Studentfirandet - nu och då

text SOFIE SJÖ
foto LINNÈA FRANSÉN
Nr 3/2013
 
Studentfirandet började redan år 1864, fast på den tiden var det endast för de elever som klarat sina gymnasiebetyg som fick lov att gå ut till skillnad från idag, då studenten firas av alla, både med och utan gymnasiebetyg.
 
Ofta gick man med sin studentmössa långt efter studenten, framförallt killarna som bar den ända fram tills de gick med i lumpen. Kanske inte så roligt, för dessa som inte lyckats med ett fullständigt betyg.
 Man avskaffade nästan fullständigt det svenska studentfirandet år 1968, under den mest vänstervridna tiden i landet. Det ansågs plötsligt borgerligt att ta studenten, något som inte uppskattades av 60-talets röda ungdomar. Trots detta fanns det ungdomar som ändå firade, men det var inte alls på samma sätt som i dagens läge. Studentfirandet blev plötsligt populärt igen under 1990-talet och började då firas av alla i samma tid som yrkesförberedande utbildningar blev treåriga.
 Men om det ansågs vara borgerligt att ta studenten redan på 60-talet, hur ser man då på det idag? Enligt en prissammanställning av Svensk Handel ligger snittkostnaden för både bal och studentfirandet på den sanslösa summan 15 500 kronor, ett helt sinnessjukt belopp, för vissa en hel månadslön. Men ingen verkar särskilt upprörd över denna summa, trots att den tycks stiga för varje år som passerar.

Studentmössan
Först och främst var det Uppsalastudenter som började bära studentmössor i Sverige, inspirerade av tyska och danska studentmössor. I Tyskland och Danmark hade man faktiskt studentmössan en längre tid före studenten, till och med så pass att de var årstidanpassade, och till sommaren bytte man slutligen till sin sommarmössa.

Men hur firar man studenten i andra länder?
Jo, det är väldigt olika. I till exempel Peking firar man inte studenten alls, utan endast eventuella antagningsbrev från universiteten. I Helsingfors firar man nästan precis som här i Sverige, dock så börjar festligheterna redan i februari. Sedan avslutar man med en traditionell bal. Festandet kring de finska studenterna har ökat drastiskt för varje år. Oslo har däremot ett ganska annorlunda sätt mot våra svenska traditioner. De börjar nämligen med att fira och festa för vad som komma skall, sedan tas en sista svängom med skolarbete och prov tills de slutligen går ut. Väl på studenten tar de på sig röda overaller och hyr bussar med dyra ljudanläggningar som sedan körs ut i skogen för en hel natts vilt festande. I Washington tilldelas studenterna diplom framför vänner och familj. Studenterna är klädda i långa kappor samt mössor med tofs. På kvällen hålls det en senior prom då ungdomarna klär upp sig i smoking eller balklänning. En riktigt dyr tradition för föräldrarna eller anhöriga.

Hur firar vi svenskar studenten?
Självklart kan studentfirandet variera beroende på vilken stad man går ut i, men i beskrivningen under beskrivs det förmodligen vanligaste sättet att fira på. I dagsläget firar vi svenskar med något som kallas utspark, då alla studenter springer ut på skoltrappan i jubel och hysteri följt av glädjesång och musik. Väl efter utsparken möts studenterna av sina släktingar som oftast väntar med en stor bild av sin anhörige student som barn. Sedan pyntas studenten likt en julgran av sina anhöriga, med blombuketter, visselpipor, små champagneglas och miniflaskor eller ett och annat mjukisdjur. I många städer över landet åker sedan studenterna runt på ett lastbil eller traktorflak för att hysteriskt veva med armarna och tala om för hela staden att de nu tagit studenten, något som är omöjligt att missa då dessa studentflak oftast är riktigt högljudda, samtidigt som de blockerar alla vägar i stan. De flesta åker senare hem med sin familj för lite privat firande, men återförenas senare med sina klasskompisar för att fira resten av natten och ta farväl.

Hanna Franzén, 18 år, känner sig både glad och nervös inför studenten. Inte är hon ensam om att oroa sig inför framtiden och det såkallade riktiga livet, samtidigt som hon vill skaffa sig en stabil karriär.
 – Faktum är att jag inte ens har ett sommarjobb efter studenten. Bara blivit nekad. Det är inte lätta tider inte! Jag har faktiskt sökt en folkhögskola i Malmö som jag är jätte spänd på. Det är en fotoskola, så man utbildar sig helt enkelt till fotograf. Det är ju min främsta dröm och har varit mitt dominerande intresse sedan … Ja, alltid, förklarar Hanna samtidigt som hon skämtsamt pekar mot sin tatuering som föreställer en kamera.

Men oron finns också där. Oron för att inte komma in någonstans, oron för att tvingas bo kvar hemma och inte kunna bevisa sin självständighet. Att inte hitta ett jobb. Men just nu tar Hanna en sak i taget och fokuserar främst på att bara få ta studenten och ha roligt.
 – Jag är faktiskt lite nervös inför studenten. Man har ju hört riktiga skräckhistorier om ungdomar som inte fått gå ut på grund av kraftig berusning, eller folk som inte ens kan minnas sin student. Vem vill ha det så? Tänk om man hade spytt på sina släktingar? Efter utsparken åker jag iallafall hem till mina föräldrar där släkten väntar, eftersom att det är 50,60-talstema så kommer alla att vara klädda efter det. Sen ska vi äta buffé, som vi gjort på mina systrars student också!

Just Hanna har inte spenderat så hemskt mycket pengar på sin student. En klänning för 1900 kronor, och en studentmössa för cirka 500. Balklänning hade hon redan sen tidigare, och den ända kostnaden till balen är håruppsättningen hos frisören. Hannas föräldrar ordnar med mat, så en sak mindre i världen att oroa sig för.
 – Efter släktfirandet åker jag tillbaka in till stan för att fira med klasskompisar och vänner, det ska bli jätteroligt! Kanske blir det lite vemodigt att ta farväl av alla, men vissa kanske man ser igen.


Kommentarer

KOMMENTERA ARTIKELN HÄR

Namn

Kommentar

RSS 2.0