes då man dök utanför östra Öland 1980. Efter freden 1679 så blev sydöstra Ölands kusttrakter platsen för stor aktivitet då man ville bärga kanonerna som följde med Kronan ner i djupet. Det var inte förvånande då de representerade mer än halva skeppets värde.
Den som tog initiativ till bärgningarna av kanonerna efter förlisningen 1676 var Hans Wachtmeister som var guvernör i Blekinge och Kalmar län. Av de kanoner som bärgats har det visat sig att den äldsta är ifrån 1514, d.v.s. man har använt en kanon som var 162 år gammal på Kronan. Den yngsta kanonen var ifrån 1661 och det var också den tyngsta som vägde 36-pund. Merparten av kanonerna var tillverkade av koppar ifrån Kopparberget i Dalarna.
Nedbrytningen av Kronan
Nedbrytningen av Kronan kan delas in i fyra stadier. Den första var snabb och dramatisk. Det var när skeppet fått slagsida som det föll platt mot vattenytan. Kanoner och manskap kastades från styrbord till barbord. Manskapet krossades och naglades fast mot skeppets insida under de tunga kanonerna. I den andra nedbrytningsskedet var när skeppet exploderade och bröts i två delar. Detta skulle faktiskt skona skeppet ifrån att brinna upp. Den tredje fasen var när skeppet nått botten. Då kom föremål att successivt förflyttas nedåt i vraket. Den fjärde stadiet inträffade då babordssida bröts sönder i långskeppsriktningen i höjd med det undre batteridäcket. Tyngden av all utrustning hade till slut fått den att ge vika. Den lösbrutna överdelen av skrivsidan lade sig plant mot botten, med utsidan nedåt. Detta fick till följd att fartygets utsmyckningar snabbt kom att pressas in i det skyddande sedimentet på Östersjöns botten.
Vems fel var det att Kronan kapsejsade så lätt?
När nyheten om Kronans förlisning nådde kungen så tillsatte han en kommission som skulle utreda vems fel det var. Det kom att ta femton månader av utredning innan man beslutade vems felet var. Det blev något av ett antiklimax då samtliga huvudmisstänkta blev frikända. Man kunde helt enkelt inte klargöra exakt vad som hade hänt med Kronan.
Man kunde dock fastställa att många av officerarna inte hade tillräcklig utbildning vad gäller både sjö- och stridserfarenheter. Det var klart att det fanns brist på officerare under det skånska kriget. Man hade tvingats rekrytera folk bland lägre klasser på den sociala stegen som inte hade de teoretiska kunskaperna som krävdes. Det var bl.a. att de rekryterade officerarna inte kunde ta till sig den skriftliga information som behövdes.
Facit av krigen
Krigen under stormaktstiden kom att bli dyrbar för Sverige. Från 1620-talet och hundra år framåt dödades det runt 600000 män i Sverige p.g.a. krigen. Dessutom kämpade kvinnor och barn ett eget krig på hemmafronten. Spädbarnsdödligheten var hög och vartannat barn nådde aldrig vuxen ålder,
Om man drar paralleller till dagens situation där vi inte ser militära hot mellan de Nordiska länderna eller Tyskland. Gränserna är sedan länge bestämda och förhandlade. Däremot har vi ett helt vansinnigt krig där Ryssland har försökt invadera Ukraina. Min slutsats är att det visar hur destruktivt krig är och att vi människor måste lära oss att organisera oss och leva i fred och harmoni. Man kan också dra parallell till Rysslands invasion av Ukraina som man då trodde att Ryssland hade en mer modern arme än vad man hade. Det var nog samma överskattning av vad Sverige hade för utbildningsnivå i flottan sent 1600-tal.
Referenser
Regalskeppet Kronan : ett vrak berättar, 2022 , Lars Einarsson.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Kronan_(1668)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lorentz_Creutz_den_%C3%A4ldre
https://sv.wikipedia.org/wiki/Francis_Sheldon
