Sommaren var kort. Även när det var segelväder åkte Jonte runt på olika marknader enbart för nöjes skull. I varje skivback på varje loppis fanns många LP-skivor med sångaren Pelle Karlsson. Han fick sitt genombrott 1973 i TV-programmet Nygammalt där han framförde låten Han Är Min Sång Och Min Glädje. Det är en svensk version av Elvis Presleys jättehit There Goes My Everything. Pelle Karlssons LP-skiva som gavs ut av Pingströrelsen sålde i miljoner exemplar i Sverige och Norge. Pelle låg före ABBA på försäljninglistorna. På 70-talet var svenska folket fortfarande intresserade av andliga frågor och fann styrka, gemenskap och tröst i kyrkan. Idag är många alldeles för stressade och hinner inte koppla av med andlig musik. För att orka med en tillvaro som snurrar i allt högre tempo, är det mycket viktigt med avkoppling, fruktstunder och vila.

 

 

 

På en loppmarknad i Kivik hittade Jonte den lilla boken Svenska folkets underbara historier där Egon Kjerrman och Sune Mangs valt ut olika bidrag. Det folk skrattade åt på 70-talet kanske inte är lika roligt idag, men många av historierna är tidlösa. Här följer några uppdaterade exempel:

                                                           *
Den uppmärksammade vandringsutställningen av modern konst hade på sin turné genom landet kommit till Ronneby i Blekinge. En av stadens äldre damer stannade länge framför ett av de obegripligare konstverken, en surrealistisk sak i olja med starka färger huller om buller. Damen sa:
 – Jag har haft migrän många gånger, så jag vet hur det känns. Det var ju bra att jag fick veta hur det ser ut också.
                                                            *                 
Den gamle laxfiskaren följde sin kollega och vän till graven på en kyrkogård i Karlshamn. Med ögonen fyllda av tårar stod han vid gravens rand och höll ett kort men gripande avskedstal. Han sa: 
 – När du levde var du en livad lax, men nu är du gravad.
                                                            *
Det hade varit trafikundervisning i skolan och lille Daniel kom hem till mamma och berättade om dagens stora händelse.
 – Vad säger du, sa mamma. Varför svalde Jonas en femkrona?
 – Jo, sa Daniel, det var ju trafikundervisning och Jonas skulle vara parkeringsautomat.
                                                             *
Alf Mattson arbetade som slaktare och var nyfrälst. När han vittnade om sin nya tro på kyrkomötet blev Alf väldigt ivrig och sa: 
 – Jag har slaktat grisar. Jag har slaktat oxar. Nu slaktar jag djävulen hos mig!
Då hördes en röst från en av de bakre bänkarna:
 – Nu förstår jag varför korven du sålde smakade fan.
                                                             *
Emil i Karlskrona arbetade som vaktmästare i kyrkan. Prosten hade blivit frisk efter en längre tids sjukdom och Emil ville meddela den glada nyheten till alla i församlingen. Han skickade ett sms med följande text: 
Gud är god, prosten är bättre.

 

Det är 40 år sedan Elvis Presley lämnade jordelivet. Han var mest känd som The King Of Rock & Roll men trivdes bäst när han sjöng gospel och andliga sånger. Han vann en Grammy för den religiösa låten How Great Thou Art. Under inspelningen av LP-skivan His Hand In Mine kom låten Crying In The Chapel inte med på albumet. Men fem år senare gavs den profana sången ut som singel och blev en av Elvis största miljonsäljare. 
 SVT:s stressade programledare i frukost-TV avbröt journalisten och författaren Börje Lundberg som kunde berätta mer om vad som hände då han träffade Elvis i Las Vegas 1973. 
 – När kommer du till Sverige, frågade Börje.
 – Jag hoppas det blir någon gång nästa år, svarade Elvis.
Den 16 augusti 1977 avled Presley på grund av Doctor Nicks enorma utskrivningar av livsfarliga och beroendeframkallande piller med dödliga biverkningar. Elvis var bara 42 år vid sin bortgång. På sociala medier florerar märkliga rykten att han fortfarande lever.

 

Andra falska fakta hävdar att countrysångaren Willie Nelson dog 2015. Men Willie lever och fick naturligtvis en stor chock när han läste på internet att han var död. Musikrebellen blev förbannad och skrev låten Still Not Dead som finns med på hans senaste album. Kolla in Willie och låten på Youtube. Han bär en röd tröja med texten Smoke Weed Everyday. Willie Nelson är 84 år och frisk som en nötkärna. Han blir pigg och glad av att röka gräs. Cannabis finns även i tablettform och har visat sig vara det bästa botemedlet för patienter med svåra nervsmärtor. Det finns gott om naturliga medicinal-växter som fungerar bättre än många riskfyllda piller.

