Perception kan uppdelas i tre olika delar: filosofi, psykologi och vardag. Dessa områden skiljer sig i hur de uttrycker sig, men är i grunden olika vinklar på samma fenomen. Perception är det som formar vårt perspektiv på allt runt omkring oss. Vår livsfilosofi, våra relationer och vår problemlösning är helt beroende på den subjektiva upplevelsen av vad vi tror att vi ser.

Perception inom filosofi:
Cogito, ergo sum - René Descartes (Jag tänker, alltså finns jag). 
En av de mest välkända filosofiska fraserna handlar just om perception. Rene Descartes försökte hitta något som vi inte kan ifrågasätta existensen av. Han menade att det var möjligt att lura människans sinnen. Så vi behöver hitta en grund som inte går att ha fel. Han kom till den slutsatsen att det faktum att han kan ifrågasätta sin egen existens innebär att han existerar. Målet var tvåfaldigt då han skapade en grund inom filosofi som existerar bortom de personliga sinnena. Denna grund var baserad på resonemang och logik istället för känsel.

Inom mer modern filosofi har även problemet med perception tagits upp inom den så kallade “Perceptual Experience” (Perceptions upplevelse). Denna gren av filosofi diskuterar hur det må vara omöjligt att ha en faktisk och objektiv syn på världen på grund av hur perceptionen som varje individ har kan vara oberäknelig. Dels skapas detta problemet på grund av det faktum att människan inte kan se alla färger som existerar eller all materia som existerar. Och kognitivt, då hallucinationer, illusioner och feltolkningar gör varje upplevelse osäker. Vad innebär det att tala om en verklighet när allt måste filtreras genom våra bristfälliga sensorer?

Perception inom psykologi
Inom psykologin är perception extremt komplex - eftersom hjärnan inte bara tar emot information, utan tolkar, filtrerar och ibland förvränger den. Här handlar det inte längre om vad vi ser, utan om hur hjärnan väljer att se. Kognitiva biaser är en term som beskriver hur vår hjärna kan ta till sig information och presentera den på ett sätt som inte riktigt följer en logisk tråd. Det finns extremt många olika kognitiva biaser men jag tänker fokusera på ett fåtal som har en stor effekt på vårt samhälle.

Bekräftelsebias:
Nog den mest välkända och problematiska biasen som vi har. Denna bias innebär att vi är mycket mer receptiva till information som bekräftar det som vi redan tror. När vi möter nya idéer är vi kritiska, men när vi möter något som bekräftar våra åsikter, accepteras det direkt. Detta ändrar hur vi söker information eftersom sättet som vi söker kommer att lägga till vår personliga åsikt och är inte neutral vilket leder till att informationen som vi får kommer oftast leda oss till att enbart bekräfta det som vi redan tror. Det har också visats inom studier att vi slutar vara källkritiska så fort vi hittar något som håller med det som vi redan tror. Medan om vi hittar något som vi inte håller med om så är vi mycket mer källkritiska och försöker hitta alternativa källor som bekräftar det som vi vill tro. 

Normalitetsbias:
Visar sig när vi har svårt att föreställa oss en verklighet bortom det vanliga. Under början av covid-pandemin var det många som inte kunde ta hotet på allvar. Det låg för långt ifrån mångas dagliga norm. Samma mekanism förklarar varför teknologiska skiften ofta känns absurda i förväg men självklara i efterhand. Lärare som berättar för barnen att “ni inte alltid kommer att ha en miniräknare i fickan”, eller även äldre generationer som sa en gång i tiden att “att betala för en nerladdning är slöseri, det finns inget fysiskt”. Vad vår normalitetsbias är idag är omöjligt att veta. Det kan vara våra tankar mot ett kontantlöst samhälle även då kort har blivit normen. Det kan vara våra tankar emot ett icke traditionellt banksystem, då krypto och bitcoin har blivit normaliserat. Det kan vara hur vi ser på online förhållanden även då majoriteten av nya förhållanden startar online. Enbart tiden kommer kunna svara på den frågan.

