Nr 4/2017
text PERLUKAS ZETTERQVIST

“Rom byggdes inte på en dag, utan två!”
“Alla vägar leder till Rom, till och med E22!”

Rom, huvudstad i Italien med sitt rika kulturarv och historia.
Rom uttalas av latin och italienskan: Roma [‘ro:ma], namnet kom möjligtvis från det utdöda språket etruskiska som talades av etruskerna, som bodde i mellersta Italien i de landskap som nu kallas Toscana och Lazio.
 Sedan antiken har Rom kallats: “urbs aeterna” - “den eviga staden” (urbs, “stad”, aeternus, -a, -um i dess tre genus, “evig”); vanligare är dock det mer anspråkslösa “urbs Roma”, “staden Rom” och ibland endast urbs.
 Här finns även Vatikanstaten, centrum för Romerska-katolska kyrkan.

 Festen ägde rum i september månad eller enligt senare kalendrar: 11 december och var ursprungligen förbehållen för montani, som ses och ansågs vara invånare av Roms ursprungliga distrikt associerat med de kullar och toppar av “tidigare Rom”: Cermalus, Cispius, Fagutal, Oppius, Palatium, Sucusa och Veli.

Vissa har hävdat att “Septimontium” var ett äldre namn på det samhälle som senare blev Rom. Vilka distrikt Septimontium omfattade vet man inte riktigt. De “senare Rom” fick andra namn: (latin: mons - berg och collis - kulle)
Mons/Collis Aventinus, Mons/Collis Caelius, Mons/Collis Capitolinus, Mons/Collis Esquilinus, Mons/Collis Palatinus, Mons/Collis Quirinalis och Mons/Collis Viminalis.
 På svenska: Aventinen, Caelius, Capitolium, Esquilinen, Palatinen, Quirinalen och Viminalen.

Mons/Collis Aventinus
Aventinen blev hem till en av de två bröderna som var grundarna av Rom, Remus och det påstos att det kom bebyggelser hit redan under kungatiden av tvångsförflyttade latinare. Förr i tiden var denna plats hem för plebejerna, som byggde ett tempel på 500 talet e.Kr till Ceres som var en fornitalisk gudinna, beskyddare av jordens växtkraft samt djurs och människors fruktsamhet.
 Det fanns även här tempel för Liber(latin för “fri” eller “den frie”) guden av vinodlingar och vin, fruktbarheten och friheten och gudinnan Libera som var Libers kvinnliga motsvarighet.
 På latinska kontakter tyder det på att Aventinen belägna templet åt Diana, som blev det latinska förbundets centralhelgedom.
 Aventinen, som ända till 49 e.Kr. låg utanför Roms pomerium (stadsgräns), blev främst plebejernas kulle; deras kultiska och politiska centrum, templet åt Ceres, Liber och Libera, låg vid Aventinens fot. På Aventinen låg också bl.a. Juno Reginas tempel. Föga eller intet återstår av dessa byggnader.
 På Aventinen finns nu Malteserordens huvudresidens och flera kända kyrkor: San Alessio, San Anselmo, Santa Prisca och Santa Sabina.

Mons/Collis Caelius
Caelius: Här bodde många av Roms eliter under den Romerska Rebupliken. Caelius blev inte ett med Rom för omkring mitten av 300-talet f.Kr, men bara dess vänstra hälft som var del av Serviusmuren, en befästningsmur som traditionellt tillskrivits kung Servius Tullius. Under senrepubliken var Caelius tätt bebyggd med hyreskaserner, men efter en brand 27 e.Kr. kom områdets status att höjas.
 Under kejsartiden uppfördes en rad adelspalats där.
Medeltidens Caelius låg ånyo utanför den egentliga staden,
varför området kan uppvisa ett antal ovanligt välbevarade tidiga kristna kyrkor och kloster, t.ex. Santi Giovanni e Paolo, Santa Maria in Domnica, San Stefano Rotondo och Santi Quattro Coronati.