 

Mäktiga läkemedelsbolag vill inte ha konkurrens av mediciner som växer i naturen. Läkemedels-industrins målsättning är att öka vinsten. De tjänar massvis av miljarder på kemisk tillverkning och försäljning av tabletter som ofta ger svåra biverkningar. Författaren John Virapen avslöjar i boken Piller & profiter att läkemedelsbolagen betalar stora belopp till läkare i USA och EU för att de ska skriva ut ännu mer starka preparat. Den nya målgruppen är barn och ungdomar. Antalet som får diagnosen ADHD ökar lavinartat. Tonåringar som har naturliga hormon-rubbningar och ångest får farliga piller som bedövar och i många fall ger självmordstankar. Men lyckligtvis har flertalet duktiga läkare hög moral och vägrar ta mutor. De skriver hellre ut placebo-tabletter och motion på recept till ungdomar som blir kärnfriska av behandlingen.

 

Finland fyller 100 år som självständig nation och var långt in på 1900-talet ett av Europas fattigaste länder. Men genom hårt arbete, envishet och så kallad sisu är Finland sedan 80-talet mycket välmående och har bättre ordning och reda i skola, vård och omsorg än i Sverige. Här hemma är det kris inom polismyndigheten och kaos i allt fler problemklasser. Blåljuspersonal och anställda inom skola, vård och socialtjänst blir utbrända av låga löner, dålig arbetsmiljö och att dagligen bli hotade till livet. Riksdagens alla partier måste enas och lyssna när folket ropar på hjälp och stöd.

 

 

 

En klar majoritet av väljarkåren har tröttnat på pajkastning och cirkus i den politiska sandlådan. Beslutsfattare som ständigt sopar problemen under mattan ökar risken för en fullständig kollaps i välfärden. Det är vår rättighet och skyldighet att skrika högt och protestera när svenska staten sviker barnen och de äldre samt alla som sliter för brödfödan. Vi vill leva i ett land som bygger på gemenskap, goda värderingar samt en solidarisk övertygelse och inte på grund av missnöje och rädsla. Vi kräver ett samhälle som prioriterar trygghet, fler och billigare hyresrätter, god löne-utveckling och en människovänlig tillvaro. Det är hög tid att låta visionerna bli verklighet.

Hur svårt kan det vara?

 

Efter en kylig vår kom sommaren. Marinstaden hamnade som vanligt högt på soltoppen. 
 – Äntligen, som jag har längtat, sa Jonte. I ett halvår hade han känt sig dyster. Nu blev Jonte friskförklarad av solfräknig sjuksyster från kusten i väster, söder om Koster. Hon gjorde honom fri från rester av ister samt besvärliga biverkningar med brister. Det började bli väder för badkläder. Tillsammans med danska Dagny och yster Ester från Västerås åkte Jonte Joyride till Österlen på semester. Bakom tunna slöjmoln rörde sig solen sakta över himlavalvet. Jonte flöt runt på en välpumpad madrass. När vågorna kluckade mot strand vaggades han sakta in i en skön tupplur. I den naturliga bassängen solbadade erotisk Ester och Dagny doppade delikata delar naturellt i bara mässingen.

                                       

                                

 

************************************************************************************************************************

 NR 4 / 2015

När Jonte Joyride återvände från festligt oktober till frostigt november hade hemlandet hamnat i kris och kaos. Samtidigt spred sig en svinaktig girighet som gjorde att en klar majoritet av befolkningen blev riktigt förbannade. För att lätta upp stämningen läste vännerna valda textrader för varandra.

­ ­­- Hej Jonte, ropade Berra. Det var längesen. Var har du hållit hus?
 - Reste till södra Tyskland och oktoberfestivalen. Trevligt med glada människor.
 - Skoj för dig. Här är det inte lika roligt, sa Berra. Här är det kaos och anarki. Snart röstar var femte väljare på det där knepiga missnöjespartiet.
 - Så går det när man kör landet i botten, sa fröken Gräddnos.
 - Jag vill inte tala politik, sa Katrin
 - Nej låt oss läsa några dikter och texter som piggar upp, sa Valfrid.
 - Jag kan börja, sa Gullan.
 - Varsågod, min sköna, låt höra, sa Berra
Gullan reste sig upp, rätade till kjolen, och sa:
 - Sommaren var kort. Det mesta regnade bort. Men sol och värme kom i september. Do you remember. Snart är vintern här. Jag hoppas jag blir kär. Då blir det kul att fira jul.

