Nr 4/2018
text LEIF KÄLLBERG
En dag i december, närmare bestämt till och med på julafton, kände sig Aurora ledsen, till och med i sorg. Känslan var svår att relatera till nåt. Alltså opreciserad sorg. Hur skulle hon göra för att komma vidare i dagen? En dyr och eventuellt oprecis åtgärd skulle vara att vända sig till psykolog. Egentligen kände hon inte heller till några. Och så fanns förstås Karlskronas sjukhus psykiatriska klinik. Men då ska man väl vara rejält psykiskt sjuk. Hon avstod alltså sjukhuset, och också psykologen. Dock fick hon kris över att inte kunna göra nåt åt sin känsla. Svetten kom över henne, och i vankelmod bestämde hon sig för att nöja sig med att ta en Alvedon. Hur den tabletten skulle kunna hjälpa mot sorgkänsla visste hon förstås inte, men chansen togs ändå. I det läget kom Erik på besök. Han var alltid glad och pigg, och brukade skoja med henne om allt möjligt.
Den här dan hade han också med sig en julklapp, en baddräkt att ha till semestern, som han visste om att hon snart skulle ta till Kanarieöarna. Han tröstade henne i sorgen med att det ju snart, redan i början av Januari, skulle bli semester för henne. Hon blev irriterad på honom och hade trott att han skulle ha nåt skojigare att ta till, än att tala om semestern för att trösta henne. Erik var inte som vanligt skojfrisk utan tyckte att hon hade stora krav. Han hävdade att han hade ställt upp på henne och besöken, eftersom han hade trott att han skulle kunna få ett förhållande med henne. Du är inte klok sa hon då åt honom. Aurora hade nämligen vant sig vid att leva ett ensamliv och ville fortsätta med det. Också tyckte hon att hon ville ha en seriösare kille, än den skojfriske Erik som pojkvän. Hon var också ganska ung, blott tjugofem år, så hon hade ju tiden för sig. Erik stod då trots hennes nobbiga inställning på sig, för att få bli hennes pojkvän. Han sa att han hade det bra ekonomiskt och att hon ju egentligen var fattig, så hon behövde en solvent pojkvän. Aurora blev då riktigt arg på honom, och sa att han inte fick besvära henne mer med pojkvänsförslaget. Han tog då och steppade för henne, och hävdade att han var en lösning på hennes sorg. Om man skulle vara uppriktig sa han till henne, var hon ju också i behov av ett bättre arbete än städjobbet hon försörjde sig på.
Hon hade emellertid med tiden faktiskt tänkt sig att ordna ett mer kvalificerat arbete. Gymnasiets ekonomiska treåriga linje hade hon ju som utbildning, så hon borde väl kunna få ett kontorsjobb. Erik förläts för steppen, och hon bestämde sig för att följa hans råd och gå till arbetsförmedlingen, för att försöka skaffa sig ett kvalificerat arbete. Sorgen koms över när hon istället för städjobbet fick en bankanställning på Nordea. Mycket bättre betalt fick hon, och hon insåg att sorgen nog bara berodde på att hon hade för enkelt jobb. På Nordea hade hon också avancemangsmöjligheter, så hon hoppades på att med tiden bli avdelningschef. Dock hade hon trots tvisten med Erik svårt för att helt bryta med honom. Han kom också i fortsättningen på sina skojfriska besök, och egentligen trivdes hon ganska bra med dom. Han gav sig inte utan försökte envist att få bli hennes pojkvän. Också han var ju ung, blott trettio år tyckte han så dom borde ju passa ihop. Hon var nu nöjdare i och med sitt nya kvalificerade arbete, och hade glömt sorgen på julafton.
Man hade nu börjat närma sig en jul till, och Aurora började faktiskt fundera på att ändra sig relativt till Eriks pojkvänsförslag. När den nya julafton år 2018 kom slog hon till, och föreslog Erik att dom skulle åka på semester till Grekland,för att se om dom skulle kunna bli mera sams om Eriks pojkvänsförslag. Aten blev ett högintressant objekt på semestern, och där slog paret till och förlovade sig. Man stannade två veckor där, och när dom kom hem blev det till och med intressant med giftermål. Paret gifte sig till påsken i Karlskrona kyrka och flyttade till en nybyggd villa som Erik hade köpte av en mäklare. Han betaladse två och en halv miljon för den finansierat med banklån. Paret blev lyckliga och Aurora hade förlåtit Erik för steppen och ville ha barn med honom. Men han var inte så intresserad av att älska med henne, trots envisheten i giftermålshänseende. Hon blev då återigen sorgsen,och ville gå till psykolog med honom för att ordna bot åt honom. Han talade då om för henne att hon måste klä sig sexigare för att ordna bot på hans impotens. Hon blev då irriterad och stod på sig, att dom skulle vända sig till psykolog.
I Karlskrona fanns det dock inte så många aktiva psykologer så paret vände sig till sjukhusets psykiatriska klinik. Men där ville man vid en närmare anblick på paret helt enkelt inte hjälpa dom. Man tyckte att avdelningn i första hand var avsedd för akut psykiatri. Alltså för människor i svår psykisk kris. Paret försökte bli lyckligare, och Aurora ändrade sig och klädde sig sexigare. Efter ett år i villan ordnade det sig för paret, och Aurora blev gravid. Hon fick återigen under graviditeten sorg och visste inte riktigt orsaken. Emellertid blev hon lycklig igen i och med att hon födde barnet, en pojke. Det hade alltså fixat sig för Aurora, och hon hade blivit av med känslan av sorg.
