Torleif och hans klasskamrat Pia har bestämt sig att besöka det gamla huset utanför skolgården trots att de vet att det är strängt förbjudet att besöka det enligt skolreglerna som rektorn har satt ihop. Torleif och Pia bruka trotsa förbjuden relativt lätt. De försöker nämligen att vara så kallade tuffa, om de får utrycka sig själva vad just det ordet tuffa betyder. Torleif har svart långt hår och är 15 år gammal och sen har vi Pia som har blont långt hår. Redan första dagen som de började på skolan sa rektorn som heter Richard att det under inga omständigheter får besöka det gamla huset i byn. Han berättade aldrig varför. Richard blir retad ibland av elever eftersom han stammar när han pratar vilket han naturligtvis inte kan hjälpa. Han är dessutom känd i skolan av både lärare och elever att vara en såkallad surgubbe. Han är bara 40 år fyllda och är redan nu som en 80 årig.

Eleverna tycker om att jävlas med honom det räcker med att de bankar på dörren till hans kontor så öppna han surt och skriker och svär på dem. Torleif har på skoj sagt en gång till Richard ifall han har glömt att ta sina humörtabletter och då blev Richard så sur att han gav Torleif ett slag på axlen. Torleif skvallrade inte utan skrattade bara åt honom så att Richard blev helt röd i ansiktet det såg ut som att hans huvud skulle börja koka och explodera vilken minut som helst. Både Torleif och Pia har fortfarande rast och deras nästa lektion börjar om 20 minuter då det är ämnet Historia med den tråkigaste läraren på hela skolan enligt många elever och hans namn är Evert, en äldre lärare som snart närma sig pension. Han har bara några få hårstrå kvar på huvudet och kommer förmodligen att tappa de också så småningom. Torleif har en olycklig kärlek till Pia. Han är kär i henne men hon är inte det minsta kär i honom.
 Gång på gång har han erkänt sin kärlek till henne och som svar har hon bara sagt: Ok jag bryr mig inte om du är kär i mig, i mina ögon är du en tuff kompis men inget mer. Torleif hoppas på att hon i framtiden ändra sin inställning till det. Han vill nämligen inte ha någon annan utan bara henne. Hon betyder allt för honom. Visseligen är han nästan hundra på att hon inte kommer att ändra sig men samtidigt tror han att det finns hopp om en förändring. När han var som mest kär i henne skrev han en dikt till henne som han senare fick tillbaka rakt i ansiktet. Diktens namn var Till min sköna kärlek. Efter den dikten pratade dom inte med varandra på ett flertal veckor. Under den tiden hittade Torleif på jävelskap själv till exempel höll han en tändare mot brandlarmet så att det gick. Men jävelskapen var inte lika roliga utan snarare tvärtom utan Pia.

 En lärare som heter Kent sitter i sitt kontor och har inget att göra han kolla ut och ser två elever som han genast känner igen eftersom han har dom i ämnet mattematik. Kent fortsätter att titta och lägger märke till att de håller på att lämnar skolgården och gå åt samma rikting som det gamla huset ligger. Kent håller nästan på att tappa hakan när han ser det. Han gå i en rask takt till Richards kontor och knacka på dörren. Det första han lägger märke till är att dörrren flyger upp och ett snabbt och högt svar: Vad i allsin dar vill du? Förlåt om jag stör rektorn men jag vill bara meddelar att jag såg eleverna Torleif och Pia lämnar skolgården och sedan går de mot det gamla huset. Richard blir röd i ansiktet av illska och skriker: Men vad i allsin dar vänta du på ut och jagar dem. De får absolut inte sätta sin fot i huset för då riskera jag att blir av med mitt jobb och då skulle inte jag vilja vara du! Du vet förmodligen vad som händer om jag blir väldigt arg inte sant? Kent nickar med en ganska förvånad blick.
