brutal funkis

textbearbetning JB
Nr 2/2014
 
Efter 1960-talets rivningshysteri i svenska städer trodde vi att stads-planerare, arkitekter och politiker lärt sig av läxan. Men icke. I Stockholm planeras ett nytt bostadsområde som riskerar att bli ett getto i framtiden. Gör inte samma misstag på Pottholmen.
 

De nybyggda husen i Hammarby sjöstad i Stockholm, västra hamnen i Malmö, varvsholmen i Kalmar och Saltöhem i Karlskrona liknar varandra. Modernt, opersonligt och svindyrt. Flera av bostäderna har tappat sin dragningskraft pga begränsad havsutsikt. Husen är för höga och placerade för nära varandra. Planerna för Hagastaden i Stockholm är ett skräckexempel på girig och människofientlig arkitektur som för tankarna till 70-talets trista miljonprogram.

 

Planbild Hagastaden Stoockholm. Vem vill bo här?
När Domus kom till stan är en dokumentärfilm av Anders Wahlgren. Han gör ett besök i 14 städer från norr till söder och granskar en av de största stadsomvandlingar som inträffat i Sverige. I flera städer revs många gamla historiska kvarter främst i de centrala delarna för att ge plats åt fula varuhus och groteska parkeringshus. 

 Karlskrona är en av få städer som klarade sig lindrigt och kan därför med stolthet visa upp många kulturhistoriska byggnader. Det var befolkningen i Ronneby som till slut satte stopp när politikerna ville riva bostäder och bygga ett nytt centrum. Men två fula varuhus och ett rostigt parkeringshus står kvar som strandade oljatankers och påminner om en tid då allt de gamla skulle rivas och slängas bort.

 

På 1960-talet byggdes 200 Domusvaruhus, ett 80-tal EPA och 100 Åhléns. Nu har de flesta slagit igen, står tomma eller omvandlats till gallerior. Varuhusen var många gånger stöpta i samma form och storlek och såg förvillande lika ut. Besökare visste inte riktigt vilken stad de befann sig i. Centrum i städerna blev lika fula. Rivningsraseriet drog som en löpeld över landet. Utländska turister undrade förvånat vilket krig som bombat och förstört våra svenska städer.
 Varuhusen blev symboler för välfärds Sverige och skulle placeras på det bästa stället, helst vid stora torget. Levnadsstandarden hade blivit bättre, vi kunde handla mer och varuhuset blev allas inköpsställe. Det blev den nya mötesplatsen och där fanns ett överflöd av varor. Fler hade råd med egen bil och behovet av parkeringsplatser ökade.

 

När nya områden och höga huskroppar byggdes i förorterna minskade bostäderna i centrum av staden. Det dröjde inte länge innan det konstaterades att människorna vantrivdes i de stora anonyma och fula förortshusen. Mycket av miljonprogrammen är i skriande behov av underhåll. Men det kommer att bli dyrare att renovera slitna funkisbyggnader än de stabila hus i jugendstil som fick stå kvar. Husen från 1960 och 70 talet har i många fall hälsofarliga halter av radon, dålig värme och ventilation, kallras, mögel, gamla kylskåp och spisar, lövtunna väggar, rutten parkett och fuktskadade fula fasader. Trots det begär hyresvärdarna höga hyror.


Anders Wahlgren konstaterar att det som en gång var modernt har blivit omodernt och det går inte att få tillbaka den stad som försvann under rivningsraseriet på 1960-70 talet. Men är det helt omöjligt att på nytt bygga upp en stadsmiljö där människor trivs och mår bra? I Polen och Tyskland finns det många städer som bombades till ruinhögar under andra världskriget. Med hjälp av gamla ritningar och modern teknik har kulturhistoriska stadsdelar återskapats.
 Ta en titt på gamla staden i Gdansk och Dresden. Allt byggdes upp igen i gammal stil. Det anses viktigt att befolkningen kan känna sig hemma igen. Smaken är som bekant delad. Men när det gäller vad som är vackert och fult är valet lätt om vi jämför olika stilar inom arkitekturen.


Jugend är en stilart och konsthantverk från 1890 till omkring 1920. Jugendstilen var ingen enhetlig stil utan kan sägas vara ett samlingsbegrepp för en rad olika stiluttryck som samtidigt uppkom på olika platser. Stilen fick i de flesta länder namnet Art Nouveau eftersom det uppfattades som en brytning med traditionell formuppfattning. Inom konst och formgivning inspirerades keramik och glas av former på frukter och växter. Lampfötter formades som trädstammar. Lättklädda kvinnogestalter dekorerade ljustakar och gjutningar i metall.
 Större sammanhållna stadsmiljöer i jugendstil finns kvar i Riga, Wien, Darmstadt och Ålesund. I Malmö finns ett stort antal tyskinfluerade jugendbyggnader. Varmbadhuset i Karlskrona är en k-märkt turistattraktion byggd i klassisk jugendstil. Därför vore det lämpligt att bygga det nya biblioteket med liknande fasader som badhuset. Det skulle harmonisera bättre och göra omgivningen vackrare. Låt oss slippa stressframkallande och opersonliga betongkatedraler i glas och stål. Tage Danielsson sa: Vi måste hålla på det gamla. Det är det som är det nya.