Implicit bias:
Tankar och känslor som oftast är omedvetna men har en stark effekt i hur vi ser på andra. Denna bias skapar så kallade stereotyper då vi grupperar många människor i en generalisering av hur den gruppen beter sig. Denna bias skapar våra fördomar och har en väldigt stor effekt på hur vår perception av en situation kan forma sig.

Priming bias:
Första intrycket färgar hela vår tolkning av en situation. Det första du hör om ett ämne som religion, politik eller pandemier kan sätta en referenspunkt som blir extremt svår att justera, oavsett hur mycket ny information som tillkommer.

Vardagen
Perception påverkar oss inte bara i abstrakta idéer men också varje ögonblick. Här är bara 3 av många olika sätt som vår perception ändrar vår upplevelse.

Chronoception - Tidsuppfattning: Vi har alla haft den känslan då en dag känns som en vecka eller en vecka som gick lika fort som en dag. Detta är oftast beroende på hur mycket eller lite vi gör under en viss tid. Men en annan extremt viktig faktor är vår egen ålder. När vi åldras så blir vår relativa tidsuppfattning ändrad. Ett år för en 10-åring är 10% av ens liv. Ett år för en 40-åring är enbart 2.5% av ens liv.

Ansiktsuttryck och kroppsspråk: Tolkas genom kulturella och individuella filter. Vad som är ett neutralt uttryck för en person kan tolkas som negativt eller avståndstagande av en annan. Inom vissa kulturer är det oacceptabelt att kolla på någon när man ber om ursäkt. Medan inom andra kulturer måste man kolla personen i ögonen annars visar det att man inte har respekt. Vissa psykologiska diagnoser kan även vara extra problematiska inom ramen av kroppsspråk och ansiktsuttryck. Specifikt hos personer med autism är det oftast extra svårt att tyda andras, samt att visa sitt eget kroppsspråk men det varierar från person till person. Vilket oftast leder till att personer med problematik att följa det sociala samspelet blir utfrysta då deras beteende inte följer normen.

Sinnenas variation - Smak, syn, ljud, lukt, värme och kyla: Kan skapa radikalt olika upplevelser av samma miljö. Det går sällan att avgöra från utsidan hur starkt en sensorisk upplevelse påverkar någon, vilket gör detta till ett ofta osynligt men avgörande filter på verkligheten. Skillnaderna i hur vi upplever världen genom våra sensorer är så olika så att det blir omöjligt för två personer att uppleva saker på exakt samma sätt. Inom värme och kyla så har vi alla olika toleranser. Det finns dock vissa faktorer som kan ändra din tolerans, exempelvis så är kvinnor oftast mycket mer känsliga mot kyla. Angående syn så ändras det över din livstid då vår syn blir sämre när vi blir äldre. Vissa älskar lukter som andra hatar. Sist men inte minst så kan två personer äta exakt samma mat och den ena tycker att den är perfekt medan den andra känner att det brinner i munnen på grund av chili.

Perception formar inte bara hur vi ser världen, den formar vad vi tror är världen. Från filosofins försök att förstå medvetandets grund, till psykologi som visar hur vi ständigt förvränger vår verklighet, och vidare till vardagliga exempel på hur våra sinnen bygger våra erfarenheter utan att vi märker det. Att reflektera över perception är att försöka förstå grunden vi står på. Det förändrar inte bara hur vi uppfattar andra, utan också hur vi uppfattar oss själva.

Referenser:
https://plato.stanford.edu/entries/perception-justification/
https://thedecisionlab.com/biases/confirmation-bias
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK589697/
https://www.psychologytoday.com/us/basics/priming
https://en.wikipedia.org/wiki/Time_perception
https://www.sciencedaily.com/releases/2005/02/050223163830.htm