 Under tiden befinner sig Torleif och Pia strax utanför det gamla huset men ganska snart hör det en röst skrika: Gå inte in i huset. De känner igen rösten och den låter precis som deras mattelärare. Rösten kom bakifrån och de vänder snabbt om sina huvud och mycket riktigt var det Kent som stod där. Pia skriker: Vi skiter i vad du säger gubbjävel, vi gör vad fan vi vill. Kent säger: Jag ska berätta för er klart och tydligt om vad detta är för ett hus. Här inne har det inträffat en del fruktansvärda händelser som jag helt inte vill gå in på i detalj. Den senaste händelsen inträffade för bara någon vecka sen fortsatte Kent och jag förbjuder er här och nu att gå in i huset och om ni skulle göra det väntas kvarsittning och avstängning från skolan i två veckor. Det strunta jag i säger Torleif och Pia håller med honom varför ska de bryr sig, de litar inte på vad Kent pratar om utan de tror att det hela är en lögn. Pia tycker det låter helt löjligt. Varför ska det vara rädda för ett gammalt oskyldigt hus? Ett hus kan ju inte skada någon precis om det inte är någon annan i huset typ en mördare. Det strunta i vad Kent talade om utan fortsätter att gå till det gamla husets dörr. Kent följer starkt efter och säger: Det här är sista varningen, jag kommer inte att följa med er in i huset. Fegis ropar Torleif till Kent. Kent säger: Jag är inte feg. Bevisa för oss då att du vågar följa med in i det gamla huset säger Torleif. Kent tänker: Jag får väl tar risken då, jag riskerar ändå att får sparken om jag misslyckas att stoppa ungarna. Kent säger: Okej, jag är på då.

Pia öppnar den olåsta dörren till huset. Alla tre befinner sig nu i en gammal, sliten och smutsen korridor med några gamla tavlor på väggen. De hör en röst från ingenstans säga: Välkommna till mitt hem ärade gäster. Dörren till huset låser sig självmant likaså fönsterna. Kent skriker: Där ser ni vad som hände, nu är vi instängda. Torleif säger till Kent: Lugna ner dig för tusan vi kommer att lösa det här på något sätt. Rösten i huset säger: Visst kommer ni det och skratta högt och elakt. Alla tre stirra på varandra som de har sett döden i vitögat eftersom dom blir rädda av rösten från ingenstans. Rösten som låter som en man säger igen. Vad gör ni här? Ni kommer att plågas till döds. Kent säger hur ska vi kunna göra det tror du, du är väl bara en röst som är pogrammerad för att skrämma bort folk. Rösten svara elakt: Ha ha, varför tror du att det är en pogrammerad röst, jag kanske finns i verkligen. Både Pia och Torleif tycks höra någon komma gående mot dom, det låter som någon som har järnskor på sig. Både Pia och Torleif vänder sig självmant om och ser en man komma gående. Mannen har som de trodde järnskor på sig och de ser dessutom ganska vassa ut. Alla tre skriker till när mannen kommer gående han har inte bara ett huvud utan fem huvuden, fyra ben och fyra armar och hans ansikte ser ut som en clown vilket får Kent att skratta till. Det skulle han inte har gjort. Mannen flyger snabbt fram till honom och tar strupgrepp på Kent och skriker med sin mörka röst: Vad i Melvins skägg skratta du åt? Mannen släpper sedan greppet och säger med ett ganska elakt flin: mitt namn är Jack Persilada Mi Kaza och jag äger det här huset och alla som inträkta på mitt såkallade territorium dödar jag med mina totyrredskap som jag har min stora och ganska mörka källare utan ljus.
 Innan Jack går ner i källaren tar han fram rep och binder fast Kent, Pia och Torleif så att de inte kan springa därifrån. Pia strider emot och sparkar Jack på smalbenet. Jack skriker till lite lätt och binder henne extra hårt så att det gör ont i hela hennes kropp. Jack säger: jag kommer tillbaka om några minuter med mina redskap. Kent säger: Det är sista gången jag ta order från några elever, ser ni nu vad som händer om man inte lyssnar på skolreglerna? Torleif och Pia nickar till och säger tillsammans: Det var dumt gjort vi skulle aldrig har gjort det här men vi ville bara visa att vi var tuffa. Sedan står alla tre där med sina förskräckliga ansiktsutryck eftersom de är rädda för att blir torterade. Kent säger: Vi kommer förmodligen blir torterade till döds. Under tiden befinner sig Jack i källaren där han förutom tortyrredskap förvarar döda kroppar. Jack slipar en av sina knivar i en slipmaskin som är cirka fem år gammal. Jack säger högt till sig: Jag måste döda alla inträktare eftersom jag har lovat min far att bevara huset i god skick och hålla det hemligt för allmänheten. Pia, Torleif och Kent vill bara fly ifrån det fruktansvärda stället men det känns som det just nu är omöjligt. Det lägger märke till ett flygande vit spöke, spöket flyger dock inte mot dem utan ner i källaren där Jack är. Spöket säger: Hej Jack, vi möts igen.
