INSPIRATIONSDAGEN
text JENNIE EK
foto JOAKIM OTTOSSON
Nr 5/2011
Hur kan kognitiva funktionsnedsättningar påverka vardagen
och finns det några hjälpmedel?
Arbetsterareut Åsa Ehnbom delar med sig av sina erfarenheter
Detta var innehållet för Inspirationsdagen som ägde rum på Karlskrona marinmuseum en dag i september. Det pågår även en landsomfattande informationskampanj. Syftet är att väcka nyfikenhet och sprida kunskap om de hjälpmedel som finns för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Rullatorer och kryckor är självklara hjälpmedel vid fysiska problem till exempel om man behöver hjälp med att gå. Vid psykiska nedsättningar och problem däremot, är hjälpmedel ingen självklarhet. Det kan gälla att komma igång med saker och att avsluta dem. Det kan även vara svårigheter med att passa tider, komma ihåg saker och att upprätthålla koncentrationen. Det borde bli lika självklart att veta vilka hjälpmedel som finns vid psykiska funktionsnedsättningar som vid fysiska, säger Åsa Ehnbom, arbetsterapeut projektledare i Karlskrona.
Kognitiva funktionshinder kan till exempel bero på autism, ADHD, afasi, demenssjukdomar, utvecklingsstörning och psykiska funktionshinder.
Vet man inte vad som finns och vad som efterfrågas så är det ju svårt att hjälpa och att få hjälp. Innan en individ kan få ett hjälpmedel så görs det en utredning av individens stödbehov. Arbetsterapeuten gör en kartläggning av situationen, vilka förmågor och vilka svårigheter som finns. Omgivningen har också en viktig roll och naturligtvis vad personen själv upplever som jobbigt. Det kan även vara så att vad omgivningen tycker är ett stort problem, kanske inte alls är något problem för personen ifråga.
Vad är orsaken till att en person till exempel inte kan passa tiden? Inte diskar? Har svårt att organisera? Handla hem sådant man behöver? Det är genom just arbetsterapeuterna som man kan möjliggöra att få ett passande hjälpmedel. Omgivningen har också en viktig roll, för att börja använda sitt hjälpmedel och därmed få en bättre vardag. Att kunna vara mer delaktig i samhället, få en känsla av att ha koll på sin situation och därmed också bli mer självständig.
Det är viktigt att vetskapen och tillgängligheten även finns hos arbetsterapeuterna i primärvården. Ekonomin spelar naturligtvis också en roll i detta. Om en person får hjälp med ett problem så ger det inte bara personen i fråga hjälp, utan även omgivningen och samhället.
Exempel på hjälpmedel som finns:
*handdator, som hjälper till att strukturera vardagen.
*kedjetäcke, som finns från tre till tio kilo, ska verka omslutande om man t ex har sömnsvårigheter.
*bolltäcke, som ska ge en lugnare och bättre sömn.
*specialväst, vilken gör att man känner att man samlar ihop sig och ångesten lindras, t ex om man ska åka buss, vistas bland mycket folk. Denna kan då häva en eventuell ångestattack.
*diverse stödfunktioner, som t ex kan påminna om man glömt stänga balkongdörren, glömt medicinen, duschstöd med start och stopp m.m.
*KAT-kittet, baserat på kognitiva beteende-principer som hjälper personen att uppnå en bättre insikt i sociala relationer och förstå egna och andras behov och intentioner.
Det finns en mängd olika hjälpmedel men många vet inte om att det finns. Så genom att göra det mer tillgängligt och att sprida information om vad som finns, så hjälper det många
till ett bättre liv.
Det hölls även ett föredrag av Annelie Malmborg, anhörig och ambassadör i Hjärnkoll. Annelie berättar sin livshistoria som anhörig. Hon berättar om sig själv och sin familj, från barnsben till sitt liv idag. Hon pratar om hur maktlös och förtvivlad man som anhörig kan känna sig och inte veta vad som är fel när en nära mår så dåligt. Det är heller inte direkt tröstande när man blir oförskämt bemött av vårdpersonal och kanske det värsta, att denna personal tar hand om en av de käraste man har.
Hon ville dock framhålla att hon inte vill hitta någon att skylla på utan bara talar från hjärtat. Det fanns som tur var även vårdpersonal som varit fantastiska. Det var som åhörare fantastiskt att höra att hon trots så mycket ledsamheter och lidande ändå älskar livet.Annelie berättade i slutet av föredraget att hon på en konferens, hade frågat en vårdpersonal på en PIVA avdelning om han själv skulle kunna tänka sig att bli inlagd på den avdelningen han jobbade på, om han blev sjuk och livet blev ett kaos? – Aldrig i livet, hade han sagt.
