SKRIVKONSTENS HISTORIA - VERKLIGEN EN SLÄKTHISTORIA

text MORGAN PETTERSSON Illustration ÅSE LENNEBORN
foto THOMAS HAWK flickr.com
Nr 1/2011

Ända sedan för 5 000 år sedan har det skrivna ordet varit en del av mänsklighetens vardag, om så inte på samma sätt omkring 2 900 år f. kr. som den har i nutida teknologiska frammarschen.



Det alfabet med 28 bokstäver som vi i dagens samhälle använder oss av och som vi ser som naturligt har inte alltid varit så. Den första formen av skrivtecken som man har kunnat få fram som användes skapades i Mesopotamien; numera Irak vilken ligger mellan floderna Tigris och Eufrat. Dessa tecken var nerskrivna på lerplattor i form av listor som skulle upplysa om dåtida lantbruksräkenskaper. Tecknen var i sin natur väldigt enkla teckningar/tecken som gav form åt en viss specifikt angiven varelse eller sak (ko kunde stilisera ett kohuvud), tecknen var piktogram.  Dessa piktogram försvann dock ungefär 2 900 f. kr. och ersattes av vad vi i Sverige benämner som kilskriften vilken successivt bredde ut sig under perioden 3 000 – 1 000 f. kr. Till skillnad mot piktogrammen så kunde kilskriftens tecken ha olika betydelse beroende på i vilken situation de användes (så kallade primära lexikon). Kilskriften, som bestod av 600 teckenkombinationer, var svårt att lära sig och de som lärde sig skriften utgjorde en aristokrati i dåtida Babylon respektive Assyrien vilka hade större makt samt inflytande än övriga medborgare.

I antika Egypten växte ett annat skriftspråk fram som uppskattas ha använts under perioden mellan 3 000 f. kr. – ca 390 e. kr., hieroglyferna. Under denna tidsepok så förändrades inte skriftspråket något nämnvärt mer än att antalet tecken utökades kraftigt från 700 till 5000 tecken. Till skillnad från kilskriften; som var hård samt ogreppbart så var hieroglyferna mer levande samt förtrollande (hieroglyferna kunde bestå av mer beundransvärt renodlade tecken såsom växter, djur, blommor samt fåglar). Till skillnad från mesopotamernas skriftspråk så var hieroglyferna nästan redan från början ett skriftspråk medan mesopotamernas utvecklades allt mer över tid. Hieroglyferna var uppbyggda av ideogram, fonogram och determinativer. Tecknen skapades genom att de ristades in i sten eller tecknades/målades men kunde även skrivas på papyruspapper, vilket dock krävde mycket stor noggrannhet samt tålamod. Papyrusen var det dominerande skrivmaterialet i världen under perioden 3000-talet f. kr. fram till 500-talet. För de som använde hieroglyferna blev det här igenom möjligt att kunna berätta sin egen (livs-)historia, om viktiga händelser etc.

Att skriva på papyrus krävde som sagt att man hade stort tålamod och skriften tog tid. Därför uppfanns den hierarkiska skriften som var ett mer förenklat skriftspråk i jämförelse med papyrusen, med den skillnaden att tecknen var förbundna sinsemellan och avlägsnade sig så småningom från den ursprungliga teckningen. Det var nödvändigt i dåtida vardagsliv genom att vissa yrken krävde snabbhet.

I de ovan nämnda skriftspråken har de oftast varit uppbyggda genom flera tusen tecken-uppsättningar. Ungefär 1 000 f. kr. uppfann fenicierna alfabetet via en lång skapande process. Skillnaden mot de äldre skriftspråken var här att alfabetet enbart bestod av 28 tecken  Alfabetets ursprung är högst osäkert men tros vara från den demotiska skriften i det antika Egyptien.

I det som idag heter Syrien; dåtida Arams land skapade araméerna en skrift samt språk (1 000 – 700 f. kr.) som kom att ha stor inverkan på vår egen historia då skriften är använd i vissa av böckerna i Gamla Testamentet. Denna skrift är även föregångare till två andra skriftformer, det hebreiska samt den arabiska skriftformen som i sin tur utgår från det feniciska alfabetet. Den västländska kulturen har mycket i att tacka den grekiska civilisationen för då vi har hämtat mycket därifrån. Vi har bland annat hämtat alfabetet då det grekiska alfabetet är ursprunget till dagens övriga moderna europeiska skriftsystem. Grekiska skriftspråket har även gett upphov till många andra skriftspråk, såsom det koptiska, armeniska, georgiska, latinska samt det kyrilliska skriftspråket.