 Det är hans pappa som har varit död i ungefär fem år. Hans pappa som heter Jan kramar om sin son och säger: Du behöver inte döda dem, det är inte det jag vill. Jag vill helst att du bara ska bevara huset som det är. Jack säger då: Men de inträktar ju och då måste jag döda dem annars kommer de gå iväg och skvallra för polisen och då ligger jag illa till. Jan säger: Jag vet om att du är mutant men du måste väl för all del inte döda en massa oskyldiga människor. Jack säger: Du har rätt. Men innerst inne säger hans hjärna: Lyssnar inte på honom han har fel, lyssnar på vad du vill istället. Du har rätt hjärnan, tänker Jack, och han säger sedan: Ledsen pappa men jag har beslutat att motstrida dig och döda dem. Jan skriker: Jag befaller dig att inte göra det. Det kan du inte hindrar mig ifrån skriker Jack tillbaka. Spöket Jan flyger iväg medans Jack återigen förberedder sina redskap. Jan flyger fram till Torleif, Pia och Kent. De säger inget till honom. Jan säger: Jag ska hjälpa er loss och inte göra er något illa, men ni måste lova att inte skvallra för polisen eller någon vad ni har råckat ut för, okej? Okej säger Pia. Jan knyter upp deras rep och öppnar ytterdörren med en nyckel som han äger. Jack har avbrutit det han håller på med i källaren. Han tyckte att han hörde att några sprang på andra våningen. Han tar med sig sin vassaste kniv och springer upp för trappen. Ganska omgående ser han Torleif, Pia och Kent springa ut i huset.
 Jack skriker nej och kastar den vassa kniven mot dom och träffa Pia i ryggen. Kniven är så pass vass att den åker igenom ryggen och träffa hennes hjärta. Torleif och Kent har inte tid att stanna upp eftersom Jack är bakom dom. När de lämnar tomten avbryter Jack sitt springande. Jack kan nämligen inte lämna tomten eftersom ett flertal människor riskera då att ser honom. Jack skriker: Kom inte tillbaka hit igen för då är ni dödens precis som eran tjejkompis. De skvallrade sedan för polisen vad som hade hänt. Polisen åkte till det gamla huset med full manskap och slår upp dörren. Jack känner sig ganska chanslös det är nämligen tio beväpnader poliser som siktar sina vapen mot honom. Men trots det försöker han att göra motstånd men blir snart nerbrottad på marken av fyra poliser. Han får handklovar på sig och åker sedan in till stationen.

Polisstationen ligger bara en mil ifrån byn i en liten stad som heter Lilietown. Efter polisens ingrippande blev Jack satt i fängelse på livstid. Jack svär att han ska minsann en vacker dag ska hämnas på Torleif och Kent. Kent fick slutligen inte sparken ifrån jobbet trots allt som hade inträffat eftersom han berättade för Richard varenda detalj som har inträffat. Richard får gråten i ögonen när Kent berättade om Pias tragiska död. Pia var nämligen släkt med Richard vilket aldrig någon hade talat om för henne eftersom att han ville helst hålla det hemligt. Torleif fick ett ganska milt straff, att dammsugar och tvätta golvet i den stora matsalen. Polisen beslutar sig att göra en ordenlig genomsöking i det gamla huset och hittar både både de ena och det andra bland annat alla döda kroppar och totyrredskap. Polisen beslagtar allt. När Jack sitter i fängelset ser han återigen sin pappa komma flygande. Jan säger: Nu säger jag farväl min son jag ville bara ditt bästa. Jack säger: Och jag bryr mig inte om det du berättade, för jag är den jag är. Jan suckar till och flyger iväg. Jack tar upp ett papper och penna som han har i fickan och skriver ner några rader: Ingen kan förändra mig jag är som jag är och jag trivs med det och en dag ska jag minsann hämnas på allmänheten bara vänta ni, och skrattar högt.