Min tanke som åhörare tycker detta säger rätt mycket
om hur miljön kan vara på många avdelningar.
foto JOAKIM OTTOSSON
Nr 5/2011
Hur kan kognitiva funktionsnedsättningar påverka vardagen
och finns det några hjälpmedel?
Arbetsterareut Åsa Ehnbom delar med sig av sina erfarenheter
Detta var innehållet för Inspirationsdagen som ägde rum på Karlskrona marinmuseum en dag i september. Det pågår även en landsomfattande informationskampanj. Syftet är att väcka nyfikenhet och sprida kunskap om de hjälpmedel som finns för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Rullatorer och kryckor är självklara hjälpmedel vid fysiska problem till exempel om man behöver hjälp med att gå. Vid psykiska nedsättningar och problem däremot, är hjälpmedel ingen självklarhet. Det kan gälla att komma igång med saker och att avsluta dem. Det kan även vara svårigheter med att passa tider, komma ihåg saker och att upprätthålla koncentrationen. Det borde bli lika självklart att veta vilka hjälpmedel som finns vid psykiska funktionsnedsättningar som vid fysiska, säger Åsa Ehnbom, arbetsterapeut projektledare i Karlskrona.
Kognitiva funktionshinder kan till exempel bero på autism, ADHD, afasi, demenssjukdomar, utvecklingsstörning och psykiska funktionshinder.
Vet man inte vad som finns och vad som efterfrågas så är det ju svårt att hjälpa och att få hjälp. Innan en individ kan få ett hjälpmedel så görs det en utredning av individens stödbehov. Arbetsterapeuten gör en kartläggning av situationen, vilka förmågor och vilka svårigheter som finns. Omgivningen har också en viktig roll och naturligtvis vad personen själv upplever som jobbigt. Det kan även vara så att vad omgivningen tycker är ett stort problem, kanske inte alls är något problem för personen ifråga.
Vad är orsaken till att en person till exempel inte kan passa tiden? Inte diskar? Har svårt att organisera? Handla hem sådant man behöver? Det är genom just arbetsterapeuterna som man kan möjliggöra att få ett passande hjälpmedel. Omgivningen har också en viktig roll, för att börja använda sitt hjälpmedel och därmed få en bättre vardag. Att kunna vara mer delaktig i samhället, få en känsla av att ha koll på sin situation och därmed också bli mer självständig.
Det är viktigt att vetskapen och tillgängligheten även finns hos arbetsterapeuterna i primärvården. Ekonomin spelar naturligtvis också en roll i detta. Om en person får hjälp med ett problem så ger det inte bara personen i fråga hjälp, utan även omgivningen och samhället.
Exempel på hjälpmedel som finns:
*handdator, som hjälper till att strukturera vardagen.
*kedjetäcke, som finns från tre till tio kilo, ska verka omslutande om man t ex har sömnsvårigheter.
*bolltäcke, som ska ge en lugnare och bättre sömn.
*specialväst, vilken gör att man känner att man samlar ihop sig och ångesten lindras, t ex om man ska åka buss, vistas bland mycket folk. Denna kan då häva en eventuell ångestattack.
*diverse stödfunktioner, som t ex kan påminna om man glömt stänga balkongdörren, glömt medicinen, duschstöd med start och stopp m.m.
*KAT-kittet, baserat på kognitiva beteende-principer som hjälper personen att uppnå en bättre insikt i sociala relationer och förstå egna och andras behov och intentioner.
Det finns en mängd olika hjälpmedel men många vet inte om att det finns. Så genom att göra det mer tillgängligt och att sprida information om vad som finns, så hjälper det många
till ett bättre liv.
Det hölls även ett föredrag av Annelie Malmborg, anhörig och ambassadör i Hjärnkoll. Annelie berättar sin livshistoria som anhörig. Hon berättar om sig själv och sin familj, från barnsben till sitt liv idag. Hon pratar om hur maktlös och förtvivlad man som anhörig kan känna sig och inte veta vad som är fel när en nära mår så dåligt. Det är heller inte direkt tröstande när man blir oförskämt bemött av vårdpersonal och kanske det värsta, att denna personal tar hand om en av de käraste man har.
Hon ville dock framhålla att hon inte vill hitta någon att skylla på utan bara talar från hjärtat. Det fanns som tur var även vårdpersonal som varit fantastiska. Det var som åhörare fantastiskt att höra att hon trots så mycket ledsamheter och lidande ändå älskar livet.Annelie berättade i slutet av föredraget att hon på en konferens, hade frågat en vårdpersonal på en PIVA avdelning om han själv skulle kunna tänka sig att bli inlagd på den avdelningen han jobbade på, om han blev sjuk och livet blev ett kaos? – Aldrig i livet, hade han sagt.
Min tanke som åhörare tycker detta säger rätt mycket
om hur miljön kan vara på många avdelningar.
Kommentarer
