Många unga skriver om prestationsångest och en känsla av att inte duga som den de är och vill vara. Förvånansvärt många historier liknar varandra. Det är framför allt unga kvinnor som mår dåligt idag. Ungdomsledare och lärare är inte förvånade över innehållet i berättelserna. De menar att den dåliga självkänslan och ångesten syns i ungdomarnas dagliga liv. De lever i en hård värld där de ständigt jämförs med andra. Liselott Nyström, som är informatör vid ungdomsportalen Decibel, tycker det är sorgligt men samtidigt ett positivt tecken att unga skriver öppet om sin ångest och depression. Det börjar bli okej att våga tala om sin egen psykiska ohälsa och en tröst när du upptäcker att du inte är ensam om att må dåligt.

 

De flesta människor drabbas av depression en eller flera gånger under sitt liv. Tyvärr är det allt fler som lider av både djup och långvarig psykisk ohälsa. Arbetshälso-psykologen Marina Maatela uppmanar den som känner sig utbränd och deprimerad att tala med chefen om minskad arbetsbelastning utifrån en diagnos från sjukvården.
– Vi känner ofta ett krav att vara duktiga, vi vill inte verka svaga. Om du själv valt att både ha familj och karriär, finns det ett oskrivet krav att du måste klara den dubbla uppgiften utan att klaga. Du får heller inte bli trött och utmattad, utan du ska köra på hela tiden i samma tempo. Men till slut tar det det stopp och plötsligt klarar du inte ens att ta dig upp ur sängen på morgonen på grund av total kollaps.

 

Dålig arbetsmiljö, med en arbetsledning som härskar och söndrar samt felaktiga beslut av myndigheter, är en av många orsaker till psykisk ohälsa. Riksförbundet för Social och Mental hälsa, RSMH och tidningen Revansch arrangerade seminarium under Almedalsveckan i Visby 2018. Här följer några utvalda meningar från en paneldebatt som handlade om depression på grund av fattigdom:

 

 

Statens makthavare och myndigheter ska således inte tvinga personalen att jobba i en arbetsmiljö där de riskerar långvarig psykisk ohälsa, utförsäkring och ett liv i fattigdom.

 

Var femte medborgare i de nordiska länderna insjuknar i något skede av livet i depression. Största delen av dem är kvinnor. Beror det här på att kvinnorna är mer benägna att bli deprimerade eller  beror det på att männen inte söker hjälp i samma utsträckning? Antagligen är det så att män söker hjälp senare och mer sällan jämfört med kvinnor, säger överläkare Arja Lehti vid institutionen för  klinisk vetenskap på Umeå universitet.

Mörkertalet bland deprimerade män är stort. Psykisk ohälsa har varit stigmatiserat, något man känt skam över, säger Lahti, och pekar på den paradox i hur depressionen tidigare tog sig uttryck beroende på könstillhörighet.
– Ungefär dubbelt så många män än kvinnor begår självmord, medan dubbelt så många kvinnor än män är deprimerade.
Här kan vi spekulera om antalet självmord varit lägre om männen sökt hjälp för en eventuell depression, i ett tidigare läge, innan det var försent, säger Arja Lehti.

 

Docenten i familjeforskning Mirjan Kalland och psykologen Axel Aminoff anser att den tidiga barndomens upplevelser har stor betydelse. Föräldrar och vuxenvärldens förmåga att tillgodose behovet av en kärlektfylld uppfostran med tydliga regler är helt avgörande och en grundförutsättning för möjligheten till en stabil fysisk och mental hälsa hela livet. De har tittat på forskning som visar att motion ofta hjälper lika bra som mediciner vid lindrig depression. I England skriver läkarna ut motion och sociala kontakter på recept. Det är bra för hälsan att umgås med goda vänner i intresseföreningar och träffpunkter med frisksport och nyttig kost på menyn.

 

Radiodoktorn Otto Lindberg menar att de flesta patienter behöver såväl motion och mediciner vid depression. Samtalsterapi är också viktigt men när psykvården är överbelastad är det svårt att hitta tider. Därför väljer vissa läkare att i första hand skriva ut ångestdämpande mediciner till ungdomar som har naturliga humörsvängningar. En tredjedel av tonåringar och unga vuxna i Sverige, som får ångestdämpande medel, behandlas längre än ett halvår. Det strider emot internationella uppmaningar och nationella rekommendationer.

 

Läkemedelsbolagen vill sälja mer mediciner och höja vinsten för aktieägarna. De är motståndare till regleringar och piller-industrin spenderar stora summor på effektiv lobbyverksamhet i riksdag, landsting och på läkarkonferenser. Därför har användningen av medel mot depression, ångest och sömnsvårigheter från 2006 – 2013 ohämmat ökat med 22 procent i Sverige. Den skadliga förskrivningen måste undvikas, säger Anna Sidorchuk, epidemiolog vid barn och ungdomspsykiatriska forskningsenheten på Karolinska Institutet. Medlen ska bara användas två till fyra veckor – och då till vuxna. Orsaken är allvarliga och livsfarliga risker för biverkningar som livslångt beroende, glömska, opassande beteende, mardrömmar och tankar på självmord.

 

Anhöriga som finns i närkretsen till en människa som lider av psykisk ohälsa har en viktig roll. Annika Löfgren som är projektledare för #hurmårdu har ett tydligt budskap: Prata, prata, prata. Sök hjälp genast, och fråga den som isolerar sig och inte själv talar om sin ångest:
”Hur mår du?”