 - Den var rolig. En parafras på Ledin skulle jag tro, sa Valfrid och visslade refrängen av Sommaren är kort.
 - Ja han är en favorit och blir bara stiligare med åren, sa Gullan och suckade.
  -Åhh jag förstår, sa Katrin. Men julskyltning redan i oktober är väl lite tidigt.
 - Det är ok för mej, sa Gullan. Som en långt förspel innan tomten kommer.
  - Ja fram med ljus-stakarna, sa Jonte. Vi måste lysa upp den mörka årstiden.
  -Egentligen tänkte jag sjunga en annan låt, sa Gullan.
  - Ok, låt höra.

  -Å-å-å tjejer, Å-å-å tjejer. Vi måste höja våra röster för att höras.
  -Mycket bra. Toppen. Kvinnorörelsen signatur av Margareta Garpe och Suzanne Osten.
  - Förlåt om jag avbryter men nu är det min tur att läsa en text, sa Berra.
  - Ja varsågod, sa Valfrid.

Berrra reste sig upp, tog av sig kepsen och sa:
  - Här står jag med mössan i hand. Allt är minst sexton år sedan räven i hönshuset tog allt. Du betalar och betalar. Sverige är utsålt och förskingrat. Hela landskapet är förändrat och bränt.
 - Vi skulle ju inte tala politik, sa Katrin.
 - Vänta jag är inte färdig än, sa Berra och fortsatte: De vill bara ha dina stålar, hala som ålar är dom försvunna innan du hinner räkna till sju. Är vi lyckliga nu?
 - Bravo, ropade Valfrid. Det är Ulf Lundell.
 - Ja vad bra att ni hört den, sa Berra, vill ni höra resten?
 - Ja kör på, sa Jonte. Det här piggar upp.
 - Ok, sa Berra och klämde i: Nu har vi alla rätt och skyldighet att välja vilka bluffmakare vi vill och kan. Frihet och ansvar, men alla vet att om girigheten får härja fritt förgiftar den land efter land.

 - Så sant som det var sagt, sa Valfrid.
 - Jag tror jag kräks. Har ni läst det här, sa Gullan och bläddrade fram en sida av Expressen. En kompis till Bert Karlsson tar 54 000 kr i månaden för att hyra ut en lägenhet till ensamkommande flyktingbarn. Familjen Wallenberg tar 60 000 i månaden för en liten bostad. Men Filippa Reinfeldt är ännu fräckare och tar 68 000 kr i månaden för 26 kvadratmeter. Det är ta mej fan stor skandal.
 - Vi skulle ju öppna våra hjärtan, enligt hennes man, sa Valfrid
  - Ja och då åkte han på pumpen. Det var en kraftig protest mot att Reinfeldt, Maud Olofsson, och Göran Persson rev sönder tryggheten och sålde ut den svenska välfärden.

 - Alltid när det är kris i Sverige har svenska folkrörelser visat prov på solidaritet och varma hjärtan. Det är frivilliga föreningar och eldsjälar som gratis skänker mat, kläder och husrum. Utan det stödet skulle landet gå under. De som sitter på makten gör ingenting för att lösa problemen. De tänker bara på sig själva, sa Valfrid.
 - Förresten är makarna Reinfeldt skilda, sa Gullan.
 - Lika bra det. En partiledare kan inte ha en så girig fru.
 - Nej men Reinfeldt har slutat med politiken. Han tjänar stålar på att hålla tråkiga föreläsningar och säljer en bok utan innehåll.
 - Vad heter den?
 - Halva inne, tror jag
 - Nej, nej. Halvvägs heter den.
 - Whatever, sa Gullan.

 - Nu är det min tur, sa Katrin.
 - Varsågod.
 - Jag är en av dem som slavar i kungariket Sveriges pyramid. Det är vi inom skola, vård och omsorg som jobbar invid foten. Och vi sliter och vi svettas för att inte tappa tid. Det är synd om dem som inte fyller kvoten, sa Katrin och gjorde en kort paus.
 - Bravo, ropade Valfrid. Det är Mikael Wiehe. Skriven på 70-talet men fortfarande skrämmande aktuell. Läs resten högt så alla här i parken och ankdammen får höra.
 - Rikedomen håller hov i maktens salar. Där är tankarna och rummen lika svala. Det verkar som om det i varje tid och i alla sorters folk finns några som vill bygga pyramider. Där de själva sitter överst och har makten i sin hand medans de som lever nedanför lider.
 - Jag börjar snart gråta, sa Gullan.
 - Här kommer de sista raderna, sa Katrin: Om de där uppe i det blå inte längre vill förstå utan föraktar alla de som ger dem mat ska pyramiderna tillsist bli deras grav.
 - Oj, oj, det där är rena dynamiten, sa Jonte. Ungefär som när Blå Tåget sjöng att staten och kapitalet sitter i samma båt med sina feta nackar.