Pergament är ett skrivmaterial som framställs av djurskinn (till exempel kalv eller lamm) och det kom att helt förändra konsten att kunna skriva samt läsa. Fördelarna med pergamentet var att man nu fick möjlighet att kunna skriva med gåspennor som i sin tur gav fler alternativ för skrivaren. Dessutom kunde pergamentsbladen både vikas och häftas ihop vilket inte hade varit möjligt tidigare. Fram till slutet av 1100-talet hade bokutgivningen bara haft adel samt prästerskap som förlagsmän. Vart eftersom tideräkningen framskred blev dock publiken större samt allt bredare och områdena där det producerades böcker blev allt flera, till exempel matematik samt astronomi.
Som tidigare nämndes hade ju de som kunde ta till sig de dåtida skriftformerna högre anseende än övriga medborgare. När det gäller boktryckarna så åtnjöt de dock ingen som helst socialt anseende och många av boktryckarna kunde nätt och jämnt att klara livhanken, detta även om utgivningen av böcker fortsatte att växa.

Många tror att det var Johann Gutenberg (1397-1468) som var den som uppfann boktryckarkonsten men så är inte fallet. Redan så tidigt som år 868 e. kr. har man i Kina funnit den första tryckta boken i form av Diamantsutran. Det som brukar sägas är dock att Johan Gutenberg är den moderna västerländska boktryckarkonstens fader då han år 1438 uppfann gjutinstrumentet som gjorde att det var möjligt att gjuta bokstavstyper med klart större precision och i det antal som behövdes.  Med anledning av Gutenbergs uppfinning kunde man år 1457 trycka samt ge ut den första tryckta boken där författarens/tryckarens namn fanns angivna (Fusts & Schöffer), detta fanns inte angivet i den kinesiska Diamantsutran. Den första bok som trycktes i Sverige utkom år 1483 i form av Dialogus Creatorarum (Johann Snell).

Den första periodiska tidskriften som man har vetskap om utkom i Holland/Tyskland i början av 1600-talet, medan den första som utkom i Sverige var Ordinarie Post Tijdender som började utges år 1645. Med periodisk tidskrift menat att tidskriften gavs ut minst fyra gånger under ett kalenderår. Litografin, det vill säga möjligheter att kombinera illustration och bild, uppfanns av Alois Senefelder år 1798. I och med uppfinnandet av färglitografin år 1837 blev litografin snabbt en populär illustrationsteknik. Litografin medverkade även till utvecklandet av affischkonsten under 1800-talet.



Andra viktiga årtal i tryckeripressens historia är:
1500-talet: Etsningen uppfanns.
År 1775: Trägravyren uppfanns vilket gav möjlighet till mer detaljskärpa. Var dominerande fram tills 1800-talets sista år.
År 1783: Då förändrar fransmannen Franqois Ambroise Didot tryckeripressen så att det gick att trycka fler än 300 blad/dagen samt möjligheten att kunna trycka i allt större format.
År 1820: Sidosticket uppfanns vilket medförde att man kunde trycka med ett mer detaljerat utförande. Ersattes sedermera av fotografiet.
År 1850: Den första cylinderpressen med järnbanerörelse uppfanns vilket medförde att man kunde trycka upp till fem gånger så stora volymer som Gutenbergs uppfinning klarade av.
Början av 1880-talet: Sättmaskinen uppfinns.
Mitten av 1900-talet: Fotosättningsmaskinen uppfinns.

Utvecklingen ovan har handlat om skriftens utveckling från de första ursprungliga skriftspråken fram till utvecklandet av olika tryckformer. Utvecklingen därefter har sedan fortskridit via uppfinnandet av allehanda verktyg; skrivmaskinen, mobiltelefonen, IT/datorn, läsplattan (e-bokläsaren), etc som skulle ha till uppgift att underlätta den mänskliga kommunikationen som skrivredskap. Ingen av dessa verktyg har dock helt kunnat konkurrera ut det mänskliga skrivna ordet. Ett exempel på detta kunde uppmärksammas julen 2010 då Postens årliga undersökning om svenskarnas julkortsvanor publicerades, vilken visade att fyra av fem svenskar föredrog att skicka respektive få ett handskrivet julkort före ett elektroniskt julkort (posten.se).

Källor
Skriftens historia genom sex tusen år - Georgés Jean, Översättning Berghs förlag AB Stockholm 1991.
www.posten.se

Kommentarer

KOMMENTERA ARTIKELN HÄR

Namn

Kommentar

RSS 2.0