Det var höst i stan och Dagmar var intresserad av att skaffa barn. Eftersom hon inte kunde få några på grund av att hon kommit i för sen ålder, och tidigare hade haft olyckliga förhållanden, sökte hon andra utvägar. Det verkade inte finnas några andra än att adoptera ett, så hon bestämde sig för det. Hon gick till de sociala myndigheterna för att få hjälp, och blev accepterad som fostermamma till Åke sju år. Han kom från Finland, men talade svenska som huvudspråk, och hans föräldrar hade omkommit i en bilolycka. Han fick eget rum hos Dagmar, som han faktiskt började med att kalla mamma. Nästa dag skulle han börja skolan i Tibro som låg aldeles utanför Stockholm. Han fick kompisar, och Dagmar köpte en mobiltelefon till honom, så att han kunde ringa hem till henne på rasterna. Hans bästa kompis hette Sven och de började med att leka spion i främmande land. Leken blev lite för allvarsam, så läraren bestämde sig för att leda in den på ett lekfullare stadium. När han kom hem till Dagmar så bestämde han sig för att rinag till hennes väninnor, för att ha någonting att hitta på. De skrattade åt honom, och tyckte att han kunde accepteras eftersom han var så ung.

Nästa dag blev Åke introducerad på biblioteket där han lånade Pippi Långstrump av Astrid Lindgren. Han kunde ännu inte läsa, men Dagmar läste den för honom, och lekte också med honom , tills Sven kom hem till dom och de åkte rullskridskor. Sedan blev det kväll den andra dagen hos Åkes fostermamma och han gick till sängs. Nästa dag var det lördag och Åke fick känna på den första helgen i landet. Dagmar och Åke åkte och handlade, och de kostade på sig riktigt lyxig mat. Oxfile och gräddglass, samt en hel del godsaker som chips och annan för Åke ovan lyx. Dagmar hade ärvt en hel del pengar, närmare bestämt femton miljoner kronor, så Åke skulle komma att få ett lyxigt liv. Fram på söndagen kom en främmande man att titta ut till Dagmar och Åke. Han tog med sig Åke på en biltur, och försökte sedan pressa pengar av Dagmar för att inte skada Åke. Dagmar blev förtvivlad, men vägrade trots det att förhandla och gick till polisen. Polismyndigheten slog storlarm och ryckte ut med en stor styrka.

Pressen skrev en hel del artiklar, och Sveriges Television och privata TV-bolag, samt radiobolagen fick en hel del att rapportera om. Det visade sig att Sven kände kidnapparen, som hette Holger, och var trettiofem år gammal och arbetslös. Sven kastade sten på Holger men brydde sig inte om att kontakta polisen utan litade på egen förmåga. Han gick också till sina föräldrar, som också de inte ville ha med polisen att göra, utan försökte övertala Holger att släppa Åke. Holger bestämde sig för att hämnas på Sven genom att kidnappa också honom, och pressa pengar också av hans föräldrar. Då utökade polisen insatsen, och skickade ut också en helikopterstyrka, som till slut lyckades spåra Holgers gömställe, och ringade in huset som han också hade brutit sig in i och höll som gömställe. När polisen hade ringat in huset visade det sig att Holger hade en pistol, och tvingade sig ut ur huset med barnen framför sig. Han hade nämligen kommit ut ur huset några meter före polisen, och kastade sig in i sin bil, med barnen Åke och Sven framför sig. Han körde sedan i rasande fart faktiskt ifrån polisen, och kom sedan till sin stadigvarande lägenhet. Den hade han hyrt anonymt för en hel del pengar som han hade tjänat på narkotikahandel. Det blev alltså svårt att spåra honom för polisen, eftersom han kontaktade de han skulle förhandla med via kontantkortsmobiltelefon. Man kunde alltså bara spåras till mobilen men inte till adressen.

Pressen gjorde förstås en stor sak av kidnappingen, och Dagmar rapporterades om som förtvivlad och hon grät och ville ha dödsstraff för kidnapparen. Svens föräldrar var också förtvivlade och försökte att själva spåra Holgers lägenhet och lyckades också att hitta en halsduk som de visste tillhörde honom. Svens pappa som var stor och stark försökte att bryta sig in hos Holger, och lyckades också med det. Då sköt Holger honom i armen och kastade ut honom. Men skottet hade hörts, och Svens pappa som hette Ulrik måste också åka till sjukhuset med den skadade armen. Armen blev sydd och antibiotikabehandlad, och Ulrik passade också på att skicka polisen till lägenheten med Holger, men när de kom fram hade Holger redan lämnat den och givit sig iväg med bilen.  
 Polisen lyckades äntligen spåra Holger och de kidnappade barnen i flyktbilen och inledde en intensiv jakt. Det slutade med att Holger än en gång lyckades accelera iväg från polisen, och ge sig iväg ut på ett gärde med en skogsdunge. Där ringde han polisen från kontantkortsmobiltelefonen ochg hotade att skada barnen om inte polisen avbröt jakten. Polisen svarade då med att ringa in honom och uppmanade honom i högtalare att ge sig, eftersom han var inringad och skulle kunna beskjutas. Åke lyckades springa iväg från Holger och komma fram till polisen, så att bara Sven återstod för Holger att hålla. Då besköt så småningom polisen Holger, så att han gav sig och kom fram ur skogsbrynet. Han greps och fängslades och fördes till polishuset. Barnen fördes sedan till sjukhus för att ses om för eventuella skador. Det visade sig att barnen hade klarat sig med några mindre blessyrer, men var mycket deprimerade av kidnappingen. De kunde inte förstå hur någon kunde komma på en så låg handling som att kidnappa oskyldiga barn.