 

 - Ja nu är det hög tid att damma av alla gamla proggplattor från 70-talet, sa Valfrid.
 - Sch, säg inte som det är, sa Jonte.
 - Jo vi måste protestera.
 - Ja det är precis det vi gör nu. Om Robert Broberg varit kvar i livet hade han säkert kört den låten som heter Sch, säg inte som det är.
 - Hur går den?
Jonte tog fram gitarren och började sjunga:
 - Sch, säg inte som det är. Inte nu när alla dom är med. Håll folk omedvetna om vad det är som brukar ske bakom det som synes ske.
 - Härlig blueskänsla, sa Berra. Fortsätt.
 - Säg dom att allting är okey i det fallet kan dom lita helt och hållet på polisen och mej och jag brukar väl aldrig fara med osanning, eller säg? Sch, säg inte som det är.

 - Kolla nu är snutarna här och sätter parkeringsböter på bilarna utanför SFI.
 - Ja på onsdagarna mellan 9 och 12 är det parkering förbjuden. Men det har vi inte fått någon information om.
Märkligt att det går att köpa p-biljett samtidigt som det är förbjudet att stå där. Borde gå att lösa med modern teknik eller göra som i Zurich. Där fungerar allting. Spårvagnar, tåg och flyg kommer alltid i tid.
 - Nej det skiter dom i här i Sverige. Vi måste lära oss att läsa på skyltarna.
 - Vore det inte bättre med större skyltar på p-automaten.
 - Nej, det ska inte vara enkelt. De finns myndigheter som tycker om att jävlas med vanligt folk och turister.
 - Vilka grisar och översittare. Såna typer borde huka sig under älgjakten.

 - Ska jag köra sista versen, frågade Jonte.
 - Ja kom igen, sa Berra.
 - Säg henne att hon kan skriva vad hon vill så länge hon inte luskar reda på någonting som hör kulissen till. Då är det klart att vår vaktappareat inte kan sitta still men så länge hon skriver om kändisar och annat tjafs kan hon i stort sett skriva vad hon vill.
Sch, säg inte som det är, sjöng hela gänget i kör och Jonte fortsatte med en vers till:
 - Säg honom att förhålla sig objektiv och inte rota så förbannat och vara så väldigt negativ utan istället invänta våra besked och direktiv. Vi är ju ändå dom enda som kan se det här i sitt rätta perspektiv
Sch, säg inte som det är, sjöng alla.
 - Säg dom att allt är bara bra. Säg dom att allt är precis som det ska vara. Någon form av förtroende för regeringen måste man väl ändå ha. Vi som har makten avgör själva om vi handlar demokratiskt. Ja! Sch, säg inte som det är.
 - Jättebra Jonte. Dags för applåder.

 - Men nu går skam på torra land, sa Gullan. Titta här i tidningen. Girigheten slår nya rekord. Socialdemokraten och Robinsonvinnaren Jan Emanuel Johanssons bolag tar 69 000 kr i månaden för ett litet krypin för ensamkommande barn. Och Migrationsverket bara betalar. För helvete. Var tar alla skattepengar vägen. Han åker omkring i en röd Ferrari som han köpt för pengar från staten. Snacka om champagne-socialist. Borde inte han bli utesluten ur det gamla gråa sossepartiet som är emot giriga vinster.

 

 

EU och Sverige borde skicka en saltad räkning till U.S.A.
 - Sverige finns inte längre. Folkhemmet är sålt och välfärden är på väg att försvinna. Dessutom har Coop i Lyckeby lagt ner.
 - Ja men färgen på Jan Emanuels lyxkärra kanske sänder en varningssignal.
 - Bilen är blodröd. Vad betyder det?
 - Revoltens och revolutionens färger.
 - Upp till kamp, sa Jonte.
 - Ja, kom igen. Nu är tålamodet slut.
 - Hör ropen skalla. En Ferrari till alla!