Mons/Collis Capitolinus
Capitolium: Kullen för många av Roms tidigaste fästningar. Det var också där regeringen hade sitt näste. Här fanns även templen av Jupiter Optimus Maximus (guden av gudar, skyn och blixten) som var det viktigaste templet, Juno Moneta som är en ihopsättning av gudinnan Juno (statens protektor och specialrådgivare) och gudinnan Moneta som var personifikation av rikedom och välstånd och till sist endräktens gudinna Concord. Tillsammans kallades Capitolium Triaden.
Namnet Moneta kommer troligtvis från latinets monere (’mana’, ’påminna’, ’varna’). Genom att Roms myntverk låg vid Juno Moneta kom orden moneta och monetalis att användas till dess verksamhet, varav franska monnaie, engelska money, svenska mynt och monetär ect.

Mons/Collis Esquilinus
Esquilinen: Hade en stad, åtminståne till år 700 f.kr.

Mons/Collis Palatinus
Palatinen: Är Romulus kulle. Här valde de Roms rika och mest mäktiga att bo. Inmurade byar och gravar har hittats här och folket som bodde i dessa byar såg ut att vara dominerande för sina samtidiga sedan 700 f.Kr. Magna Maters templet fanns här. Magna Maters var Romarnas adotering och rominisation av anatoliska kultens “Modergudinna”, kallad Kybele på grekiska, influrerade hur romarna såg på sig själva med relation till den orientiska religösa tillbedjan.

Mons/Collis Quirinalis
Quirinalen: Här hade sabi’nerna (latin: Sabi’ni), ett fornitaliskt folk sitt näste. Det erövrades av romarna i början av 200-talet f.Kr, men fick inte fullt romerskt medborgarskap förän 241 f.Kr. Arkiologiska fynd visar att genom gammla gravar och bygnader att det har funnits bosättningar där sen 800-talet f.Kr. Quirinus var i romersk mytologi en gud, gift med Hersilia.
 Inledningsvis var han förmodligen en sabinsk gud och hade ett altare på Collis Quirinalis (Quirinalen), en av Roms sju kullar. Quirinus blev således en av det romerska rikets viktigaste gudar och associerades med Romulus och Remus samt var en av gudarna i triaden Jupiter-Mars-Quirinus.
Quirinus framträder i konsten som en skäggig man iklädd religiös och militär klädnad och associeras ibland med myrtenväxten. Quirinus festival var Quirinalen, Quirinalia, som firades 17 februari.
 Quirinalen (även Kvirinalen, latin: Mons Quirinalis, italienska: Quirinale) är en av Roms sju kullar, belägen mellan Trajanus forum och Diocletianus termer. Namnet Quirinalen kommer av Quirinus tempel. Den skall ha varit en sabinsk bosättning och Titus Tatius skall ha slagit sig ned där efter freden mellan sabinerna och romarna.
 Under antiken dominerades Quirinalen av olika helgedomar och andra offentliga byggnader, men även av patriciervillor. I början av 300-talet uppförde kejsar Konstantin den sista badanläggningen här. Under medeltiden avfolkades höjden, men den väcktes till liv i mitten av 1500-talet av påvarnas intresse för området.
 Quirinalen domineras av Palazzo del Quirinale med dess vidsträckta trädgårdar. Palatset var före 1870 påvens sommarresidens, och fram till 1947 den italienske kungens bostad.
Numera är det tjänste- och representationsbostad för presidenten. På Piazza del Quirinale står två kolossalstatyer föreställande Zeus båda söner Castor och Pollux, de så kallade Dioskurerna.
 Vid piazzan ligger även Palazzo della Consulta, som bland annat hyser en domstol. På Quirinalen är två av barockens sakrala arkitektoniska mästerverk belägna: Kyrkorna San Carlo alle Quattro Fontane av Francesco Borromini och Sant’Andrea al Quirinale av Giovanni Lorenzo.

Mons/Collis Viminalis
Viminalen är den minsta kullen av de sju och var den sista att bli inkluderad inför Roms väggar.