 

Det samma gäller fasaderna på de planerade husen på Pottholmen. Titta på bilderna på kommunens hemsida. De ser ut som kopior av nya byggnader i Stockholm och Malmö. Varför inte ta chansen och göra vackra utsmyckningar i jugendstil och färgsättningar som skiljer de sterila byggnaderna från varandra. Det ska synas att husen ligger i Karlskrona. De förslag som är lagda kommer snart att vara omoderna. Anonym och brutal funkis är redan ett 100 år gammalt tänkande.  
 En vacker blandning av gammalt och nytt kommer att bli den nya människovänliga stilen. Skönhet och funktion. Modernt och miljövänligt måste inte vara fult. Ett enkelt grepp vore att montera vackert målade fönsterluckor i italiensk stil.

 

Funktionalism även kallad funkis är en radikal stil inom arkitektur, stadsbyggnadskonst och formgivning från början av 1920-talet. Arkitekter runt om i världen skapade helt nya formspråk och förkastade därmed helt traditionellt arkitekturtänkande och de historisk stilarna. Byggnaderna skulle utformas helt och hållet utifrån funktion. Det ansågs förlegat att som tidigare komponera och smycka ut fasader med klassiska förebilder. Byggnader i jugendstil var dyrare att uppföra. Pengar skulle sparas. De nya billiga funkishusen fick släta, ljusa, oftast putsade fasader utan dekorationer, platta tak (som samlade fukt och mögel) och lådaktiga volymer. Den funktionalistiska idén spred sig till bruksföremål som möbler, glas, textil och slutligen industridesign. Funktion före form. Funktion före skönhet. Brutal funkis.

 

Brutalism eller ny brutalism är ett begrepp inom arkitektteorin som är en beskrivning av den överskattade Le Corbusiers sena och skrämmande arkitektur. Typiskt är användande av rå betong (från franskan béton brut) och att låta tekniska och funktionella detaljer utgöra arkitektoniskt motiv. Funktionalisterna själva kanske skämdes i smyg och betraktade inte funktionalismen som en ny stil utan som en arbetsmetod. Husen skulle formas genom teknisk och funktionell analys och inte ta hänsyn till estetiska överväganden. Om funkisstilens skönhetsvärde skrev Uno Åhrén 1926: Den är tillbakadragen, opersonlig och har mycket litet av yttre kännetecken gemensamma för den fria konsten. Funkisstilen är bäst när man inte alls tar notis om den.

 

Townhouses
Berlin är en av de städer där det experimenterats mest. Eftersom staden bombades och delades efter andra världskriget är det förståeligt. De flesta hus som uppfördes under efterkrigstiden var av modernistisk karaktär. De placerades efter flerfiliga vägsystem eller vid öppna platser. Det har visat sig att folk inte alls trivs i dessa schematiska stadsdelar utan hellre tränger sig ihop i de fåtal kvarvarande stadsdelarna från tiden 1890 till 1910-talet. Här fullkomligt blommar kulturen och folklivet, konstaterar byggnadshistoriker Matti Shevchenko Sandin. 

 Efter murens fall 1989 såldes Potsdamer Platz till investerare som byggde skyskrapor i glas och stål. Endast kontor och shoppingcentra är hyresgäster. Det blev en turistfälla där ingen vill ha sin bostad.

 

Men nu har andra stadsdelar vuxit fram i Berlin. Helt moderna, byggt med moderna metoder för moderna människor. Hur ser det då ut? Högt stort och inglasat? Nej, tvärtom har man valt att bygga townhouses. Husen är sammanlänkade och har i snitt tre fönsteraxlar och fyra våningar. Även om huskropparna liknar varandra i storlek är uttrycket och färgsättning olika. Detta skapar en intressant, lugn och harmonisk stadsbild. Budskapet är klart. Den rådande förvirringen om att skyskrapor och höga hus skall vara modernt är blott en seglivad myt. Skyskrapor hör till det förgångna. Likaså enorma huskroppar uppförda i brutal ingenjörsteknik som spänner över hela kvarter. Det är trist och omodernt och hör hemma på 1970-talet. Stora blockbyggnader tenderar att attrahera samma socialgrupper och kväver därmed klassintegrationen i sin linda. Det förhindrar oss från att få det myllrande folkliv som våra politiker satt som mål, skriver M. S. Sandin.

 

Vilka kommer att drömma om en lägenhet på Pottholmen? Jo i första hand de välbeställda som uppskattar läget, utsikten och jagar ett statusboende. Andra som föredrar en levande stad med vackra byggnader i klassisk stil kommer istället att söka sig till de kvarter som har inbyggd trivsel och lummiga innergårdar där ett rikt kulturliv blommar.
 Nu har Karlskronas beslutsfattare och stadsarkitekt en historisk möjlighet att göra marinstaden vackrare och mer människovänlig. Låt inte Pottholmen bli ett sterilt rikemansgetto där folk inte umgås.

 

 
 
 

Kommentarer

KOMMENTERA ARTIKELN HÄR

Namn

Kommentar

RSS 2.0